"Den 29 maj år 1877 bifälla stadsfullmäktige i Borås en ansökan från handlan - den Aug. Strömqvist och ing. Claes Brinell att få anläggande av gjuteri och mekanisk verkstad 'uppföra i rak linje med fabrikör Andersons nya spinneri en gråstensbyggnad, 135 fot lång och 40 fot bred.' Denna ursprungliga verkstadsbyggnad finnes allt fortfarande kvar och ingår i den nuvarande verkstadskomplexet. Hösten år 1879 såldes verkstadsrörelsen till ingenjör Herman Gustavson vilken upptog tillverkning av vävstolar samt diverse handelsgjutgods. Bilden visar verkstaden år 1882." Borås Mekaniska Verkstad.
Från 299 kr
Tryckning. Förstetryckaren Martin Blomberg och andretryckaren Oscar Nilsson. Den så kallade Crabtreepressen kunde trycka 40 000 tidningar i timmen. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den originellt tredelade porten till Winbladhs hus vid Klostergatan i Linköping. Gården har fått sitt namn efter makarna Magnus och Hilma Winbladh, som var dess ägare från mitten av 1800-talet. Varför gatuhuset försågs med tre ingångar är oklart, men faktumet har givit huset det alternativa namnet Treportshuset. På grund av ändrad gatunumrering hade gården i förstone adressen Klostergatan 24, sedermera Klostergatan 40. Upplysningsvis plockades huset ned år 1957 och flyttas till friluftmuseets Gamla Linköping.
Porträtt av Fredrik Behm. Efter avlagd examen vid Uppsala universitet 1816 återvände han till födelsestaden Linköping 1821 för tjänst som stadsnotarie. En snabb karriär gav honom vidare titlar som justitierådman, Kämnärspreses och vice auditör vid Andra livgrenadjärregementet, krönt 1829 med utnämningen till så kallad titulär borgmästare i staden. Från 1857 var han gift med den närmare 40 år yngre Mathilda Ljungblom. Äktenskapet blev barnlöst men de antog Mathildas halvsyster Ida Chatarina som fosterbarn.
Östervärns station. Malmö-Simrishamn Järnväg, MSJ. Stationen uppförd 21/12 1892 och nedlagd 1/1 1992. Spåren började rivas 1995. Huset är rivet sedan länge. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Morgontåget. MSJ Lok 33. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
Stallet från Ågatan 40. Fotot är taget den 16 juni 1953. Bara några veckor efter att bilden togs, flyttades byggnaden till Gamla Linköping. I Gamla Linköping kallas byggnaden domprost Älfs stall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
'Bo med 2 st ägg av dvärgmås. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Dvärgmåsens bo med 2 st fullruvade ägg, det enda boet i skrattmåskolonin på ca 300 par. Ingengör F. Reuterwall, Varberg, meddelade mig att han sett dvärgmåsen ett par år, men trodde inte att den häckade där. Reden var 40 cm hög och 20 cm i diameter samt bestod av torrt starrgräs.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs lasarett, då benämnt Länslasarettet, invigdes den 30 november 1901. På husgaveln anges trots det årtalet 1900. Det efterträdde en sjukhusbyggnad av trä med 40 sängplatser, som uppförts 1852 på samma plats, då kallad Dykerilyckan. Dessförinnan hade länslasarettet varit förlagt till fästningen. I förgrunden ses sjukhusparken med trädgårdsmöblemang i kvarterets nordöstra hörn där Västra Vallgatan och Prästgatan möts. Till vänster skymtar ekonomibyggnaden med personalbostäder, som uppfördes några år senare.
Mangårdsbyggnaden på Klockaregården i Onsala, med träd kantande tillfartsvägen i förgrunden. Till vänster ses en annan gårdsbyggnad. Klockaregården nämns redan i jordeboken 1569 och ligger i närheten av kyrkan. Här bodde klockarna, vars tjänst innehöll betydligt fler göromål än senare tiders kantorer, eller organister. 1903 erhöll Axel Kjöllerström organisttjänsten, men han kom att dela tjänsten med sin fru Anna i drygt 40 år. Avkastningen från jordbruket ingick i lönen, men senare upphörde lantbruket och jorden arrenderades ut till Ebbagården strax norrut.
