SäNJ L1 103. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 70 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ L11 1573. Skrotad 1969 i Vislanda.
Från 299 kr
KJ H4 17. Loket tillverkades av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 742. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A5 1545. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Loket finns kvar på Nässjö Järnvägsmuseum.
Statens Järnvägar, SJ Mb 646. Bilden togs när loket var nytt. Loket tillverkades 1901 av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 45 km i timme. Såld 1931 til skrot til Fagersta Bruk. Skrotades 1932.
Statens Järnvägar, SJ N 575. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 45 km i timme. Såld 1927 till Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg.
Statens Järnvägar, SJ Mb 646. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 45 km i timme. Såld 1931 til skrot til Fagersta Bruk. Skrotad 1932.
SäNJ L2 104. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 85 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ L7 1581. Skrotad 1967 i Vislanda.
MHJ lok 2. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 55 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Q 1609. Skrotad 1955.
SäNJ H4 107, och KJ C0 82, KJ C0 83. Ångloket tillverkades 1930 av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A4 1546. Skrotad 1972.
TJ lok 4 Tillverkades av Nohab i Trollhättan 1910. TJ, 4, HELLIDEN .... nr 962—966, 978 var avsedda för utbyte mot treaxliga tendrar från A-lok. Tillv.-nr 987 användes ursprungligen provisoriskt som tenderlok Vid järnvägsspåret mellan Tidaholm och Åsarp.
Statens Järnvägar, SJ Cc 550. Bilden togs efter ombyggnad. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, hade högsta hastighet 90 km i timme. Såld 1926 till skrot till Olof Wiridén, Karlstad.
Statens Järnvägar, SJ Sb 1306. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Det var i trafiken fram till1982, sedan såldes till Nora Bergslags Veteranjärnväg.
Gruståg med banarbetare. Grusning på linjen mellan Röstånga och Eslöv. Ånglok, Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 5, första littera var HHJ lok 1 "Kärnan". Loket tillverkades 1873 av Black Hawthorn & Co. Det skrotades 1927.
Godståg med ånglok, Statens Järnvägar, SJ VKBa1 470. Loket tillverkades 1886 av Nohab. 1896 köptes det från Malmö Billesholms Järnväg med littera MBJ lok 4 "Arlöf". Loket skrotades 1922.
Persontåg vid Ulricehamn station. Ånglok, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1, tillverkades 1917 av Nohab. 1940 förstatligades loket och blev märkt som Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Det skrotades 1963
Statens Järnvägar, SJ K6 1359. Tidigare littera Mora – Väners Järnväg, MVJ lok 14, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 4 och SJ MVd 1359. Loket tillverkades 1914 av Nohab, Skrotat 1964 i Borås.
1957 tillverkades drickabackar i stor skala till de stora bryggerierna. Framtagning av patentet var Carl Seby, Stockholm och konstruktionen av maskinen gjordes av ingenjör Karl Evert Hansson på Laggkärlsfabriken i Habo.
Enligt text på fotot: "Kavlås. Ladugården (1) och mejeriet (2). Vid mejeriet tillverkades ost, detta studerades under förvaltare Hernströms ledning. Framför mejeriet befunno sig när detta foto togs, Sandblom och Ryland". Enligt notering: "Kavlås mejeri 25 juli 1921".
Nymans Metallfabriks monter bredvid Kättingfabrikens monter på Arbogautställningen. Kättingfabriken låg på Västerlånggatan. Kättingen tillverkades av A. Hedfors. Metallfabriken visar en bygelskena för elektriska lok och golvgaller. Där finns en ljusstake också. Kättingfabriken visar kättingar av olika grovlek och utseende.
AB Svenska Rakklinga. Den 17 mars 1942. Swings rakblad tillverkades av Swing Ltd AB, grundat 1923 som AB Svensk Rakklinga. Emil Zeidlitz startade år 1914 rakbladsfabriken i Sandviken, Sveriges första, 1923 flyttade till Gävle. Swing var först med det rostfria rakbladet i Sverige, där tillverkades även rakapparater under namnet Swing. Firman hade cirka 100 anställda under 1940-talet. Kring årsskiftet 1952-1953 flyttade företaget tillbaka till Sandviken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.