Släktträff vid Axel Jönsons fäbod i Torshyttan. Axel hade bjudit sina systrar Lotten Jönsson och Anna Hansson med familjer till fäbodträffen. Från vänster sittande Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Per Jönsson 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Bengt Jönsson f. 6 februari 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 december 1891, d. 13 juni 1976, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Hanna Gångare. Sittandes i mitten från vänster Brita Andersdotter, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929. Längst fram till vänster sittandes på stol Gångare. I mitten längst upp Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Valle Jönsson f. 30 oktober 1913. Bredvid längst fram sittandes Karl-Gustav Odénius f. 20 januari1920, Matilda Odénius 28 oktober 1885, d. 25 oktober 1960, Manne Odénius f. 10 april 1892, d. 30 oktober 1980 och Anna Hansson f. 22 april 1901, d. 18 augusti 1982.

Från 299 kr

M/T ALGOL.Byggd 1937 av Deutsche Werft AG, Betrieb Reiherstiegwerft, Hamburg, Tyskland.Varvsnummer. 211.Dimensioner. 63,73 x 9,87 x 4,57 m.Brt/ Nrt/ Dwt. 989/ 615/ 1240.Maskineri. En 6-cyl, Krupp diesel.Effekt. 550 hk. Levererades i oktober 1937 till Trelleborgs Ångfartygs Nya Ab, Trelleborg 1939 12 13. På resa mellan Tyne - Stockholm så minsprängdes fartyget i Falsterboleden. Fartyget klövs i två delar. Övertagen av Statens krigsförsäkringsnämnd. 1940. Under sommaren bärgades förskeppet och fördes in till Malmö 1940 10 21. Bärgades akterskeppet och fördes in till Malmö. 1940. Kockums varv sätter ihop delarna till ett skepp igen. 1941 01. Såld till Rederi Ab Soya, Stockholm. 1941 05. Omdöpt till SOYA VII och gick ut på provturer. 1941 05 05. Såld via Harald Nilsson & Victor Horndahl , Malmö till Reed E Glässel, Bremen, Tyskland. 1941 05 22. Omdöpt till ALGOL. Insatt för Kriegsmarine. 1945. Beslagtogs av de allierade vid krigsslutet. 1945 07 18. Ankom Methil. 1945 08 02. Insatt för Hunting & son, England. Omdöpt till EMPIRE TIGAVEN. 1947. Såld till Metcalf Motor Coasters, Ltd, London, England. Omdöpt till PETER M. 1964. Såld till N.E. Vernicos Shipping Co, Ltd, Pireus, Grekland. Omdöpt till MOTOL V. 1972. Såld till Christodouöou-Bokas, Perama, Grekland för upphuggning. 1972 03 29. Påbörjades upphuggning 16578.

Från 299 kr

Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Medaljutdelning vid III distriktet 1916. Troligen rör det sig om utdelning av N.O.R. för Nit och Redlighet i statens tjänst i 30 år, av bilden att döma. 1. Stationsförman Börjesson 2. stationskarl 1107 AP Tranér 3. stationskarl 1978 R. Grahn 4. valk. 7511 A. H:son Wallin 5. bgm Leveau 6. e.o. murarförman 6149 Jöns Olsson 7. banvakt 4056 G. Wickman 8. underinspektör A. F. Kull 9. gasverksförman O. L:son Lindgren 10. överinspektör N. A. Ewald 11. stationskarl 1106 S. M. Nilsson 12. banvakt 4163 S. J. A. Andersson 13. förrådsförvaltare N. A. Borgström 14. banvakt 4162 B. M. Abrahamsson 15. E.c. valk. 8739 Jöns Kjäll 16. bandirektör E. R. L. Smitt 17. fdm J. A. Kroon 18. distriktschef P. Sundberg 19. maskindirektör N. C. A. Carlquist 20. tgm 14 L. J:son Dahlberg 21. trafikdirektör C. E. Ström 22. trafikinspektor S. A. G. Brovall 23. tgm 13 N. P. Granath 24. maskiningenjör Hj. A. Lenström 25. mins E. T. Lindegren 26. stationsförman 1010 C. P:son Lundahl 27. byråassistent K. E. A. Martin 28. lokförare P. J:son Ahlström 29. E.o. vstm C. A. Askeroth 30. fräsaren F. A. Dahl 31. banvakt 4238 F. A. Gustavsson 32. stationsmästare D. A. C:son Uhrfeldt.

