berg, räls, fotografi, photograph
Från 299 kr
berg, torg, byggnader, telefonledning, fotografi, photograph
exteriör
fotografi
sorghatt, huvudbonad, hatt
detaljhandel, buss, diversehandel
Gårdsinteriör från Smålandsgatan 17 med två män som bereder skinn.
Den så kallade Uddenbergska villan sedd från sydväst. Huset uppfördes 1887 i kv Tattarkullen 8 som bostad till trafikchefen vid järnvägen, Alfred Olsson (1850-1922). Arkitekt var Adrian Crispin Peterson och här använder han olika tiders arkitekturelement i exteriören såsom medeltida hörntoureller. Huset ligger vid Västra Vallgatan och till höger går idag Magasinsgatan upp, men den hette förr Norra Vallgatan. Här ser det dock knappt ut att gå mer än en stig. Dr Erik Uddenberg (f. 1880) hade senare såväl praktik som bostad där senare. Han var bl a järnvägsläkare. Bilden är tagen mot nordost.
Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Johan Bengtsson äldre man, vilar sig sittande på relingen till av en flatbottnad träeka med fisklådor och ankare i. Båten var ilandfluten. Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vanna att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Karseforsen med män som står på en bro och blickar ner i forsen. Text på baksidan: "Nu undrar väl A_a hur jag mår. Jag börjar nu bli så kry å duktig, orkar gå långa vägar känner mig endast lite darrande. Ovant få moja sig så här, jag njuter i fulla drag. Här är så vackert och härligt, sköna strandbad är nu brun som en neger. D. ... reser jag härifrån till en väninna i Tyskland där jag blir en tid, roligt. Många hälsn. från Amandas tillgifna Lydia R".
En jättelik kö ringlade dagarna före jul 1954 ut från Stora torget 10 och ut på torget. Det var medlemmarna i Linköpings stads erkända sjukkassa som köade för att få ut sina tillgodohavanden. Många trodde att deras tillgodohavanden skulle gå förlorade vid årsskiftet när den allmänna sjukförsäkringen infördes. Sjukkassans namn förklarades från den 39 juni 1933 och var den enda stadsbidragsberättigande sjukkassan i Linköping. Bidrag. Ersättning. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Smiss Vilhelm Karlsson, 40 år, sätter bete på långreven. Reven sitter fästad i noggrann ordning på en bräda som heter anglekimb, när man är på sjön måste det gå fort och lätt att få reven i sjön utan att det trasslar till sig. På stolen intill ligger en stor skärbräda med småskuret bete mm. Vilhelm har vanliga arbetskläder. Lägg märke till att blusarnas knäppning oftast litepå sidan om mitten. Han har traditionell vegakeps. Pojken som skymtar är sannolikt 4:e sonen Verner, 5 år.
Två pojkar sladdar med ett par stutar och ett par hästar. Uppenbarligen är djuren mycket fogliga, stutar ansågs som särskilt snälla. Att blanda dragare var inte ovanligt, tom hade man särskilda ok, så att en stut och en häst kunde gå i par. Pojkarna skulle kunna vara Rudolf Larsson t v 13 år och Emil Larsson t h 15 år, söner till J O och Elisabet Johanna Larsson Fie. Men det är inte Fies stutar. De sladdar troligen söder om gården med Lausbackar i bakgrunden.
En rörande bild över kvinnorna som rätt finklädda och med hattar på huvudena väntar på sina karlar. Till vardags såg de säkerligen inte ut så här. Att ta hand om fisken var ett smutsigt arbete, kläderna blev lätt nedsölade, så då var det arbetsförkläde och duk som gällde. Masse har troligen bett kvinnorna komma ner till Nabbu och då klädde de upp sig när de skulle fotograferas. Något som stämmer är att ett par kvinnor stickar. Man fick aldrig gå sysslolös och t ex strumpor stickade man medan man gick, eller som här väntar. Många har samlats i den nybyggda boden, vilken man nog var stolt över.
Upprinnelsen till den tragiska tågolyckan i Malmslätt 1912 stod att finna närmare 90 mil från olycksplatsen. Tåg n:r 2 från Berlin mot Trelleborg aviserade försening varvid tåg n:r 12 från Köpenhamn skulle gå före. Tåget från Berlin kom emellertid i rätt tid till Sverige och därefter följde en rad missförstånd mellan personal vid järnvägen. Söndagen den 16 juni, 13 minuter över fem på morgonen, anlände tåg n:r 12 i full fart till Malmslätts station. På samma spår men i motsatt riktning stod tåg n:r 751 i väntan på fortsatt färd söderut. Kollisionen blev oerhörd. 22 personer miste livet, bland dessa August Strindbergs dotter Greta.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.