Stamskolor, 1930-talet Kompanichef, kapten Karl-Henrik Parment. Bilden är tagen vid Musikpaviljongen längs Regementsgatan, mitt emot uoffvillorna på Sergeantstigen. Namn, se bild 2. 2. John Engberg, kapt. Handhade hästar och hundar 4. Erik Nord, förrådsförman 5. Nils Olsson, senare major vid I 13 8. Furir B Jonsson 9. Furir Holger Lundin, Nyköping 10. Furir Karlsson, bytte namn till Solerud. Fanjunkare vid I 14 11. Furir Elis Carlsson, Örebro, fanjunkare i I 10 reserv 15. Erik Larsson, senare förvaltare vid Fo 43 (far till Bengt-Erik Larsson) 16. Emil Johansson, bytte namn till Engerfors. Blev polis i Eskilstuna 17. Knut Källén, flyttade till I 14, senare förvaltare vid S 1 i Uppsala 18. Fänrik (L?) Sven Almqvist, senare chef för S 1 1957-63 19. Gösta Andersson, namnbyte till Rispe 20. K B Lindblad, fanjunkare i P 1 reserv 23. Gustaf Johansson, signalfurir, känd som handbollsmålvakt 24. Löjtnant Sten Sandgren, senare major i I 20 reserv 28. Åke Brånerud, fjärdingsman i Toresund 29. Erland Öberg, fanjunkare i reserven 30. Kapten Karl-Henrik Parment, kompanichef 31. Korpral Warnicke, polis i Gävle 32. Tore Sahlberg, fanjunkare i reserven. Förvaltare på Volvo i Göteborg 33. Andersson, polis i Stockholm 35. Löjtnant Per Kellin, senare general och rikshemvärnschef 37. Fredriksson 39. Fanjunkare E A Edlund 42. Alrik Eriksson, vaktmästare vid Länsstyrelsen i Nyköping 43. Sergeant Aldor Leijon, flyttade till I 14 47. Furir E A Larsson, kassachef vid Ing 4 (Norrlands ingenjörbataljon) och Ing 1 50. Korpral E Johansson, bytte namn till Lacking, fanjunkare i P 1 reserv 51. Furir Halvar Hansson, flyttade till P 1.

Från 299 kr

Enligt noteringar: "31 juli 1929. Brudparet Gösta Hugo Ramsten och Linnea Moberg med uppvaktning, samlade utanför förvaltarbostaden. Rad nr.1 fr. v. : fru Rut Ramsten, förvaltare Justus Moberg, gossen Lars Ramsten, 5 år, brudparet (bruden har krona från Norrköping), Lars Ramstens syster Karin, (gift Bernett-Gottfree, London), brudens mor fru Moberg, okänd. Rad nr. 2 fr.n v. : Irma Ekvall (föreståndare för hushållsskola, Norrköping), Ingeborg Moberg, Enoch Ramsten (bror till brudgummen), Gösta Edvall, Eva Ramsten, Ellen Ramsten (Enochs fru, mor till Lars), Georg Moberg (sedermera marknadsägare i Rabbalshede). Längst till höger Anna Törnqvist (svärmor till Enoch Ramsten)." (BJ)

Från 299 kr

Nätra. Gamla herrgården. Gården byggdes ursprungligen i slutet av 1860-talet som förvaltarbostad åt Forss Nya Sågbolag (senare ombildat till Forss AB). I tur och ordning bodde patron C.A. Öhman, Förvaltare Gustaf Sjöholm och från 1902 disponent Gustaf Hedberg på denna herrgård. Gustaf Hedberg med familj syns sittande vid trädet på bilden. Familjen Hedberg kom därefter att bo på herrgården, fram till 1966, då Ingeborg och Theodor Hedberg avled. Familjeföretaget Forss AB hade 1964 övergått i NCB:s ägo. I början av 1970-talet revs herrgården av NCB och parken blev barktipp.; Kvar idag finns endast flygelbyggnaderna och poppeln i mitten.

Från 299 kr

Avslutningslunch för Instruktörsskola 2 vid regementets Livkomp 1972 Bild 1: Fr.v. fj Lars Liljenstolpe, fu Tommy Jannerstad och bakom honom Lena Carlsson, (dotter till husmor på uoffmässen) senare husmor på KA 1. Bild 2: Skolledningen avtackas. Sittande fu Bengt-Erik Larsson, stående förvaltare Arne Ljungsberg, kn Ola Ericsson, fj Lars Liljenstolpe, öfu Bengt-Arle Berg (P 18), fu Torbjörn Cairén och fu Tommy Jannerstad. Bild 3-4: Ordföranden för underbefälsföreningen, rustm Erhard W Isacsson håller tal. Bild 5-6: Regch öv Colliander delar ut betyg till eleverna.