Från 299 kr

Släktträff hos "Erik-Anders" Åsmundshyttans nr. 9;s dagverksgård. Anna Hansson har bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. Stående från vänster Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, längst fram från vänster Lotten f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Greta f. 13 september 1919 och Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935. Längst upp på stegen Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, nedanför Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975, Arnold Jönsson f. 11 augusti 1906, d. 24 juni 1987 längst ner på stegen sitter Valle Jönsson f. 30 oktober 1913 och deras kusin Arne Jönsson f. 15 april 1914, d. 25 februari 1967. Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, syster till Lotten och Maria, hon var lärare i Åsmundshyttans småskola. Längst bak vid fönstret står Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, och Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929, bredvid honom Gustavsson Löv från Simonsbo, sittande framför honom Karin Olsdotter f. 14 oktober 1835, d. 14 mars 1930, Bertil Hanssons farmor. Framför Axel Jönsson står Brita Stina Andersdotter, Bertils mormor, framför henne sitter Anna Greta Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, mor till Bertil. Damen i ljus kjol bredvid Per Jönsson är Elin Jönsson f. 18 maj 1882, d. 7 april 1938, bakom henne sitter Lydia Jönsson f. 21 december 1891, d. 13 juni 1976, gift med Axel.

Från 299 kr

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:2, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:1, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr

Officersmässen den 31 januari 1926 (två bilder) Namn, se bild 2. 1. Kapten Tycho Ödman 2. Fru Karin Frithz 3. Kapten Georg Murray 4. Fru Margir Barck 5. Löjtnant Gustaf Frithz 6. Kapten Carl Leijonhufvud 7. Fru Inez Bernhardt 8. Regementsläkare Carl Barre 9. Löjtnant Robert Rahmkvist, I 19 reserv 10. Löjtnant Pehr-Erik Malmström (far till syster Elisabeth) 11. Fru Elsa Montell 12. Friherrinan Margit Leijonhufvud 13. Doktorrinnan Dorrit Barre 14. Fröken Hellberg Eskilstuna ? 15. Fru Gerda Svinhufvud 16. Kapten Hjalmar Odqvist 17. Fru Brita Malmström (mor till syster Elisabeth) 18. Löjtnant Malcolm Frithz 19. Fru Brita Lindvall 20. Kapten Bertil Bernhardt 21. Löjtnant Åke Svinhufvud 22. Fru Elisabeth Rosenquist 23. Fru Stina Fant 24. Löjtnant Nils Sparre, I 1 25. Löjtnant Stig Karlströmer 26. Fröken Hellberg Eskilstuna ? (se 14) 27. Löjtnant Carl Lindvall 28. Fru Elly Ödman 29. Kapten Gustaf Rosenquist 30. Fru Edit Hellemarck ? 31. Fröken Elsa Jäderlund 32. Löjtnant Elis Hellemarck 33. Fänrik Sven von Bahr 34. Kapten Emil Montell.

Från 299 kr

Släktträff hos "Erik-Anders" Åsmundshyttans nr. 9;s dagverksgård. Anna Hansson har bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. Stående från vänster Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, längst fram från vänster Lotten f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Greta f. 13 september 1919 och Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935. Längst upp på stegen Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, nedanför Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975, Arnold Jönsson f. 11 augusti 1906, d. 24 juni 1987 längst ner på stegen sitter Valle Jönsson f. 30 oktober 1913 och deras kusin Arne Jönsson f. 15 april 1914, d. 25 februari 1967. Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, syster till Lotten och Maria, hon var lärare i Åsmundshyttans småskola. Längst bak vid fönstret står Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, och Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929, bredvid honom Gustavsson Löv från Simonsbo, sittande framför honom Karin Olsdotter f. 14 oktober 1835, d. 14 mars 1930, Bertil Hanssons farmor. Framför Axel Jönsson står Brita Stina Andersdotter, Bertils mormor, framför henne sitter Anna Greta Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, mor till Bertil. Damen i ljus kjol bredvid Per Jönsson är Elin Jönsson f. 18 maj 1882, d. 7 april 1938, bakom henne sitter Lydia Jönsson f. 21 december 1891, d. 13 juni 1976, gift med Axel.

