Stansning av hålremsor. Arbetsplatsen har fått en mindre lämplig utformning. Observera den för höga bordsskivan, liksom den alltför högt placerade stansmaskinen med högt uppskruvad stolsits och krav på fotpall som följd.
Från 299 kr
Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
En av girosalarna har tömts på sin personal och arbetsplatserna ligger öde.
Korrespondensavdelningen. En av de 15 damer som skötte korrespondensen. Facit skrivmaskin och Nobö specialbord med vinkel, samt höj- och sänkbart, det första i sitt slag.
Herman Hjorton (1869-1923) föddes i Kvillinge, Östergötland. Han studerade medicin i Uppsala och blev legitimerad läkare 1903 och öppnade samma år en praktik i Huskvarna. Dr Hjortons pulver var först och främst var mot värk. Ett pulver som piggade upp och gav nya krafter vid arbetsplatsen i början av 1910-talet. Det kallades för Dr. Hjortons pulver och såldes receptfritt på apotek.
Ny Varberga affär, 22 oktober 1965. Hårfrisörskan står och rullar upp håret på en kund. Arbetsplatsen är rymlig genom att kunderna placerats i en slags rondell med bås runt en mittpelare på vilken fästs långa armar med torkhuvar. Arbetsmaterialet har hon bredvid sig på en rullbar karusell av hyllor och fack. Stolarna är inte höj- och sänkbara men kunderna har fotpallar.
Det har brunnit i Televerkets hus på Nygatan. Trots brandskadorna fortsätter kvinnorna sitt arbete vid växelborden. Här sitter fyra växeltelefonister med var sin telefonlur vid örat. En presenning är spänd över arbetsplatsen. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Trots brandskadorna i Televerket på Nygatan, så fortsätter telefonisterna arbetet vid växelborden. I mitten sitter Mary Pettersson. Kvinnorna har en telefonlur fastsatt vid vänster öra. En presenning är spänd över arbetsplatsen för att inte vattnet, från släckningsarbetet, ska skada växeln. En ensam glödlampa hänger i taket. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Trots branden i Televerkets hus på Nygatan, fortsätter kvinnorna i växeln sitt arbete. Växeltelefonisterna sitter vid växelbord. De har en telefonlur vid örat. Män, i arbetskläder, inspekterar brandskadorna. En presenning är spänd över arbetsplatsen. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Trots skadorna efter branden, fortsätter arbetet på Televerket på Nygatan. Tre kvinnor som arbetar vid växelbordet. De har varsin telefonlur vid örat. Från vänster: Kerstin Örnefur, Jansson (gift med frisör Folke Jansson med salong på Paradisgränd), okänd Det hänger en presenning över arbetsplatsen. En naken glödlampa hänger i taket. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
- Fotografi -
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
Telefonisterna fortsätter sitt arbete vid växelborden trots skadorna efter branden i fastigheten. En presenning är spänd över arbetsplatsen för att inte vatten, från släckningsarbetet, ska skada växeln. Klockorna, som hänger på rad, visar hur många perioder samtalen varat. Kvinnorna har en telefonlur hängande intill örat. Från vänster: okänd, Alice Ståhl och Britt Johansson. Televerket låg på Nygatan. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.