Från 299 kr

Nätra. Gamla herrgården. Gården byggdes ursprungligen i slutet av 1860-talet som förvaltarbostad åt Forss Nya Sågbolag (senare ombildat till Forss AB). I tur och ordning bodde patron C.A. Öhman, Förvaltare Gustaf Sjöholm och från 1902 disponent Gustaf Hedberg på denna herrgård. Gustaf Hedberg med familj syns sittande vid trädet på bilden. Familjen Hedberg kom därefter att bo på herrgården, fram till 1966, då Ingeborg och Theodor Hedberg avled. Familjeföretaget Forss AB hade 1964 övergått i NCB:s ägo. I början av 1970-talet revs herrgården av NCB och parken blev barktipp.; Kvar idag finns endast flygelbyggnaderna och poppeln i mitten.

Från 299 kr

Enligt noteringar: "31 juli 1929. Brudparet Gösta Hugo Ramsten och Linnea Moberg med uppvaktning, samlade utanför förvaltarbostaden. Rad nr.1 fr. v. : fru Rut Ramsten, förvaltare Justus Moberg, gossen Lars Ramsten, 5 år, brudparet (bruden har krona från Norrköping), Lars Ramstens syster Karin, (gift Bernett-Gottfree, London), brudens mor fru Moberg, okänd. Rad nr. 2 fr.n v. : Irma Ekvall (föreståndare för hushållsskola, Norrköping), Ingeborg Moberg, Enoch Ramsten (bror till brudgummen), Gösta Edvall, Eva Ramsten, Ellen Ramsten (Enochs fru, mor till Lars), Georg Moberg (sedermera marknadsägare i Rabbalshede). Längst till höger Anna Törnqvist (svärmor till Enoch Ramsten)." (BJ)

Från 299 kr

Station på SCJ öppnad 1874, senare håll- och lastplats. Ett äldre stationshus byggt av SCJ ersattes 1916 av ett byggt av BKB. Till SJ 1942. Breddad 1954. Eldrift 2007. Det runda vita är Gratia Dei (latin för "Guds nåd") är en stiftelse med sin ursprungliga hemvist inom Svenska kyrkan. Stiftelsen grundades 1950 av den högkyrklige församlingsprästen Gunnar Rosendal i Osby och äger och förvaltar idag kyrkobyggnaden Himmelska glädjens kapell, med tillhörande studenthem, i Kristianstad. (text Wikipedia.)

Från 299 kr

Station på SCJ öppnad 1874, senare håll- och lastplats. Ett äldre stationshus byggt av SCJ ersattes 1916 av ett byggt av BKB. Till SJ 1942. Breddad 1954. Eldrift 2007. Det runda vita är Gratia Dei (latin för "Guds nåd") är en stiftelse med sin ursprungliga hemvist inom Svenska kyrkan. Stiftelsen grundades 1950 av den högkyrklige församlingsprästen Gunnar Rosendal i Osby och äger och förvaltar idag kyrkobyggnaden Himmelska glädjens kapell, med tillhörande studenthem, i Kristianstad. (text Wikipedia.)

Från 299 kr

Arbetsstyrkan vid Sjöbacka ångsåg omkring år 1900. Sågverket hade anlagts hösten 1897 av firma O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Bilden och källorna visar att man i hast engagerade en ansenlig arbetsstyrka. En presentation publicerad av tidningen Östgöten talar om en personalstyrka om 55 medarbetare av skilda slag. För etableringen och den första tidens drift ansvarade förvaltaren Casper Ferdinand Larsson med hjälp av faktorn Karl Johan Andersson, bördiga från Värmland respektive Bohuslän. Större delen av arbetsstyrkan hämtades dock från mer närbelägna orter. Upplysningsvis nedbrann sågverket i maj månad 1902, och eftersom företagets avverkningsrätt var på upphällningen valde man att avveckla verksamheten. Några år därefter återuppbyggdes emellertid anläggningen av nya ägare.