Från 299 kr

Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Denna idylliska bild visar två boplatser söder om den kvarvarnde Hallbjänsparten, den ladugårdsgavel som skymtar längst till höger tillhör södra Mattsarveparten. Den hitre boplatsen kom till omkring 1850 som en avstyckning från den nordligaste Hallbjänsparten, då en son därifrån, Jakob Larsson född 1829, fick en bit jord att bygga på av sin far. Jakob tog sig namnet Hallgren och gifte sig 1853 med Lena Jacobsdotter född 1826 från Alva. Det kan vara de som byggde huset vi ser på bilden, men det verkar ålderdomligare med sitt sidförskjutna fönster och sina proportioner, så det kan vara ett äldre bulhus som de köpt och flyttat hit. Jakob och Lena fick döttrarna Christina Katarina 1853 och Anna Margareta 1857. Jakob drunknade redan 1860 och Lena gifte om sig 1862 med Anders Olofsson född 1831 från Mattsarve och de fick dottern Maria Olivia 1863. Ingen av döttrarna ärvde stället, utan det gjorde Anna Margaretas son Anton Hallgren född 1887. Han gifte sig 1912 med Linda Olsson född 1891 från Hallsarve och de fick tre barn. Anton dog 1927 och Linda gifte om sig 1929 med Reinhold Hansson vid Snausarve och flyttade dit. De fick två barn tillsammans, Sigrid Greta Johanna 1930 och Robert Villy 1933. Inget av barnen tog över boplatsen vid Hallbjäns och byggnaderna revs omkring 1935. Personerna på bilden kan vara Linda Hallgren 21 år med sonen Lennart 1 år på armen, Lindas mor Anna Margareta Hallgren 55 år och Lindas far. Bostadshuset i bakgrunden uppfördes av Arvid Södergren och var nybyggt när Masse tog denna bild.

Från 299 kr

Kyrkoherde Fritz Wetterholm med konfirmander och Samskolans elever år 1918 i Falköping. 1:a raden fr.v: 1. Elsa Andersson född 1903, 2. Dagny Hedström, f. 1902, gift Kahlefeldt. 3. Brita Brandt, f. 1903. 4. Nora Zellén, f. 1904. 5. Fritz Wetterholm, kyrkoherde. 6. Margot Ewertz, f. 1904. 7. Stina Halldén, f. 1904. 8. Hillevi Eklöf, f. 1904, död 1918. 9. Dagny Smedberg f. 1903. og. 2:a raden fr.v. 10. Einar Läth f. 1904. 11. Rudolf Westlin f.1903. 12. Anna Bergqvist f.1904. 13. Lilly Fagerberg f. 1903. 14. Edla Wallqvist f. 1903 og. 15. Märta Englund, f. 1903 og. död 1971. 16. Brita Carlberg f. 1903. og. 17. Vega Karlsson f.1904, og. 18. Svea Käck f. 1902 gift Linnarsson 19. Allan Lindh f. 1904 emigrerat till USA. 20. Gustav Svensson f. 1903 (Sonholm) 3:e raden fr.v. 21 Gösta Alexandersson f. 1904. 22. Otto Andersson, f. 1903. 23. Ivar Nilsson f.1903. 24. Gunnar Nordin, f. 1903. 25. Sven Gustafsson, f. 1903. 26. Hans Johansson, f. 1903. 27. Sven-Axel Hagberg, f. 1903. 28. Arne Florén.

