Gunnars mor Bertha vid stickmaskinen. Bertha har skyddat tapeten mot de skador stickningen kan åstadkomma och kvällstid har hon endast en fotogenlampa som belysning. Troligen ryms maskinen i köket eftersom det hänger brickor i brickband på väggen över den. I Viskadalen, och Sjuhäradsbygden i övrigt, förekom det s k förläggarsystemet. Förläggarna köpte levererade material och utrustning till textilarbeterskorna i hemmen runtom i trakten. Förläggarna samlade sedan in de färdiga produkterna.
Från 299 kr
Fotografier av mangårdsbyggnaden på kaptensgården Mårtagården i Onsala och dess dåvarande ägare Knut Larsson. Fotografen Sandklef var chef för Varbergs museum 1921-1961. Efter Knuts bortgång 1961 bildades, enligt önskemål i hans testamente, Knut och Tora Larssons stiftelse som sedan 1963 har hand om gården. G414: Köksingången till bostadshuset. G415: Exteriörbild av bostadshuset från gårdsplanen. G416: Knut Larsson på trappan till bostaden. G417: Exteriörbild av bostadshuset från trädgårdsgrinden.
Sjöfart Fartygsbilder Barken Viking, Göteborgs hamn. Barken Viking byggdes 1906 på Burmeister & Wains skeppsvarv i Köpenhamn. Viking byggdes för att utbilda sjömän till en växande dansk handelsflotta. När hon byggdes var det sjöduglighet och lastförmåga som prioriterades. I juli 1909 loggade kaptenen fartygets toppfart på 15,5 knop då hon var på väg hem fullastad med vete från Australien . Barken Viking köptes av Göteborgs stad för att bli sjömans- och kockskola 1951. Ägs sedan 1998 av Liseberg och används som hotell, konferensanläggning och restaurang.
Vy över stadsparken i Kalmar, tagen från slottet. Stadsparken i Kalmar anlades 1870 sedan staden löst in den s k Brittellska gården från familjen Krusenstierna. Parken bekostades av grosshandlare Johan Jenasson vars byst finns i parken. Flera av byggnaderna på bilden finns kvar än idag. Lättast att känna igen är fängelset till höger och Tullbroskolan rakt fram. I fjärran till vänster skymtar Norrgård, nu en centralt belägen byggnad, 1890 en utpost mot nordväst.
Gamla lasarettet i Kalmar. Invigdes 1878 och ersatte då det gamla hospitalet på Södra Vägen. Dömdes ut som sjukhus under 1930-talet och ersattes av ett nytt lasarett i kv Kungsljuset. Detta sjukhus har sedan byggts om och till och är nu länssjukhus. Gamla lasarettet fungerade länge som realskola men byggdes i mitten av 2010-talet om till bostäder. I gamla överläkarvillan, till vänster i bild ligger en välbesökt musikpub.
Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar kappklänning av skjortblusmodell med vadlång kjol från Edward Molyneux. Kurt Jacobsson utser den till examensmodell i ett nyinstiftat gesällprov för sömmerskor. På stolar utmed väggarna sitter presumtiva kunder, de flesta medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar klänning med figurnära liv, trekvartslång ärm och rosett i urringningen, vadlång, klockad kjol. Hon bär hatt, handskar och pumps. På stolar intill sitter presumtiva kunder, medelålders kvinnor och en man. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar klänning med blusande liv, skärp i midjan och vadlång kjol med mjuka veck. Ärmarna armbågslånga med pälskant. Hatt med flor knutet runt hakan och höga handskar. På stolar runt om i rummet sitter presumtiva kunder, samtliga kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av efterföljande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar småprickig festklänning med axelband och volang runt urringningen. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till de presumtiva kunderna som sitter i rummet. Bland kvinnorna sitter en man och applåderar. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
2000-08-30, AS. Rosendal, kungligt lustslott på Djurgården i Stockhom. R. uppfördes 1823-27 efter ritningar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedermera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Här finns även ett orangeri från 1848, ritat av G.T.P. Chiewitz. Sedan 1911 är R. Karl Johan-museum och visas för allmänheten.
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar hellång klänning av mönstrat tyg med fluffiga rosetter kring urringningen och på den vida kjolen. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till några av de presumtiva kunderna som sitter i rummet, mest medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Gustav Hjalmar "Gösta" Nygren Född: 1899, död 1953. Började sin yrkesbana som bokhållare på olika företag i och kring Gävle för att sedan bli försäljare. Från 1927 arbetade han som försäljningschef för Vict. Th. Engwall & Co. 1936 köpte Gösta Nygren tillsammans med sin chef Sven Engwall och hotellägaren Oscar Zedrén Furuviksparken och omvandlade denna till en modern nöjespark. Detta kom att bli hans livsverk. Gösta Nygren ledde verksamheten fram till sin död.
Här är en bild från Åbyggeby, Holmstedts sommarnöje Granberga. Från vänster: Marta som var gift med Davids bror Josef, bredvid henne dottern Margareta, sedan Sören och Eva Brundin. Därbakom Ester Hedman, gift med John Hedman, litografen och Lilian Holmstedt, dotter till Hildur Holmstedt. Stående längst bak till vänster tre systrar till David, Hildur, Anna och Hilma, därefter Lisa Hedman, dotter till Ester och John och framför dom Karin och Ingrid Brundin och ytterligare en syster till David, Kerstin.
Gungplan, dit barnen gärna tog sig för att gunga på brädorna och i gungorna. Eva Brundin till vänster med en lekkamrat. På höjden syns navigationsskolan, som fortfarande då fungerade som navigationsskola. Bilden från ca 1923. Skolan blev sedan nedlagd och blev mödravårdscentral. Huset låg nära Centralgatan, bara ett kvarter bort. Platsen ligger vid hörnet av Kaserngatan och Södra Kungsgatan och upptas numera av praktiska realskolan. Själva huset med navigationsskolan är alltså rivet och kullen utjämnad.
Präst och teolog. Född i Nyköping 1884, död: 1976. Som präst verkade han först i Gävle som regementspastor på I 14 från 1913.(Heliga Trefaldighets församling). Var sedan verksam 1923-55 i Helga Trefaldighets församling i Uppsala som komminister, kyrkoherde och kontraktsprost. Blev Teol. dr 1923 vid Uppsala Universitet, docent 1927 och t.f professor i praktisk teologi 1938-41. Från 1941-51 lärare i kateketik vid samma lärosäte.
Bäckefors bruk. Bruksgatan sedd från vänster. Den vita byggnaden till höger är kontoret följd av arbetarbostäder. Gaveln uppe på kullen tillhör Engelska bynninga. På vänster sida ligger Korkebynninga skolan, magasinet och överst skymtar Herrgården. Mellan kontoret och den närmaste arbetarbostaden står numera två av skogsfolk till minst 100 år gamla bedömda lönnar. Eftersom dessa träd ej finns på bilden torde den vara tagen för minst 100 år sedan.
Henrik Mattson-Bäckström med sonen Fridolf, Snårberg. Fotot från 1920-talet. Henrik var kyrkovaktmästare i Nyskoga i många år. Platsen är troligen den del av kyrkogården som inte är planterad. Bäckström bodde i Skomakarns i Snårberg. Han kunde inte cykla, utan gick 6 km till kyrkan. Vintertid gick han till kyrkan redan på lördagen och började elda, låg sedan över på en bänk och fick på så vis varmt i kyrkan till högmässan kl. 11.00.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.