Man började odla sockerbetor i Lau 1892. Första sådden gjordes för hand i upplöjda fåror, men omkring 1894 köpte några gårdar tvåradiga hästdragna såningsmaskiner som man ägde tillsammans. Betorna skulle efter uppkomsten gallras, vilket man fick göra för hand, senare med liten hacka, krypande i raderna. När betorna blev större skulle de hackas fria från ogräs, vilket gjordes stående med långa hackor. Båda arbetena var mycket tråkiga. På bilden hackar från vänster troligen Elisabet Danielsdotter, 69 år, barnbarnet Ida Laurentina, 4 år, möjligen barnbarnet Ester, 15 år, troligen dottern Amanda Olofsdotter, 40 år och möjligen dottern Laura, 29 år. De är klädda i bättre arbetskläder med hattar och handskar. Elisabet, Ida och Amanda har grova arbetsförkläden. I bakgrunden syns bland annat Böinde Levanders part.
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Smiss Vilhelm Karlsson, 40 år, sätter bete på långreven. Reven sitter fästad i noggrann ordning på en bräda som heter anglekimb, när man är på sjön måste det gå fort och lätt att få reven i sjön utan att det trasslar till sig. På stolen intill ligger en stor skärbräda med småskuret bete mm. Vilhelm har vanliga arbetskläder. Lägg märke till att blusarnas knäppning oftast litepå sidan om mitten. Han har traditionell vegakeps. Pojken som skymtar är sannolikt 4:e sonen Verner, 5 år.
Barva 95:1
Barva 39:1
Sjövalla i Vårdsnäs en sommarsdag 1902. Den till synes pastorala idyllen understryks av det faktum att stugan låg på den jord socknens kyrkoherde disponerade. Oaktat detta var nog slitet på de små tegarna detsamma. Vid tiden för bilden bodde här makarna Emil Ludvig Berglund och Emma Christina Persdotter. Hon var född här och länge hemmadotter som såg ut att ha hamnat på glasberget. 40 år fyllda hade hon mött sin blivande make och nu hade paret två döttrar. I hushållet logerade även före detta småskollärarinnan Kristina Charlotta Bong. Sannolikt är det några av de beskrivna personerna vi skymtar i bilden. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Porträtt av gamle smeden Sven Lars Svensson. Född 1815 i Ekeby hade han inflyttat till Sankt Anna 1856 för tjänst som gårdssmed vid Thorönsborgs slott. Med honom följde makan Stina Maja Stenberg och deras gemensamma dotter. Hustrun avled hastigt året därefter, men ny hustru fann smeden redan 1858 i Maja Lena Mathsdotter. Från 1867 bodde familjen i Ramsdal och där blev makarna kvar över 40 år. Sven Lars Svensson fick ett långt liv. Han avled på socknens fattighus i februari månad 1911. Han var då på sitt 96:e levnadsår. Bilden är rimligtvis tagen invid fattighuset.
Stående fr v: 1) Verner Pehrsson, Snårberget 2) Elsa Backlund - lärarinna 3) Göran Backlund (F.1923, nuvarande innehavare av Nyskoga handel) 4) Henning Eriksson (F. maj 1919) 5) Vester Johansson (F.1917, Nyskoga taxi i 40 år) Sittande fr v: 1) Johan Jönsson, slöjdlärare, kyrkvärd 2) Gunnar Persson, Snårberg F.1917 3) Ture Henriksson, Flatåsen (F.1917) 4) Judit Eriksson, Nyskoga 5) Gunnhild Eriksson, Flatåsen (F.1917) Nedre rad fr v: 1) Edit Andersson, Grönåsen 2) Dagny Persson, Kärrfall 3) Selma Andersson, Gamla prästgården 4) Inez Pettersson, Nyskoga (F.1919) 5) Sally Gustavsson, Flatåsen (F.1919)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.