Kassörsbostaden vid Ankarsrums Bruk. Ankarsrums första handelsbod. Redskapen och verktygen till vänster är uppresta mot smedjans gavel. Skorstenen är till martinverket. Smeddammen i förgrunden.
Från 299 kr
Teckning av Erik Lehmann till tidningsvinjett av Ankarsrums herrgård riven 1905. Endast flyglarna stå kvar (1926).
Bilden visar det söndergångna emblemet på takspetsen av Ankarsrums Mekaniska Verkstad.
Valsverkskontoret, fd Ankarsrums mjölkvarn. Vattenhjulet härtill var placerat å vänstra gaveln. Sedemera inreddes huset till valsverkskontor, laboratorium och filkammare. Under trappan å bilden nedgång till drängstugan. Nu är Ankarsrums Folkbibliotek inrymt här i ett av rummen (1926).
Hyttarbetare. Mannen till vänster om den med vita mössan, ingenjören sedemera direktör Lind, är Ankarsrums siste masmästare Hallberg.
Ankarsrums kraftstation, Svarteström. Tuben från kraftstationen. Fallet är enligt Nordisk Familjebok 16,3 meter mellan Lilla och Stora Flugen.
Ankarsrums valsverk år 1890. Smedjan belägen bakom det vita ångpannehuset med halv tegel- och halv plåtskorsten till höger.
Övre delen av masugnen. Foto av foto från 1880-talet före masugnens höjning. Mannen till vänster om den med vita mössan är Ankarsrums sista masmästare Hallberg. I övrigt hyttarbetare.
Vinjetteckning å omslaget till Ankarsrums Bruks troligen äldsta katalog. Övre bruket, från vänster: brukskontoret, kvarn, plåtslagareverkstad och smedja, herrgård, kolhus (gaveln) och arbetarebostad ("Kasärn").
Smeder utanför gaveln på Ankarsrums smedja år 1895. Mannen med käpp i mitten: Unge brukspatron Balzar de Maré, t.h. ingenjör Lind, t.v. brukets siste smedmästare Lars Flink.
Den plan där martinverket, valsverket och smedjan stått. Det vita huset var Ankarsrums mjölkvarn# sedemera inredd till valsverkskontor, laboratorium, filkammare. På nedre botten var samtidigt drängstuga.
Interiör av gjuteriet vid Ankarsrums Bruk år 1890. Ingenjör Rodhe till vänster i mitten och till höger om honom gjutmästren W Henriksson.
Verkstadsgården sedd mot masugnen, Ankarsrums Bruk. Till höger mekaniska verkstaden, i vinkeln skorsten till reverberugnen. masugnen, handelsgodsverkstaden och kolhuset. Å slaggstensgrunden närmast byggdes nu (1926) ett magasin, den har legat färdig i 36 år.
Interiör av valsverket vid Ankarsrums Bruk. Skjulet innehåller en ångmaskin som togs till hjälp om vintern när vattnet i rännorna icke räckte till. Skjulet kallades "Stavnäs" efter en liten handelsbod utanför bruket.
Parti av nedre bruket, Ankarsrums Bruk. Från vänster skorsten till gasugnen, där framför valsverket och götgården, det rappade huset med skorsten inrymde ångpannor för ånghammare. Till höger smedjan, därbakom martinverket.
Äldsta interiör av Ankarsrums emaljskyltfabrik. Vid bordet t.h. Ingenjör Abel Svensson. T.v. Christian Lehmann från St. Georgen, Baden, Tyskland. L. införde tillverkningen av emaljskyltar, som vid A. börjades den 2.8.1890. Det var den första tillverkningen av detta slag i Sverige.
Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.