Interiörbild från kvarteret Tullnären, mellan Storgatan - Trädgårdsgatan och Herrgårdsgatan - Paradisgränd. Förstuga med trappa. En piassavakvast står innanför ytterdörren. Två trasmattor ligger på golvet.
Från 299 kr
Kalmar Slott. Ingången från konungens förstuga (rum nummer 55, plasch 10) till gyllene salen (rum 59). På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Drottningens förstuga, sedd mot väster, med dörren till drottningens våning i fonden. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Inne på gården Fiskargatan7 en mycket liten stuga, som vänt gaveln mot den forna Norra Vallgatan, varav en stump kan iakttas här inne. Ryggåsstuga av timmer. Ett boningsrum utan förstuga. Stor öppen spis. Beboddes av en mycket gammal gumma.MH 1930
Trapphallen på 2 trappor. Till höger öppning i väggen upptagen för hiss. Till vänster dörr till blivande 1850-års postkontor. Där taket stöttas upp med stockar, var förr väggen mellan förstuga och expeditionsrum belägen.
fotografi
Dörröverstycke i form av en oljemålning på väv i ramverk med förgylld list och vitmålat ramstycke, på Gränsö slott. 3 stycken sammanhörande stycken med landskap i Vernets art. Hela serien kommer från Nääs i Västergötland. Uppsatta på väggarna i förstuga och trapphus.
Kållereds Missionskyrka utmed Labackavägen, invigdes 1923. Gudstjänstlokalen och dess förstuga har spetsbågiga fönster medan bostadsdelen har vanliga fyrkantiga fönster. Det finns fortfarande en aktiv församling med bl.a sångkör- och scoutverksamhet. Det grå eternithuset snett ovanför är ett bostadshus med lägenheter i (Heljeredsvägen 2). Kyrkan är idag ekumenisk och har bytt namn till Ekenkyrkan.
Spikgården i Mariebergsskogen. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Mariebergsskogen; Spikgården från Norra Finnskoga. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Huvudbyggnad från 1800-talets början. Undervåningen av kalksten, övervåningen av timmer. Stenväggarna är spritputsade och vita, i övrigt gulgrön oljefärg. Taket är täckt med kittat tegel. Mitt på framsidan finns en ståtlig fritrappa. På gaveln finns en utbyggnad med kökstrappa. Vid sidan av gaveln ett vinkast av kalksten. Källaren har tre välvda rum i husets tvärriktning. Våningens plan har långsmal förstuga och sal i mitten med två rum på vardera sidan. Till höger i förstufan låg länsmannens kontor, till vänster köket. Det inre modernt (1925), ett par kakelugnar i Oskar I:s gotik, det enda ålderdomliga.
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.