Algutsboda 55:1
Från 299 kr
Eriksmåla
Uniform m /23 (de flesta). Uniform m/10 och mössa m/ä (de bakre i vänstra ledet. Obs! I bakgrunden musikpaviljongen till vänster om ridhuset. K 3:s dansbana låg i högra delen av syréndungen bakom vita långsmala förrådet.
Avdelning under rast. Soldaterna är iklädda uniform m/1910 och mössa m/ä. Även furiren längst fram till höger har uniform m/1910. I bakgrunden till höger syns musikpaviljongen och till vänster del av syrénbersån i vilken K 3:s dansbana låg.
Dans i Folkets park i Huskvarna på 1960-talet. Detta är Rotundan, där ungdomarna höll till. Vid södra ingången fanns också en dansbana, där Margit Borgs och andra orkestrar spelade upp till gammeldans.
Arbogaträffen. Uppvisning av en utländs dansgrupp. I orkestern syns en fiol och en kontrabas. Uppvisningen sker på en uppbyggd dansbana på Stora torget. Publiken står nedanför och tittar på. I bakgrunden syns butik Lyktan och infarten till Västerlånggatan.
'Bildtext: ''Skyttefesten.'' :: I förgrunden hattklädda huvuden och tom yta i form av trägolv med trästaket runt ev. dansbana. På andra sidan ev. ett bord och en cykel samt folksamling, män, kvinnor, barn och skylt ''Tombola''. Flaggstång. Lykta. Kläder ev. några i uniform. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5257:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
En ljusgul igenbommad ekonomibyggnad (kiosk med tre luckor) tillhörande Hällesåkers dansbana år 2010. Den står på en gräsmatta full av löv, där området är omgärdat av staket. Till vänster om byggnaden står en björk med gulnade blad. Relaterade motiv: 2024_1119 - 1137.
Två utomhustoaletter tillhörande Hällesåkers dansbana år 2010. På dörrarna finns var sitt trä-hjärta. Toaletterna är omgivna av växtlighet och placerade på en gräsmatta intill ett högt staket. I bakgrunden ses en del av en större byggnad. Relaterade motiv: 2024_1119 - 1137.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Barn samlade på en uppbyggd dansbana på Stora torget och Rådhusgatan. De riktar sin uppmärksamhet på något utanför bild. Marknadsstånd. I övre högra hörnet ses Jan-Olov Forsberg med sin filmkamera. Det regnar. Bilden kan möjligen vara tagen i samband med Arbogaträffen, som hölls i slutet av maj
Motorplan, april 1985 Bild 1. Grundkursens fordon uppställda på "linjen". Lastbil Volvo N 88 och Tgb 20. Bild 2. Grusplanen mellan soldattorpet och grind 6 användes som tillfällig uppställningsplats för kursfordon. Under 1920-50-talet låg här regementets dansbana. Bild 3. En av skolans stora scaniabilar. Eleverna vid Körlärarkurserna hade körkort för tunga fordon före kursstart, men nu var kraven högre. Lägst betyg 4 vid uppkörning med både buss och tung lastbil med tungt släp. För att förnya fordonsparken till en rimlig kostnad köptes ett antal begagnad lastbilar ur Scanias modellserier 140, 141 och 142. Många av bilarna hade gått över 100 000 mil. En onödigt motorstark bil för övningskörning. Milregnr: 36710, 207792
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Flygbild från söder över Nöjesfältet och Gröna Lund på Djurgården. Beckholmen i fonden.
Pensionärsmöte i Boulognerskogen. 10 augusti 1953. Boulognerskogen kom till 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne i Paris. Blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som mest fanns fem kaféer. Musik var vanligt under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades här 1907. Här finns en scen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som flest fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolf- bana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mellan Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.