Bro 371
Från 299 kr
Kimstad 214:1
Claes Egnell hade som son till Linköpings borgmästare rimligtvis goda förutsättningar i livet. Likväl visade han på handlingskraft när han ensam och endast nyss fyllda 20 år tog över arrendet av gården Stora Grönhögs 2 mantal i Furingstad. Hösten 1876 tog han nästa steg och blev enskild ägare till gården Eriksberg i Kvillinge. Efter ett kort nedslag i Kuddby köpte han år 1880 den större gården Skäggestad i Törnevalla. Där gift 1883 med Helena Amalia Ottilia Vesslien (1853-1944), bördig från Dagsberg och ägare av Ravnäs säteri i Konungsund. Paret flyttade till säteriet 1895 och framlevde där till respektives död. Här porträtterad i Norrköping omkring 1865.
Den 19 augusti 1837 var ingen vanlig dag utmed landsvägen mellan Ödeshög och Mjölby. Självaste kronprins Oscar, sedermera kung Oscar I, var på hemresa från Tyskland och den långa resan krävde naturligtvis en rad uppehåll för mat och sömn. Ett av dem inbjöds av general Gillis Edenhjelm och hans maka till Kylebergs säteri. Vägen mot säteriet var dock för smal för det kungliga följet, varför de lät uppsätta ett stort tält vid Östad gästgivaregård nära Väderstad och i underdånighet inbjöd kronprinsen till en tidig middag. Händelsen gav anledning att ihågkomma tillfället genom bildens minnessten som restes invid Kvarntorp.
Catharina Lilliehöök levde genom ett fascinerande tidspann. När hon föddes sommaren 1792 hade Gustaf III härförleden blivit skjuten och när hon somnade in rullade besindrivna bilar i Sverige. Hon var född på godset Mollungen som äldsta barn till rustmästaren och livdrabanten Carl Adam Lilliehöök och dennes hustru Anna Maria Reenstierna. Från 1820 gift med överjägmästaren Carl Johan Åstrand till Eds säteri i Ydre. Godset kom att bli hennes boställe över makarnas fem barn, änkeskap från 1861, och till sin egen död 1892. Hon hade då levt i nära 100 år.
Porträtt av Carl Scheffer. Här som kadett vid Kungliga Krigsskolan i Karlberg, från vilken han utexaminerades 1874 för tjänst som underlöjtnant vid Västgöta regemente och vidare en militär karriär. Vid tiden var han även nytillträdd fideikommissarie till barndomshemmet Fårdala säteri i Åsle. Som föräldrarnas enda son var han formellt innehavare till säteriet redan från 1863. Samma år hade fadern dött av ett vådaskott vid vapenvård efter en jakttur, men som minderårig fick det praktiska övertagandet vänta till vuxen ålder. Anm: Fotografiet ingår i museets samling "Porträtt av östgötar". Likväl har ingen anknytning till länet kunnat styrkas för Carl Scheffer.
Porträtt av Anna Ekeman. Född på Styvinge gård i Vist socken som dotter till regementsskrivaren vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping, Carl Abraham Ekeman och dennes maka Anna Sophia Salander. Från 1850 var föräldrarna ägare av Odensfors säteri i Vreta Kloster. År 1874 ingick hon äktenskap med Thure Fredrik Baltzar Lybeck. Makarna bosatte sig på Össby storgård i Gårdeby. Från 1883 arrenderade makarna Björnsnäs gård i Kvillinge socken norr om Norrköping, för att våren 1897 förvärva Annas barndomshem Odensfors. Efter makens bortgång 1905 flyttade Anna till Linköping och levde där som änka tills döden inföll 1926.
Fru Emma Godenius porträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1870. I oktober månad samma år avled hennes make, men den sorgen hade vid fototillfället rimligtvis ännu inte slagit henne. Från 1837 var hon gift med brukspatron Gustaf Westerblad och ett tiotal år in på äktenskapet bosatte de sig på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Fru Emma Godenius porträtterad i den inte helt utredda fotografen J. Pedersens ateljé i Visby. Hennes make Gustaf Westerblad hade dött 1870 och rimligtvis ser vi henne här som änka. Född i Gagnef 1813 hade hon ingått nämnda äktenskap 1837 och från 1846 var makarna bosatte på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.
Porträtt av kapten Baltzar Reuterswärd. Född 1838 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Vilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Gift 1866 med Julia Axelina Fransina Danckwardt-Lilieström. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1855 till att 1879 avancera till kapten inom armén. Erhöll avsked ur krigstjänsten 1907. Tjänstgjorde även som direktör för länscellsfängelset i Gävle såväl som i Örebro under en tid. Han avled som boende i Linköping i januari månad 1919.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
Charlotta "Lotta" Drakenberg vid tiden för sitt äktenskap med dåvarande löjtnanten August Åstrand, ännu inneboende i föräldrahemmet Eds säteri i Ydre. För den som vet omständigheterna förmedlar bilden en tragisk förkänsla. Gift i juli månad 1863 ska hon inom ett år föda makarnas första barn och själv dö i sviterna av nedkomsten. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. I detta fall stannade olyckan inte heller med moderns död. Det förlösta barnet dog halvårsgammalt i difteri, ett annat av tidens gissel.
Oscara Sunnerdahl föddes i Börrum 1843 där föräldrarna vid tiden arrenderade Börrum säteri. Redan året efter Oscaras nedkomst flyttade familjen emellertid till Stockholm och det kom att dröja till 1869 tills hon åter bosatte sig i Östergötland. Nämnda år inflyttade hon med den från Gammalkil bördige maken Johan Fredrik Westling efter att de köpt Stavlösa frälsegård i Orlunda, men redan året därpå bröt de upp för annat försök med Snyttringe gård i Allhelgona församling. Inte heller detta ägarskap tycks ha fallit makarna i smaken ty 1874 återflyttade paret till Stockholm. Oscaras betydligt äldre make kom vidare att avlida 1878, själv fortlevde hon som änka till sin död 1910. Äktenskapet var barnlöst.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Ett tidigt porträtt av en gammal man. Wilhelm Pereswetoff-Morath föddes i Linköping 1791 och dog i Vadstena 1862. Där emellan kom han att hinna med mer än många. I raden av tjänster och titlar kan nämnas landssekreterare, häradshövding, askulant, advokatfiskal och kammarherre. Detta och mer vid sidan av ledamot i ett flertal utskott och kommittéer. Från 1826 var han gift med Mathilda Wallberg, som med äktenskapet medförde godset Klosterorlunda i Hov socken. Wilhelm hade eget gods i Kallerstad säteri utanför Linköping. Han avled emellertid i makarnas hus i Vadstena.
Porträtt av Nils Ignell. Född till enkla förhållanden i torpet Ingebo under Stegeborgs säteri i Skällvik socken som elfte överlevande barn till torparen Nils Månsson och dennes maka Maja Larsdotter. Tack vare understöd av ägaren av Stegeborg, greve Philip Werner von Schwerin, fick han gå i skola först i Söderköping och därefter i Linköping. Som nittonåring inskrevs han vid Uppsala universitet hösten 1825. Efter blott tre terminers studier prästvigdes han i Linköping. Han kom att tjänstgöra som kyrkoman i Askeby, Vallerstad, Linköping och Västra Stenby innan han från 1840 kom att fortsätta sin karriär i Stockholm. Från 1845 gift med Sigrid Florentina Lindmark, bördig från Rinna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.