'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta är gråtruthonans 3 fullruvade ägg. :: Bilden är tagen på 50 cm avstånd. :: Gråtrutkolonien bestod av c:a 200 par i en bergskreva på Ramnön. :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Från 299 kr
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta är havgallens tre fullruvade ägg och boet låg i en bergskreva högt uppe på en bergknalt. :: Fjädrar syns vid äggen. :: Bilden är tagen på 33 cm avstånd. Kolonien innehöll ett 20-tal par.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta fiskmåsbo låg c:a 3 m högt från vattnet. En liten pinne sitter fast på övre högra ägget och den stora stenen låg invid andra boet man ser på bilden så litet fäste boet har.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Det sjätte vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " ej bryta is, och isbåtar hafva de ej, men det värsta af allt, är att ingen av argentinska expeditionens medlemmar har sett is annat än i konjaks eller whiskeyglasen. Jag får här nöjet att presentera en gammal bekant Hr José Salazar, som nu är i B. Aires, och god vän så väl till Gyldén som mig sjelf. Som vi kan se lefver han fortfarande"
Sommargrav. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Enligt banvakt.se
1964 fick Malmbanan en ny sidobana, nämligen den fyra mil långa banan från Råtsi strax söder om Kiruna till Svappavaara där en malmfyndighet nyligen hade börjat exploateras. Brytningen i Svappavaara lades ner redan 1983 i sviterna av stålverkskrisen. Pelletsverket på orten återstartades dock efter något år igen, varför banan fortfarande används. 1990 stod en annan stor investering färdig, nämligen en ny längre tunnel under berget Nuolja mellan Abisko och Björkliden
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Källa: banvakt.se
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 Tvåa från v. Magnus Bernroth. Bild 2 I bakgrunden överste 1. Nils Stenqvist, överste Sven Björk och Arne Druid. Snett till höger ser vi furir Peter Ahlström (hette nog fortfarande Gustavsson). Bild 3 I mitten längst bak Peter Jensen och Peter Fridén. Mellanraden; Kurt Magnusson, Anders Fagerström, Allan Sjöberg, Christer Blomlöf, Roger Granath, ?, Christian Berglund och Sören Berglund. Främre raden; Jan Johansson, Björn Andersson (Liljehag) och Bertil Eklöf.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Vy över herrgården Bergkvara med ruin. Bergkvara är en herrgård och slottsruin i Växjö kommun. Bergkvara ligger vid Bergkvarasjön cirka 6 kilometer väster om Växjö. Historiskt sett har godset legat inom Bergunda socken, Kinnevalds härad i Värend. Det på 1470-talet av Arvid Trolle uppförda stenhuset hade ursprungligen sex våningar och fyra hängtorn, men förföll under 1600-talet och blev slutligen en ruin på 1700-talet. På 1790-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i nyklassicistisk stil av greve Arvid Eric Posse, vars släkt fortfarande äger gården.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
Gården Siken i Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader kring en stenlagd gårdsplan, där en kvinna och ett litet barn befinner sig. Vällingklockan sitter fortfarande kvar på gavelnocken bortanför mangårdsbyggnaden. Sådana användes före urens tid på större gårdar för att signalera arbetsdagens början och slut eller samla gårdsfolket. Under 1890-talet ägdes gården av James Dickson och det var här han först anlade stuterei samt rid- och körskola innan han flyttade verksamheten till Tjolöholm på andra sidan Kungsbackafjorden. (Se även bild nr VMA8653_45a)
Gungplan, dit barnen gärna tog sig för att gunga på brädorna och i gungorna. Eva Brundin till vänster med en lekkamrat. På höjden syns navigationsskolan, som fortfarande då fungerade som navigationsskola. Bilden från ca 1923. Skolan blev sedan nedlagd och blev mödravårdscentral. Huset låg nära Centralgatan, bara ett kvarter bort. Platsen ligger vid hörnet av Kaserngatan och Södra Kungsgatan och upptas numera av praktiska realskolan. Själva huset med navigationsskolan är alltså rivet och kullen utjämnad.
Hudiksvall. Sundskanalen. Den cirka 500 meter långa Sundskanalen är Lillfjärdens naturliga utlopp i havet genom centrum. Från början låg Hudiksvalls hamn inne i den väl skyddade Lillfjärden, men genom landhöjningen blev kanalen till slut för smal och grund för att de större fartygen skulle ha en chans att ta sig igenom. 1615 flyttades så handelshamnen ut till havet och den plats där den fortfarande ligger.
Bystporträtt av en ung man. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från 1860-talet då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man samlade på dem och bytte med varandra. Då många visitkort fortfarande finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många än i dag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.