Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon provade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
Från 299 kr
Fröken Anna H Ch Pettersson Norrie i Kosackflickan på Södra Teatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
Fröken Anna H. Ch. Pettersson Norrie på Vasateatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
Gruppbild av sju män i rödakorsuniform. Samma personer som bild DTB- 593. Invalidutväxlingen år1915-1917. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Soldater och rödakorssystrar upställda framför ett tåg. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare.
Vy av Tallinn från vattnet med mindre segelbåtar samt en jagare med stor flaggning. Jagaren är av Izjaslav-klass och bör därför vara LENNUK, ex AVTROIL, som tillföll Estland efter första världskriget. Bilden är tagen i samband med Gustaf V:s statsbesök i Tallinn i juni 1929.
Enligt senare noteringar: "Huset till vänster kallas Staben (förläggn. första världskriget). Det var Konsumbutik på 1920-talet, numera kontor/affär, "Sohlbergs Trävaru-". Närmast till höger har varit biograf, senare pappersindustri, numera rivet. Vägsträckningen är den gamla, före vägportens tillkomst. Posthuset mellan Hansson affär och järnvägshotellet är ännu inte byggt (byggår 1933)." (BJ)
Enligt noteringar: "Ett lag kockar utanför den nybyggda kasernen vid Kvistrum. Kasernen byggdes under första världskriget som förläggning åt Kronobergs regemente, som hade bevakningsuppdrag i Munkedalstrakten. Huset blev 1923 Nordbergska stiftelsens slöjdskola. Det brann ner till grunden 14 januari 1957." (BJ)
Grands biograf, hörnet S:t Larsgatan/Drottninggatan. Efter första världskriget öppnade biografen Victoria i denna byggnad. vid en upprustning 1933 installerades ett nytt ljudsystem och det nya namnet blev Ljudbiografen Grand. Grand hade träbänkar och därför lägre biljettpris än övriga biografer i staden. Byggnaden revs 1963.
Linnégatan 89, Garnisonen. Lv 3:s förbimarsch för milobefälhavaren i samband med regementets flytt till Norrtälje.
Lv 3, Kgl Stockholms Luftvärnsregemente. Två män vid sjukvårdsutrustning, i samband med den andra kontingenten av hemvändande från Koreaambulansen.
Utställningen "Italienjagarna". "Sverige under II:a värdlskriget". Monter med föremål samt en fana.
Radiostationen i Grimeton med radiomasterna i bakgrunden. Byggnationerna inleddes vid årsskiftet 1922-23 och två år senare stod stationen klar vintern 1924. År 2004 skrevs Grimeton Radiostation in på världsarvslistan av Unescos världsarvskommitté. Under första världkriget konstaterades svårigheter med att hålla kontakten med omvärlden via då existerande telegramkablar. 1920 föreslogs att Kungl. Telegrafverket skulle försöka åstadkomma en trådlös förbindelse med USA över Atlanten. Lösningen skulle vara en så kallad ”storradiostation” som skulle underlätta kontakterna med de emigrerade svenskamerikanerna såväl som främja affärsuppgörelser och statsangelägenheter. Avståndet till USA skulle vara så kort som möjligt och gå fri från större landmassor, och kom fram till att mellersta Halland var lämpligt för en sådan radiostations placering. Cirka 1,5 år efter starten i Grimeton hade man kommit ner till en sändningstid på 17 minuter för ett telegram mellan Sverige och New York.
Fundamenten till det luftbevakningstorn från andra världskriget som stod i en träddunge på Gamla Påskberget. Det var ca 10 meter högt och byggt av trä. Här ska också ha funnits ett litet hus, byggt av stora gatstenar, varifrån flyglottorna spanade och kunde rapportera eventuella inkommande bombflyg. På Bild 1 ses kanonen från Varbergs fästning skymta bakom träden. Karl Fredrik Olsson var redaktör (1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel.
Anderstorps Stormosse ca 1943, Nabben. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Vid en Svedalamaskin sitter ett arbetslag. Fyra personer bakom, från vänster 1. Maria Norgasanov f. Kluska (polack, f.d. lägerfånge ?, gift med Samabek N, ryss, som också arbetade på myren), 2. Maj Johansson med brodern 3. Gunnar, 4. Lars Klason i hatt. Främre raden fem personer: 5. Arvid Johansson, 6. Josef Eliasson delvis skymd, 7. Gunnar Gustavsson, 8. Elias Dal, 9. Lage Svenningsson, samtliga från Båraryd.
Anderstorps Stormosse ca 1941.Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet. Arbetare vid en torvmaskin med transformator och verktygslåda är: Ingrid Magnusson vid linbanan, Anna-Britt Salomonsson gift Ljungberg inne i maskinen, Alrik Salomonsson från Gunillabo högst upp till vänster, Ragnar Hjelm med kepsen på sned, 3 bröder Johansson från Mossebo.
Samling på yttre borggården inför förstamajdemonstrationen 1956. En av årets huvudparoller var För fred och samförstånd mellan folken. En paroll var allvar belystes av att kalla kriget pågick och att det bara var 11 år sedan andra världskriget slutade. Demonstration. Plakat. Banderoll. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.