bröllop, gruppbild
Från 299 kr
Seved Ribbing, professor i praktisk medicin, Lund, står i talarstolen till höger och håller föredrag, förmodligen om fysiologi och hygien (troligen kvinnohygien, då det nästan bara är kvinnor i publiken). Publiken består av elever och lärare på Katrinebergs folkhögskola. Sittande närmast talarstolen på höger sida ses rektorn på skolan, Ludvig de Vylder med fru. (Ludvig var f ö brorson till Maria Ribbing, Seveds fru.) Mannen som sitter närmast ribbstolarna till höger i bild, längst fram, är troligen Ernst Lundahl (senare rektor vid Värnamo folkhögskola). Salen är smyckad för att man har en celeber talare och inte p.g.a. skolavslutning. Det är sommarkursare som är och lyssnar. Inredningen: de tre bysterna föreställer, från vänster: Oscar II, Gustav V (skänkt av Katrinebergs elevförbund, KEF, till skolan), Gustav II Adolf. Standaret bakom talaren skänktes av KEF till bondetåget i februari 1914. Det bars i tåget av representanter för halländsk ungdom. Kommittén för bondetåget skänkte sedan standaret till KEF för att i fortsättningen vara deras standar.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69. För ritningarna stod enligt uppgift den för Sverige synnerligen betydelsefulla arkitekten Helgo Zettervall. Resultatet blev för honom en typiskt fantasifull skapelse med element ur den historiska stilrepertoaren. Byggherre var av musikdirektör Hugo Beijer som efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse önskade ett ståndsmässigt boende. Från år 1880 ägdes slottet av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och dennes maka Carolina och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet och del av dess vackra park.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet.
Carolina Malmström invid maken Ludvig Bäck. Fotografiet är taget i senare delen av 1890-talet av deras son Knut. Från år 1880 ägde paret Hägerstad slott i Hannäs, Östergötland. Herresätet var då nyligen uppfört men byggherren hade kommit i ekonomiska trångmål och tvingats sälja. Makarna Bäck, som var skrivna i Stockholm, kom i huvudsak att använda slottet som sommarviste. Efter Ludvigs död 1899 var emellertid Carolina som änka fast boende på slottet en tid.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet och dess omgivning.
Utflykt i det gröna, sannolikt i trakten av Hägerstad slott i Hannäs. Antagandet kan göras utifrån de tre personer som identifierats. I kvinnan i mitten och mannen till höger ser vi Carolina Malmström och Ludvig Bäck. Från år 1880 var de ägare till Hägerstad slott, som de i huvudsak använde som sommarbostad. Den unga kvinnan iklädd folkdräkt är Dagmar Malm, blivande svärdotter till de beskrivna makarna.
Den 19 januari 1903 fick Boxholm besök av landshövding Ludvig Douglas. Även om visiten sades vara av privat natur slöt samhället upp och gav länets styresman ett storslaget mottagande. Motalaposten skrev; Nästan hela samhället var illumineradt. I en ståtlig äreport, genom hvilken de åkande passerade, brunno brukets initialer B. B. i elektriskt ljus, två större båglampor samt flere smärre lågor kantade vägen fram mot disponentens bostad. Musikkåren Verdandi mötte vid äreporten och hälsade med: "Du gamla, du friska" och hurrarop höjdes.
Porträtt av Fanny Åman, eller egentligen Fanny Nordvall, då hon enligt tidens namnskick behöll sitt flicknamn även som gift. Det påtalade äktenskapet hade inletts 1856 och gällde lasarettsläkaren Ludvig Åman. Vid tiden för bilden hade äktenskapet varat i omkring 10 år och parets två första barn var födda. Makarna skulle välsignas med ytterligare två under 1870-talet. Familjen var vid fototillfället och lång tid därefter bosatt i tjänstebostaden till länslasarettet i Linköping, där maken var verksam.
Porträtt av handlare Frans Wilhelm Österberg. Bördig från Norrköping kom han 13 år gammal till Linköping för att tjäna som bodgosse hos handlare Nils Berggren. Efter ett antal anställningar tycks han blivit egen 1853 då han etablerar sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. Från 1862 gift med Ida Ulrika Constantia Brogren, för övrigt syster till den farmgångsrika apotekaren och sedermera bryggaren Ludvig Theodor Brogren. Efter en lång och framgångsrik levnad dog han av lunginflammation på årets näst sista dag 1914.
Reprofotograferat porträtt av doktor Ludvig Magnus Hjertstedt. Född i Gränna 1810 kom han efter medicinska studier i både Lund och Uppsala att år 1840 utses till stadsläkare i Vadstena. Dessförinnan hade han upplevt ett äventyr som skeppsläkare på korvetten Najaden på en expedition till både Nord- som Sydamerika. I Vadstena tilldelades han snart fler uppgifter vid sidan av sin egentliga befattning, intendent vid Medevi brunn från 1842 och kurhusläkare från 1846. År 1849 efterträdde han Georg Engström som överläkare vid Vadstena hospital.
Linköpingsfotografen Didrik von Essen väckte uppmärksamhet bland boende utmed Hunnebergsgatan när han passerade en sommardag 1903. Gatuskylten ger besked om att han stannat vid Hunnebergsgatan 16 A, som vid tiden ägdes av resepredikanten Johan Ludvig Norman. Den handskrivna skylten till höger med texten No 59, talar upplysningsvis om att gården låg efter dåtidens kvatersindelning i Sankt Pers kvarter nr 59. I övrigt är huset ett exempel på den enkla träkåksbebyggelse som ännu vid tiden för bilden var gängse bostad för många mindre bemedlade stadsbor.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 123 Sörgård Öckerö. På bilden från vänster* 2 sommargäster, pojken i mitten är Gunnar Utbult och hans syster Gunnel Utbult (barn till riksdagsman Olof Johansson) pojken t.h. badgäst. Vita huset, "Källarvinden" , längst fram t.v. där gaveln syns, är Ludvig Anderssons som revs när vägen i Sörgård rätades ut. Stora vita huset med veranda är John Olofssons, t.h. skymtar Valfrid Hanssons hus.
Gustav Vasa landsteg på Stensö udde den 31 maj 1520. År 1851 restes ett minnesmärke över denna händelse, vilket på 1880-talet flyttades till stadsparken. År 1933 restes ett annat monument, bestående av ett stort klippblock vilandes på mindre stenar. Ytterligare ett minnesmärke är uppsatt vid stranden på Stensö udde, efter att greve Ludvig av Provence, den i Frankrike exilförklarade kungen, varit på besök vid denna plats år 1804 för att hedra minnet av Gustav Vasa. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Multrå kyrka. Den senmedeltida kyrkan revs inte utan infogades i den nya som byggdes efter ritningar av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan blev en s k Karl-Johanskyrka som inte är lika långsträckt som Simon Getings kyrkor, men som har större bredd och är försedd med tunnvalv av trä. Kyrktornet avslutas av en åttkantig lanternin med spira och förgyllt kors. Altaruppsatsen från 1769 är utförd av Edler och predikstolen är snidad 1864 av Hans Jakob Sundström.
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852-1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852 - 1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.