Hallska gården i Linköping under nedmontering. Gården är namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Huvudbyggnaden skulle komma att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster 1966.
Från 299 kr
Kökstrappan, andra våningen i villa Solbacken. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som anväde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänstef¶retag.
Spegelsalen i bottenvåningen på villa Solbacken. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som anväde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänsteföretag.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Motala rådhus, eller vad som skulle komma att bli stadens säte för styrande och dömande. Bildens tillkomst kan uppskattas till omkring 1910, den tid då anläggningen genom gåva övergick från att ha varit privatbostad till att brukas som beskrivits. Huvudbyggnaden med sina fyra flyglar uppfördes under åren 1895-1897 som bostad för väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlbom.
Mindre herrgårdsanläggningen som tidigare inte var lokaliserad men som genom extern upplysning kan bestämmas till Sörby i Stjärnorp. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
En av tiden medfaren vy mot Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. Huvudbyggnaden var ursprungligen uppförd år 1831 men hade efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet byggts upp efter ritningar av den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. På Kvarnsån färdas möjligtvis tre av ägarens fyra söner.
Den praktfulla huvudbyggnaden på rusthållet Brunneby uppfördes i mitten av 1700-talet. Byggherre var Gustaf Adolf Macklier som kort före uppförandet förvärvat gården. Fram till år 1880 växlade godsets ägare och bland dessa kan medlemmar ur släkterna von Siegroth och Tigerclou nämnas. Sagt årtal inköptes gården av Gustaf Andersson och var vid tiden för bilden ännu ägare.
Godset Lagerlunda väster om Linköping kom i släkten Lagerfelts ägo vid mitten av 1600-talet. Alltsedan dess har egendomen, utan att vara så kallat fideikommiss, tillhört samma släkt. Huvudbyggnaden uppfördes 1796 genom överstelöjtnant Israel Lagerfelts försorg. Bygganden har i senare tid nödtvunget ombyggts efter en eldsvåda.
Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Det en gång i tiden präktiga Stjärnorps slott uppförden vid mitten av 1600-talet. Byggherre var den skotske adelsmannen Robert Douglas som förlänats marken för sina insatser i svenska armén. Sedan en förödande brand 1789 kvarstår huvudbyggnaden som ruin. Här en dokumentation från omkring år 1900.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Vy mot Kvarns herrgård hösten 1906. Huvudbyggnaden återuppfördes efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet. För ritningarna stod den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. Upplysningsvis hade den nedbrunna herrgården ritats av dennes far Abraham Nyström omkring år 1830. Personerna på bilden har inte identifierats men står sannolikt att finna hos godsets ägare, Pehr Orre, eller dess arrendator, Gustaf Melker Jacobsson.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
I fager blandbygd invid Lillån ligger den stilrena huvudbyggnaden till Braxstad. Uppförd 1750 av major Johan Gripenwaldt. Påbyggd 1840 och sedan dess grundligt renoverad, bland annat 1920 och 1937. Vid tiden för bilden ägdes godset av makarna Napoleon och Natalia Andersson.
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.