Från 299 kr

Svea ingenjörkår, Ing 1. Maskeradbal på underofficersmässen 1926. Bakre raden fr v: fru Edit Mohme, sergeant Forsklint, fröken Anna Andersson, fröken Siri Linander, fru Martha Forsklint, fru Vendla Kall, fru Elsa Johansson, fanjunkare D Hallborg, fröken Sif Bergqvist, ?, fru Helga Svencén, sergeant F Svencén. Mellanraden fr v: sergeant J Green, sergeant J Gibe, fröken Aina Quist, herr Allan Ternbom, fröken Jenny Andersson, fanjunkare C Kall, fanjunkare J Quist, fru Anna Ternbom, fanjunkare H Larsson, fru Hulda Quist, fröken Rut Quist, ?, fru Hanna Bengtcén, sergeant E Bengtcén, fru Signe Liedbeck, förvaltare Bergqvist. Sittande på stolar fr v: sergeant R Liedbeck, fanjunkare J Pettersson, sergeant E Johansson, fröken Bergqvist, fröken Anna-Lisa Bergqvist, fru Ellen Gibe, fanjunkare G Mohme, fanjunkare E B ericsson, fru Gerda Blomgren, fröken Märta Blomgren, fru Edal Ericsson. Sittande på golver fr v: fröken Anna Emanuelsson, fanjunkare J Blomgren, fru Rut Hallborg, ?, fröken Inga Englund.

Från 299 kr

Fotoalbum med visitkortporträtt från fregatten Vanadis jordomsegling 1883-85. Svart inbundet läderalbum med metallapplikationer i guld, guldtext: "Från tacksamma skeppskamrater 1883-1885" och initialerna JEL på inbandet. Dem står för Johan Emil Lagerholm som var förvaltare ombord på Vanadis. Givaren av albumet Folke Lagerholm skriver i förordet till en biografisk förteckning över resans deltagare att albumet var en present till honom. Albumet innehåller visitkortporträtt av de 20 officerare som fanns ombord hierarkisk ordnad efter rang de hade ombord. Först kommer kronsprinsen Oscar Bernadott, sen fartygschefen Lagerberg osv. På slutet finns ett porträtt av Hjalmar Stolpe, den enda civila personen i albumet, och ett fartygsporträtt av fregatten Vanadis. Det är ett klassisk insticksalbum med tjocka sidor i kartong rikt utsmyckat och med gulkant. Albumet tillhör en lös sida i samma format och utformning med ett poträtt av J.E. Lagerholm.

Från 299 kr

Emma Gustava Godée, porträtterad något år på 1870-talet. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Reprofotograferat porträtt föreställande Emma Gustava Godée, gift Wigander. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Volontärskolan vid Musikpaviljongen 1934 De fyra befälen på rad 1 bär uniform m/23, övriga uniform m/10 Rad 1 fr.v. 1. Lennart Melander. Gick till I 3 som officer 2. Olle Nyberg. Blev underofficer. Dog i gulsot 3. Sergeant "Pippi" Ericsson. Blev major i fälttygkåren 4. Fanjunkare Carl Leonard Funke 5. Kapten Torsten Kjerrulf Hagstedt 6. Löjtnant Karl Johan Sergel. Blev överste och chef I 5 7. Erik Lindberg 8. 338 Åke Erbén. Blev underofficer vid regementet. Rad 2 1. 330 Gustafsson 2. 321 Folke Erborg. Blev officer vid I 15 3. 328 Eric Norrman 4. 341 Sven Jannerstad. Möjligen äldre bror till Nils J. vid regementet 5. 343 Isacsson 6. 326 Helge Ekholm. Blev kassachef och förvaltare 7. 335 Georg Wärn. Förrådsförman 8. 333 Ekström. Vapentekniker. Rad 3 1. 329 Lansing Valdnar Ticcard Nilsson 2. 331 Nils Andersson 3. 322 Hällhagen 4. 325 Ljung 5. 337 Gustav Andersson. Ammunitionsförrådschef 6. 336 "91:an" Karlsson. Rad 4 1. 334 Larsson 2. 339 Eriksson. Polis i Katrineholm 3. 342 Moberg 4. 324 Eric Bergqvist 5. 332 Larsson. Bror till 334 ovan 6. 340 Nilsson.

