Stig Johansson, fackordförande på Wahlecks. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Kvinnor arbetar på Wahlbecks. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Direktör Olle Wahlbeck vd på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 18 augusti släpptes kaffet fritt. Därmen avslutades den sista ransoneringen av de kaffekort som införts under andra världskriget. Kaffe på fat. Kaffekort. Ransonering. Kvinna som dricker kaffe. Kaffetant. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1953 kom ett gäng ungdomar från Linköpings vänort Roskilde på besök. På bilden fäster ledaren Folke Larsson en svensk flagga på eleverna. Efter andra världskriget ökade det nordiska samarbetet på olika nivåer. Linköping fick vänorter i de övriga Nordiska länderna.... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hjalmar Johansson och Karl Karlsson förbereder sisal för kardning på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Begravning på Norra kyrkogården. Gravsättning, en präst står vid graven tillsammans med en mängd soldater. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Röda Korset, invalidutväxlingen år 1915-1917. Fartyget Birger Jarl vid kaj i Trelleborgs hamn. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Invalidutväxlingen under första världskriget år 1915-1917. Gravar på Norra kyrkogården täckta med blommor. Krigsfångeutväxlingen initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Färjan GRAECIA. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Enligt noteringar: "Nordbergska slöjdskolan tillkom 15 oktober 1923. Huset byggdes som militärkasern under 1:a världskriget. 1918 upphörde den funktionen och byggnaden var förråd för elmateriel en tid under elektrifieringsarbeten i Foss. Under slöjdskolans tid fanns både undervisningslokaler och lärarbostäder i huset. Slöjdskolan upphörde 1952. Några år användes den av den av Munkedals skolor som fortsättningsskola. Huset brann ner till grunden den 14 januari 1957." (BJ)
Enligt senare noteringar: "Herrgården Torreby har anor från 1600-talet, då det bl a ägdes av Rutger von Ascheberg. Nedanstående byggnad ersattes (som huvudbyggnad) av villan eller slottet, byggt 1887 av grosshandlare N.G. Sörensen. På Sörensens tid fanns bl a lånebibliotek i huset. Under 2:a världskriget fungerade det som filial till lantbruksskola (Dingle). Det har dock huvudsakligen varit privatbostad, både under Areskogs och Widells tid. Nuvarande ägare direktör Rolf Silvstrand." (BJ)
Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Norska fullriggaren Christian Radich. Sjösattes 1937. Fick sitt namn efter Christian Radich, som testamenterade 90 000 norska kronor för byggandet av ett nytt skolskepp. Hon gjorde 1939 en resa till världsutställningen i New York. Under andra världskriget beslagtogs hon av den tyska krigsmakten och användes som depå för ubåtar. Hon sänktes i Kiel under krigets slutskede, men bärgades och återupprustades till ett värde av 70 000 engelska pund. 1947 seglade hon åter. Hemmahamn i Oslo Christian Radich
Ett glatt gäng på vinterpromenad. Dom sitter på ett flyttblock. Högst upp till höger står Helmer "Micke" Andersson som var kompanjon till David Brundin 1911. Nästa rad, sittande från vänster: David och Elna Brundin samt Elnas syster Naemi. Längst fram i mitten står en annan syster till Elna, Gertrud, och framför henne en soldat, Einar Olsson (bror till Elna). Bilden troligen från första världskriget, kanske 1915. Jämför bild nr EB 119.
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Flygfoto över Egnahemsområdet, Olshammar, Aspabruk. Bilden tagen för vykort. Förlag: Aspa Konsumtionsförening, Aspabruk. Kompletterande uppgifter: I övre kanten på bilden, något till höger, finns i skogskanten en ljus byggnad. Det är ett bussgarage. Framför garaget ligger ett mörkare bostadshus (rödmålat) med två skorstenar. Framför, uppåt på bilden, något till höger, ligger en lägre, ljus byggnad med två fönster och mörkt tak. Det är ett garage som försvaret byggde under andra världskriget.
Fröken Anna H. Ch. Pettersson Norrie som Ormtjuserskan "Irma" på Stora teatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
'Bildtext: ''Kyrkostallarna i Rättvik.'' :: Vy med ett antal små timrade stugor på rad, de så kallade kyrkostallarna. :: :: (Kyrkostallar är små stallbyggnader där man ställde in sina hästar när man var på gudstjänst. Dessa finns kvar på denna platsen än idag men färre eftersom många revs under andra världskriget./ Lennart Edvardsson, Bildarkivet, Rättvik. 2007-11-26) :: :: Ingår i serie med fotonr. 5232:1-8. Se även fotonr. 5223:1-13, 5231:1-12 och 5234:1-12.'
'Magnus Leyer tillsammans med dottern Rhoda vid åsnan ''Billy'', i hage. Byggnad i bakgrunden. :: Enligt text till fotot: ''M.L. and Rhoda, with Billy''. (M.L. och Rhoda med Billy.) :: :: Ingår i en serie med fotonr. 5237:1-16. Se även fotonr. 5238:1-18, 5239:1-18 och 5240:1-17, 5241:1-18. :: :: Rhoda dotter till Magnus Leyer, Rhoda född 1907 i Rhodesia där familjen bodde fram till 1914 då de återvände till Sverige och de återvände inte till Rhodesia på grund av världskriget.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.