fotografi
Från 299 kr
mans, festklädsel, dop
mans, dop, festklädsel, gruppbild
scener, övriga
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
'Jättemyrstack, omkrets vid marken ca 10-11 m , 3 m hög. :: Tidningsurklipp på baksidan av montaget lydande: :: ''En väldig myrstack finnes i en af skogarna strax öster om Växjö. Den når en höjd af nära tre meter och har en omkrets vid marken av minst 10 a´11 meter. Formen är regelbundet höstackliknande. En hel mängd myrvägar leda från stacken ut i skogen, där de grena ut sig åt alla håll. Äldre personer, som besett stacken, säga sig aldrig ha sett dess make berättar Smål. P:n.'''
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, tre av dem är på olika ställen och på olika våningar på byggnadsställningen som arbetar med huset, och en person står på marken och arbetar. En stege och några plankor står lutandes mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken finns plankor som är upplagda en engångspallar i trä.
Flygvapenmuseums initiativtagare överste Hugo Beckhammar framför museets främsta klenod, en Niuport jagare från 1912. Den uppgavs vara världens enda bevarade exemplar. Planet var en av de första som dåvarande flygkompaniet på Malmen använde. Bilden är från februari 1956. Flygvapenmuseum hade i starten sin hangar i Ryd, senare flyttade man museet till Malmslätt i närheten av Helikopterflottiljen Malmen. Flygmuseet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Personalen vid Långvinds Masugn, Långvinds Bruk, Hälsingland. Bakre raden fr. v. nr. 4, Erik Fernlund. 2:e raden fr. v, nr 1, Per Andersson, nr 5, Masmästarens fru, nr 6, Masmästaren. Främre raden nr 5, Erik Backlund, nr 8, Johan Fläck, nr 9, A. Wennholm, Rättare. Sittande på marken fr. v. nr 1, Harry Winlund.
Längs vad som skulle komma att läggas ut som Kaptensgatan i Linköping 1992. Stadens trängregemente var sedan 1987 nedlagt och marken med utvalda byggnader stod nu mitt i förvandling mot ett nytt bostadsområde. Den stora byggnaden i bildens fond inrymde tidigare logement men byggdes nu om till bostäder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.