Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Från 299 kr
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Vy mot Thorönsborgs slott i Sankt Anna. Den ståtliga huvudbyggnaden uppfördes i slutet av 1750-talet åt greve Göran Gyllenstierna, som önskat modernisera sin befintliga men svårt förfallna herrgårdsanläggning. Ritningarna till den nya byggnaden är starkt inspirerade av Carl Hårlemans arkitekturideal. Vid tiden för bilden ägdes och brukades godset av grevinnan Ebba Mörner.
Fotografi av linköpingsfotografen Didrik von Essens hand där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Dokumentation av Salvedal i Yxnerum socken. Året är 1944. Gården fungerade i äldre tid som gästgivaregård och skjutshåll. Enligt källorna behöll gården den funktionen till omkring 1865. Huvudbyggnaden i fonden förlorades i en eldsvåda 1965. Övriga byggnader är dock idag väl hävdade genom Yxnerums hembygdsförenings försorg.
Valla gård 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Valla gård från trädgårdssidan 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
Huvudbyggnaden, gårdssidan. Timmerhus , klätt med stående panel, ställd om kant. Målad i skärt. Mittpartiet av huset synes gå tillbaka till karolinsk tid, senare har de platta sidoflyglarna tillkommit, verandan byggts och takformen förändrats. Mittpartiets plan 6-delad med utspringande sal i mitten.
Vackert läge på en i Emten utskjutande udde på vars högsta punkt mangården ligger. Vid stranden bakom mangården ligger laga gården samt en brädgård. Huvudbyggnaden är en stor tvåvånings träbyggnad från 1800-talets förra del, gult med vita knutar och listverk. Två flankerande lägre flyglar under valmtak.
Interiör från köket i huvudbyggnaden på en gård i Tribäck.. Det är inrett med en stor spismur med bakugn. Spisstolpen är klädd med brokigt papper. Till höger synst förstugan. Köket ligger mitt i huset, bakom förstugan, samt har en utgång även på baksidan, mot trädgården.
Interiör från huvudbyggnaden på en gård i Tribäck. Ett skåp med brunmarmorerat ramverk med rosor på speglarna, som står ii förstugan, . Väggtapet med jaktcener från 1800-talet mitt. Dörrens speglar är björkmamorerade med bruna prick-klungor och insänkningar kring speglarna i grönt. Inanverk marmorerat i ek.
Ellinge, gods i Skåne. E. är känt sedan 1200-talet. I den nuv. huvudbyggnaden, av sten i två våningar, tidigare östra längan i en kringbyggd borg, ingår delar från 1500- och 1600-talen. En tredje våning revs vid en ombyggnad under 1700-talets förra del. En tornartad tillbyggnad uppfördes 1854. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=161519
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
EXTERIÖR AV HUVUDBYGGNADEN PÅ STORA EK MED TVÅ FLYGLAR. Tillv.tid: 1928 Övriga nr: 546 Repro nr: Registrator: AB RealNr: 613 Motiv_spec: HERRGÅRD RealNr: 342 Motiv_spec: HERRGÅRD Proviens Kod: 41 Yrke: Namn: GRANQVIST ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: Land: Län: 16 Kommun: Stad: EK By: Gård: STORA EK Fastighet: Adress:
2002-01-24,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götanlands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnadsminne 1980. Artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.