Från 299 kr

Officerskåren med damer i Strängnäs den 29 maj 1926 Namn, se bild 2 1. Löjtnant Reinhold von Essen 2. Löjtnant Carl Fredrik Lindvall 3. Löjtnant Gustaf Frithz 4. Kapten Åke Svinhufvud 5. Kapten Emil Montell 6. Kapten Karl Werner Hallström 7. Major och Friherre Knut Leijonhufvud 8. Kapten och Friherre Carl S-son Leijonhufvud 9. Kapten George Murray 10. Kapten Karl Henrik Parment 11. Kapten Erik Hellemarck 12. Löjtnant Gösta Klettner 13. Fröken Märta Leijonhufvud 14. Fru Ester Söderpalm, f Gustafson 15. Fru Edit Hellemarck, f Landgren 16. Doktorinnan Dorrit Barre, f Broms 17. Fru Margit Murray, f Nordenskjöld 18. Fru Ninni Hallström, f Christensson 19. Fru Gerda Svinhufvud, f Wikhstedt 20. Fru Greta Parment, f Hammarstrand 21. Fru Karin Frithz, f von Hofsten 22. Friherrinnan Anna Leijonhufvud, f Tham 23. Fru Elsa Montell, f Philipsson 24. Friherrinnan Margit Leijonhufvud, f Frestadius 25. Fröken Barbro Leijonhufvud 26. Fröken Margit Dandanell 27. Fröken Elsa Jäderlund 28. Fru Anna Liungman, f Hasselblad 29. Fru Doris Nordstedt, f Sundqvist 30. Vice Auditör Gunnar Nordstedt 31. Underlöjtnant Esse Högstedt 32. Ingenjör Douglas Landgren 33. Löjtnant Malcolm Frithz 34. Kapten Waldemar Liungman 35. Officersaspirant Gösta Berlin 36. Resoffasp Helge Florin 37. Fänrik Sven von Bahr 38. Fru Maj Lorik 39. Officersaspirant Björn Lindskog.

Från 299 kr

Livkompaniet 1963 BSI 1962-63 Ett "Muckarfoto" var rätt vanligt att framställa före utryckning. OBS! två bilder. Nummer hänvisar till märkning på bild 2. 1. Bo Klingberg 2. Torsten Lindh 3. Ingemar Åsander 4. Bernt-Åke Hjelm 5. Hans Gösta Wallin 6. Jan Erik Wäsche 7. Ronnald Anundsson 8. Lars-Göran Olsson 9. Leif Åhlstad 10. Bengt Åke Gelin 11. Björn Stenman fd. Pettersson. Blivande yrkesofficer. 12. Jonny Axelsson. Blivande yrkesofficer. 13. Löjtnant Bengt Einerth, plutonchef 14. Fanjunkare Arne Gustavsson, kompaniadjutant 15. Kapten Sten Karlsson, chef Livkompaniet "Sten-Kalle" 16. Sven-Olof Näslund 17. Alf Görsjö. Blivande yrkesofficer. 18. Sune Bertil Lundkvist 19. Leif Torsten Hjalmar Hedström 20. Lars Birger Zetterstrand 21. Kaj Flink. Blivande yrkesofficer. 22. Börje Rolf Sören Karlsson 23. Rolf Persson. Senare blivande yrkesofficer i FV. 24. Ivar Tagesson Bjare 25. Anders Eklöf 26. Leif Erik Ståhl 27. Urban Käck 28. Fanjunkare Eric Wäng. Stf plutonchef 29. Fritz Johansson 30. Eriksson 31. Rune Lanzén. fd. Larsson. Blivande yrkesofficer. 32. Hans Eric Karlsson 33. Åke Jansson 34. Alvar Lennart Berglund 35. Eriksson 36. Bo Pettersson.

