Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden till Norra Staregården i Onsala, senare kallad bara Staragården. Vid tidigt 1800-tal fanns både denna gård nordväst om kyrkan och Staregårdarna nära Gottskär utmärkta på kartan. Hemmanet fanns redan på 1600-talet under den danska tiden, men den ena sydliga gården upphörde vid slutet av 1700-talet och den andra ett sekel senare. Markerna köptes upp av ägarna till Norra Staregården. Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. Under några decennier på 1900-talets senare hälft bedrevs ridskola på gården.
Godset bildades först vid slutet av 1700-talet, då en brukspratron Hultman slog samman två bondhemman.
Hossmo säteri från 1700-talet. Här ses den norra flygeln.Hossmo säteri. Norra flyglen från norr. 1700-tal.
Älvkarleby Herrgården uppfördes någon gång under 1700-talet. 1872 fick huvudbyggnaden sitt nuvarande utseende
Västerfärnebo sn, Sala kn, Hörnsjöfors. Hörnsjöfors gård vid mitten av 1700-talet.
Västerfärnebo sn, Sala kn, Hörnsjöfors. Hörnsjöfors gård vid senare delen av 1700-talet.
Charta öfwer påstwägarne uti Gäfleborgs lähn. Mitten av 1700-talet. Foto 1968.
Modell av posthuset i Grisslehamn, mitten av 1700-talet. Montern utställd på nedre botten.
Fredsbergs socken. Hembygdsgården, byggnad från Räfsnäs, uppförd under senare hälften av 1700-talet. Invigd 13/10 1935.
Kanslibron och Arbetshuset, trevånings stenhus från 1700-talet. Fem svanar i Svartån.
2000-11-29, AS. Ruinen efter den medeltida stenkyrkan, riven på 1700-talet, är inte undersökt.
Modell av mälarjakt från 1700-talet, byggd av Stefan Bruhn i Sjöhistoriska museets modellverkstad. Detalj.
Sjöhistoriska museets modellverkstad. Stefan Bruhn i arbete med sin modell av en mälarjakt från 1700-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.