En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
Från 299 kr
Ateljéfoto. Pojkporträtt. Beställare: John Allmén, Falkenberg.
Porträtt av doktor Ludvig Åman med barnen Erik och Ellen. Denne var från 1852 allmän läkare för att 1854 bli lasarettsläkare i Linköping. Från 1860 fungerade han även som fängelseläkare i staden och från 1869 även som kurhusläkare. Gift med Fanny Nordvall.
Tre unga män står på en prispall som tredje, andra och förstapristagare. Framför dem kommer konteramiral Johan Erik Samuelson gående för att dela ut priser. I bakgrunden syns fler unga män, de flesta idrottsklädda som de tre pristagarna. Bortom dem syns två tretungade sverigeflaggor. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
Sju unga män som utgör vinnarlag i lagkappsimning poserar i grupp framför kameran. De är iklädda träningskläder med flottans emblem på. Fem av dem står och två sitter ned i gräset. De håller varsin vinnarkopp och de sittande har även vandringspris i form av en hög, utsirad pokal och en guldsköld. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
Fem män klädda i idrottskläder utgör det vinnande laget i lagkappsimmet. Tid 4.33. KSS Holm, Elvin, S:t Gyr-Jonsson, Adlen och Jansson. En uniformsklädd man står framför dem. Runt omkring syns grönskande träd, i bakgrunden skymtar ytterligare simmare samt kokhuset på Stumholmen. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
Stationshuset vid Ryningsnäs med tilliggande vevställverk.19 maj 1875 kunde stationen öppnas för allmän trafik och då flyttade även posten dit. 1909 byggdes det till en tillbyggnad samt 1913 gjordes ett mindre ekonomi hus . Ny plattform anlades mellan 1930-1932. 1939 gjordes en stor rust av hela stationshuset. Stationen avbemmandes helt den 1 juni 1975.
Karlskrona station från gatusidan. Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Moderniseringen av stationen skedde år 1946. Stationen hette Karlskrona Central under perioden 1.9.1954 - 1.9.1957.
Bro över Torne älv. Den östra av de två broarna över Torne älv. Torneå kyrka syns till höger. Foto i slutet av 1920-talet.Invigning av sammanbindningsbanan Haparanda - Torneå skedde 1919-10-06. Järnvägsförbindelsen med Finland öppnades för allmän trafik och invigdes den 1919-10-06.
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Det första provisoriska lokstallet byggdes redan 1872 norr om Karlskrona station. Nytt lokstall byggdes samtidigt med bangården 1874 helt av tegel och inrymmande 6 stallplatser.
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Under förflyttningen byggdes ett provisoriskt stationshus, som syns på bilden. Expeditionen, telegraf och väntesalen fanns in i det primitiva skjulet. Utanför, på en telegrafstolpe, är upphängd en trätavla med stationsnamn.
ÖrSJ,Örebro - Svartå Järnväg, invigdes med 175 specialinbjudna gäster däribland prins Eugen och landshövding Axel G. Svedelius. ÖrSJ drev aldrig någon trafik på banan utan den sköttes av Köping-Hults järnväg (KHJ) på 50 års-kontrakt. Den 1 oktober 1897 öppnades banan för allmän trafik. KHJ bytte namn till Örebro-Köpings järnväg (ÖKJ) den 1 november 1897.
Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Moderniseringen av stationen skedde år 1946. Stationen hette Karlskrona Central under perioden 1.9.1954 - 1.9.1957. Tidningskiosk. Stationshus från gatusidan.
Hållplatsen öppnades 1874 för allmän trafik. En och enhalvvånings stationshus i trä. Expeditionslokaler och väntsal moderniserades 1945. VBIJ lok 19. Loket tillverkades 1901 av Nohab, tillverkningsnummer 625. Från 1965 finns på Kristianstads Jvm. Loket fotograferades strecks innan det övergick 1942 till Statens Järnvägar.
Idrottsklädd löpare med nummer 11 fastsydd på framsidan av tröjan springer ett lopp på en bana. Banan är kantad av ett stängel, bakom detta står publik och ser på. Bland åskådarna finns en man i marina mössor. I bakgrunden skymtar Stumholmens hopptorn. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
Tre idrottande män står på en prispall där de tar emot priser för tredje, andra och förstaplatser i en tävling. Framför dem står en konteramiral Johan Erik Samuelson som delar ut pris till andraplatstagaren. I bakgrunden syns fem idrottsklädda män som ser på. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
Under tiden 1/10 1939 till 30/4 1940 disponerade F6 för allmän flygträning fyra flygplan J 8 Gloster Gladiator från F 8 Barkarby. Förtext till albumet finns i arkivet samt som Word-dokument. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.