Från 299 kr

Kyrkoherde Fritz Wetterholm med konfirmander och Samskolans elever år 1918 i Falköping. 1:a raden fr.v: 1. Elsa Andersson född 1903, 2. Dagny Hedström, f. 1902, gift Kahlefeldt. 3. Brita Brandt, f. 1903. 4. Nora Zellén, f. 1904. 5. Fritz Wetterholm, kyrkoherde. 6. Margot Ewertz, f. 1904. 7. Stina Halldén, f. 1904. 8. Hillevi Eklöf, f. 1904, död 1918. 9. Dagny Smedberg f. 1903. og. 2:a raden fr.v. 10. Einar Läth f. 1904. 11. Rudolf Westlin f.1903. 12. Anna Bergqvist f.1904. 13. Lilly Fagerberg f. 1903. 14. Edla Wallqvist f. 1903 og. 15. Märta Englund, f. 1903 og. död 1971. 16. Brita Carlberg f. 1903. og. 17. Vega Karlsson f.1904, og. 18. Svea Käck f. 1902 gift Linnarsson 19. Allan Lindh f. 1904 emigrerat till USA. 20. Gustav Svensson f. 1903 (Sonholm) 3:e raden fr.v. 21 Gösta Alexandersson f. 1904. 22. Otto Andersson, f. 1903. 23. Ivar Nilsson f.1903. 24. Gunnar Nordin, f. 1903. 25. Sven Gustafsson, f. 1903. 26. Hans Johansson, f. 1903. 27. Sven-Axel Hagberg, f. 1903. 28. Arne Florén.

Från 299 kr

Officerskåren 1936 på sjösidan av kanslihuset Vid repetitionsövningen detta år tjänstgjorde ett antal kavalleriofficerare i reserven tillfälligt vid I 10. Vid regementet låg också infanteriets studentsignalavdelning under ledning av kapten Rickard Montgomery och löjtnant Ragnar Dylte. Uniformsförsök med blivande fältuniform m/37 pågick, se bl a regementschefen och regementsintendenten. Personer, se numrering bild 2: 1. Kapten Gustaf Frithz 2. Kapten C G von Heijne 3. Kapten Gustaf Wallenqvist, regementsintendent 4. Kapten Per-Erik Malmström 5. Major Gudmund Silfverstolpe 6. Överstelöjtnant Ernst Jungstedt, bataljonchef 7. Överste Gustaf Berggren, regementschef 8. Överstelöjtnant Arwid Bruno 9. Major Eduard du Reitz, bataljonchef 10. Kapten Karl Henrik Parment 11. Kapten Åke Svinhufvud 12. Musikdirektör Viktor Fritzell 13. Underlöjtnant Gustaf Stangenberg, reserven 14. Löjtnant Sven Nordlund, res 15. Fänrik Bertil Bendz, res 16. Löjtnant Malcolm Frithz 17. Löjtnant Karl Erik Drake 18. Kapten Rickard Montgomery, I 1 19. Löjtnant Sten Vannérus 20. Kapten Torsten Hagstedt 21. Kapten Tord Klintberg 22. Kapten Karl Lindvall 23. Kapten Gustaf Cederin, res 24. Kapten Jurgen von Essen 25. Kapten Alrek Sundström 26. Kapten Sten Sandgren 27. Löjtnant Gösta Egon Klettner 28. Underlöjtnant Curt Sundin, res 29. ? 30. Kapten Bertil Hökerberg 31. Löjtnant Stig Forsberg 32. Fänrik Ebbe Bring, res 33. Fänrik Tor Erik Petersén, res 34. Underlöjtnant Gustaf Olsson, res 35. Underlöjtnant Bo Rydstedt, res 36. Löjtnant Helmuth Wrangel, res 37. Underlöjtnant Olaf Söderlind, res 38. ? (Kav) 39. Underlöjtnant Stig Karpe, res 40. ? (Kav) 41. Underlöjtnant Bror Larsson, res 42. Löjtnant Bernt Juhlin 43. Löjtnant Esse Högstedt 44. Löjtnant Ragnar Dylte, I 19 45. Löjtnant Sven von Bahr 46. Underlöjtnant Stig Ljungstorp 47. Löjtnant Lars Hult, res 48. Löjtnant Gustaf Bogefeldt, res 49 - 50. ? (Kav) 51. Löjtnant Nils Ludvig Arfvedsson, res 52. ? 53. Fänrik Gösta Odqvist 54. ? 55. Underlöjtnant Berndt Berndtsson, res 56 - 57. ? 58. Löjtnant Herbert Kallenberg, res 59. Löjtnant Gunnar Henricson, regementschef 1963-70 60. Underlöjtnant Karl Erik Wallin, res 61. Fänrik Thore Johansson, res (senare på stat) 62. Löjtnant Torkil Svinhufvud 63. Underlöjtnant Lennart Lundmark.

Från 299 kr