Från 299 kr

Porträtt av fröken Elisabeth "Betty" Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som dotter till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Efter faderns död 1877 flyttade Betty som mamsell till makarna Bror Philip Helling och Vesta Teresia In de Betous gård Binklinge i Södermanland. Här blev hon kvar till sommaren 1882 då hon fick anledning att flytta hem till sin mor i Linköping, som nu hyrde bostad vid Drottninggatans västra ände. Efter ett par år bröt hon upp för tjänst som guvernant till makarna greve Carl Fredric von Hermansson och Adéle Recka Leonara Michaelssons fyra döttrar. Makarna var ägare till godset Färna i Västmanland. Från 1887 innehade hon samma tjänst för barnen till Axel Dickson och hans andra hustru Mehetabel Percy Austin, som vid tiden förvaltade godset Skeppsta i Södermanland. Rimligtvis var det den tjänsten som gav henne förtroendet att från 1891 bli privatlärare till makarna James Fredrik och Blanche Dicksons enda barn, dottern Blanche Charlotte Eleonore som lystrade till samma förnamn som sin mor. Förutom våning i centrala Göteborg köpte paret vid tiden för Bettys anställning även Tjolöholms herrgård söder om Kungsbacka. Herrgården kom senare att rivas för att främst genom Blanche Dickson den äldres försorg ge plats åt dagens magnifika och välbesökta Tjolöholms slott i engelskinspirerad tudorstil. Makarna Dicksons anglosaxisk börd och nära anknytning till Storbritannien kom även att ge Betty skäl och möjlighet att 1893 flytta till London. Bettys tid i England har inte kunnat följas inom ramen för denna presentation. Hon påträffas åter i de svenska arkiven den 29 december 1897. Hon hade kort före lämnat London för ny lärartjänst hos änkefru Edelstam i Stockholm. Så när som på en kortare tid i Östertälje blev nu Stockholm Bettys bostadsort till sin bortgång 1930. Som lärarinna förblev hon enligt tidens konvention ogift livet genom.

Från 299 kr

Porträtt av fröken Elisabeth "Betty" Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som dotter till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Efter faderns död 1877 flyttade Betty som mamsell till makarna Bror Philip Helling och Vesta Teresia In de Betous gård Binklinge i Södermanland. Här blev hon kvar till sommaren 1882 då hon fick anledning att flytta hem till sin mor i Linköping, som nu hyrde bostad vid Drottninggatans västra ände. Efter ett par år bröt hon upp för tjänst som guvernant till makarna greve Carl Fredric von Hermansson och Adéle Recka Leonara Michaelssons fyra döttrar. Makarna var ägare till godset Färna i Västmanland. Från 1887 innehade hon samma tjänst för barnen till Axel Dickson och hans andra hustru Mehetabel Percy Austin, som vid tiden förvaltade godset Skeppsta i Södermanland. Rimligtvis var det den tjänsten som gav henne förtroendet att från 1891 bli privatlärare till makarna James Fredrik och Blanche Dicksons enda barn, dottern Blanche Charlotte Eleonore som lystrade till samma förnamn som sin mor. Förutom våning i centrala Göteborg köpte paret vid tiden för Bettys anställning även Tjolöholms herrgård söder om Kungsbacka. Herrgården kom senare att rivas för att främst genom Blanche Dickson den äldres försorg ge plats åt dagens magnifika och välbesökta Tjolöholms slott i engelskinspirerad tudorstil. Makarna Dicksons anglosaxisk börd och nära anknytning till Storbritannien kom även att ge Betty skäl och möjlighet att 1893 flytta till London. Bettys tid i England har inte kunnat följas inom ramen för denna presentation. Hon påträffas åter i de svenska arkiven den 29 december 1897. Hon hade kort före lämnat London för ny lärartjänst hos änkefru Edelstam i Stockholm. Så när som på en kortare tid i Östertälje blev nu Stockholm Bettys bostadsort till sin bortgång 1930. Som lärarinna förblev hon enligt tidens konvention ogift livet genom.

Från 299 kr

Laguppställning för stadsfullmäktige. De ska spela fotboll mot kyrkofullmäktige (se bild AKF-04199) Stående, från vänster: Karl Matsson, Åke Öhling, Gustav Danielsson, Jonas Carlsson, Sven Moberg och Sven Hedlund. Sittande, från vänster: Thorvald Ernulf, Nils Brodin, Ewert Skoglund, Ingvar Johansson och Karl-Axel Jansson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr

Kyrkofullmäktiges laguppställning. De ska möta stadsfullmäktige (se bild AKF-04200) i en fotbollsmatch. Stående, från vänster: John Pettersson, Anna-Greta Åkersten, Bengt Samuelsson, Thure Berggren och Gösta Lindmark. Sittande, från vänster: Charles Fernsten, Rolf Danielsson, Karl Pettersson, Thure Kühne och Rune Matsson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr