Målning föreställande Fred F. French Building på 45th Street at 551 Fifth Avenue, Manhattan, New York City. 1928 flyttade SJ Resebyrå sin New York-verksamhet från 52 Vanderbilt Avenue till den avbildade byggnaden där den huserade under namnet 'Swedish State Railways Travel Information Bureau' fram till 1934 då man lade ner verksamheten i New York.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Z4p 397. Den byggdes av Kalmar Verkstad AB 1956 och levererades i april 1956 direkt till den 37:e driftsektionen, Gotland. Även efter nedläggningen av de gotländska järnvägarna 1960 fick lokomotorn göra tjänst som dragare i "Griståget"- Andelsslakteriets tåg mellan slakteriet och hamnen. Denna verksamhet pågick till 1962. Littera på godsvagnen syns inte.
Reklam för Carl Alfred Träffs fotografiska verksamhet i form av ett vykort. I bakgrunden är ett fotografi föreställande Göteborg i kvällsbelysning. Över detta står med tryckt text: "Vackra fotografier, Från Göteborg, Bohusläns skär- gård, samt västra Sveriges mest sevärda platser, turist och badorter för vykort och reklamprospekt billigast och bäst från Fotograf C. A. Träff Atelier och kortförlag Kyrkogt. 58 Göteborg tel. 15895"
Enligt senare noteringar: "Följande text tillhörde bilden införd i veckotidning på 1970-talet; 'Min svåger i Munkedal harvade med kor, som så många andra förr. De var goda dragare, men fort gick det inte. Familjen kom ut med kaffe. Tidningsart. var två sidor om Färdigs verksamhet som fotograf. Svågern var Hjalmar Olofsson." (BJ). Se även UMFA30183. Text på asken: Hjalmar med kor.
Fastighet vid Ahllöfsgatan. Kvarteret Postryttaren. Har fungerat som "port" till Arboga Margarinfabrik. Vaktmästaren bodde här. Huset har senare använts som daghem, därefter som daglig verksamhet för funktionshindrade, under namnet Alfta-gården. Efter det byggdes huset om till café och fick namnet "Två Skator".
Sunnemohyttan 1923. Rester av masugnen. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Hults bruk norr om Norrköping är ännu i verksamhet sedan starten år 1697. I förstone gällde produktionen främst spik, vilket kom att breddas med en mängd olika järnvaror. Den porträtterade Gunnar Ekelund blev ensam ägare till bruket 1886 och under hans tid blev yxtillverkning en verklig specialitet vid bruket. Den så kallade Agdor-yxan efter amerikans modell blev en formidabel succé som räddade företaget från tiden bruksdöd. Här porträtterad vid uppskattningsvis mitten av 1890-talet.
Det var en riktigt fin bulladugård Söderbergs hade. Den kan nog ha tillkommit 1835, men spåntaket är givetvis nyare, från början hade den säkert ag. T v var det troligen vagnbod. Sedan följde ett fähus med hoimd t h och därefter lada. Det ser inte ut som det var någon verksamhet på stället när Masse var där, inga saker framme nånstans. Ändå flyttade inte Söderbergs förrän 1920.
Kungsgatan 30 i Linköping rivs 1973. Det vackra jugendhuset hade stått klart 1902 och var ett av flera exempel på bostadshus som gavs en påfallande kort livslängd. Ett skäl var tidpunkten de uppförts, kort före stadens elektrifiering och ofta i avsaknad av sanitära installationer. Den aktuella rivningen gav vidare utrymme för Sionförsamlingen att utvidga sin verksamhet på platsen. Närmast i bilden ses församlingens första kyrka, invigd 1934.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden har Roséns Begravningsbyrå nyligen flyttat sin verksamhet till Klostergatan. Skälet är att huvudbyggnaden ska monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Vy från nordväst.
Nykvarns värdshus omkring förra sekelskiftet. Värdshuset anlades 1843, främst för att tjäna resande på Göta kanal till och från Linköping. När senare Kinda kanal tillkom ökade behovet yttermera av utskänkning och anläggningen blomstrade. Nykvarn blev även under det senare 1800-talet betydelsefull för stadens nöjesliv av en mer folklig karaktär. En bit in i det nya seklet hade passagerartrafiken till sjöss vikit till tågets fördel. Värdshusets verksamhet lades ner 1906.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Degelfabriken Hapeco grundad 1919 i Malmö av Hans Propse, togs över av svenska staten och hamnade i Nybro, Glasriket, då Hans Propse var tysk. Köptes senare av en herr Leonard och hans tre söner. Såldes 1980 tillbaka till familjen Propse, Hans Propses barnbarn Claus, som senare (1994) sålde den till Jan Christians. Tillverkar deglar för glasmassa. Industrin flyttade sin verksamhet på 1950-talet till Peder Djups Gata 7, Nybro.
Porträttfotografi, bröstbild, föreställande ung man med kravatt. Axel Rudolf Bergman född i Stockholm 25 juli 1877, avliden 1965. Bergman studerade vid Tekniska skolan i Stockholm med fortsatta studier vid Kungliga Tekniska Högskolan 1894-1898. Som brukligt vid denna tiden läste han därefter vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1894-1898. Han arbetade som murare 1893-189 och som ritare 1891-1902 och var biträdande arkitekt vid bygget av Nordiska museet 1902-1904 under ledning av Isak Gustaf Clason. Bergman drev därefter egen verksamhet
Huset på bilden har flyttats till det nordöstra hörnet på Södermalmstorg, det vill säga i korsningen Södra Kungsgatan/Brunnsgatan. Huset låg ursprungliga i kvarteret Morianen där det låg i hörnet av Södermalmstorg och Södra Kungsgatan. När det nya bostads- och affärshuset vid Södermalmstorg stod klart flyttade butiken Londoner´s verksamhet 1955 in i bottenplan, med butik ut mot Södra Kungsgatan och Södermalmstorg. I bakgrunden skymtar Södra bönhuset i kvarteret Råmärket, korsningen Brunnsgatan/Södra Kansligatan. 5 augusti 1954.
Julia Håkansson född Stenius vid Vasateatern. Håkansson, Julia, f. Stenius, 1853-1940, skådespelerska och dramapedagog. H. väckte uppmärksamhet redan vid debuten som Nora i Ibsens "Ett dockhem" på Dramaten 1886. Efter engagemang hos bl.a. August Lindberg och Albert Ranft samt turneér med eget sällskap tillhörde H. Dramaten (1907-29). Därefter bedrev hon privat pedagogisk verksamhet. Förutom Ibsens emanciperade kvinnogestaler gestaltade H. även Strindbergroller med stor inlevelse. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=207612
Ännu på 1870-talet fanns ett enda boningshus å Brobacka, ett stenhus kallat "Skrämbo" (även kallat Gamla Brobacka), sannolikt uppfört vid mitten av 1700-talet eller åtminstone renoverat vid denna tid ( enl andra källor var huset uppfört redan på 1300-talet). I denna byggnad, som revs 1903, sägs den berömde klockgjutaren Nils Billsten haft sin verkstad. Å Brobacka hade även hans företrädare klockgjutaren Erik Näsman haft sin verksamhet. På gårdsplanen står en gammal lind, som lär vara flera hundra år gammal.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Kjesäters folkhögskola och ledarutbildningsinstitut är beläget i Kjesäters slott (uppfört 1870, ritat av J.F. Åbom), Vingåkers kommun, och startade sin verksamhet 1964. Huvudman är Svenska Scoutförbundets Kjesäterstiftelse. Vid skolan ges allmänna kurser, även för begåvningshandikappade, professionell ledarutbildning och kortare arrangemang, t.ex. konfirmationsläger. K. är centrum för Svenska Scoutförbundets utbildningsverksamhet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225809
Wetterbergska gården (Klostergatan 19) stod ännu 1970 på sin ursprungliga plats. Det då starkt rivningshotade huset kom lyckligtvis att få ny hemvist i Gamla Linköping, dit det flyttades nämnda år. Vid sidan av sina arkitektoniska värden bär byggnaden en intressant historia som skola, Linköpings första sådan som folkskola för flickor. Från 1908 hade även stadens första barnkrubba (daghem) sin verksamhet i byggnaden. Här en dokumentaion under det förberedande arbetet inför husets förflyttning.
Medlemmar i Linköpings Roddklubb i sina 4-åriga kapproddbåtar. Platsen är Stångån nedströms Nykvarns sluss. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men kunde efterhand köpa egna både 4-åriga och 2-åriga flytetyg. Roddklubben hade verksamhet till åtminstone 1896. Enligt påskrift var vid tiden för bilden Wilhelm Rolén klubbens ordförande, Viktor Lindeberg dess vice ordförande och roddchef samt Georg Isaksson föreningens sekreterare. Vi får förmoda att dessa herrar återfinns bland roddarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.