Hemmansägare Rudolf Arnberg. Den till Arnbergs gård flyttade prästgården i vilken den till Tekniska Museet i juli 1932 förvärvade samlingen av redskap, verktyg, dokument och böcker samt Polhemsföremål förvarats. Beträffande byggnaden se Karl-Erik Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet, delen om Särna.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Herschelleffekten. Två strimmor Ridaxpapper, på vilka en gråkil kopieras (vitt ljus), varefter vänstra delen belysts med rött ljus. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 299.
Margarinbolaget AB i Stockholm. Kyltrumman och en del av den så kallade komplektorn. I kyltrumman kyles margarinemulsionen till låg temperatur. Emulsionen avskrapas i form av fasta flingor, vilka falla ned igenom tratten framför kyltrumman. Bearbetning av dessa flingor till färdigt margarin sker i komplektorn, den nedre delen av apparaten.
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. På nedre delen av kortet står det tryckt i guldbokstäver: "I pine for sight Of thy gentle face So fair and lovely, So full of grace."
Drönarfoto av ett framrensat gravfält med gravar från både bronsålder och järnålder, framrensade i samband med en arkeologisk undersökning inom fastigheten Åsen 1:2 på Hedenstorp väster om Jönköping. Centralt i bilden syns en stor stensättning och i sydvästra delen en treudd, en ofylld fyrsidig stensättning samt en domarring. Öster om den stora stensättningen syns en oregelbunden stensättning som också innehöll begravningar.
Kalmarvy med Kvarnholmen mot öster, sedd från Tullbroskolan, färdig 1874. Domkyrkan dominerar bilden. Bakom den skymtar läroverket, numera stadshus. I övrigt betår bebyggelsen på den avbildade delen av Kvarnholmen mest av små trähus. Här bodde hantverkare och arbetsfolk. De mer välbeställda bodde närmare hamnen.
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade oc rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
På östra landborgen, intill landsvägen, och halvkilometern norr om Seby by, ligger ett gravfält med 285 synliga fornlämningar. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. (Uppgifterna hämtade från http://www.ofhs.ltkalmar.se/oka/forhistoria/run_seby.htm)
Seby gravfält med treudd. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten.
Den igenvuxna södra delen av slottets vallgrav. I bakgrunden till vänster västra postejen; i förgrunden till höger ravelinen och en del av skydds... på den jordbank som förde över vallgraven till yttre slottsporten. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade och rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
"Svenska kvinnors missionsförenings årsmöte tog på fredagen sin början på Samariterhemmet med bortåt 200 deltagare från hela landet" - större delen av föreningens centralstyrelse, Naima Leuwgren, Elin Silén, Elisabeth Eidem, Gertrud Aulén, Julia Aurelius, Helena Grauers, Vera Dahlquist, Ulla Eriksson och Siri Dahlquist
Teckning av Johan Turi. Illustration till boken "Muitalus sámid birra" (Berättelsen om samerna) . Tavla 4 Större delen av bilden domineras av en renhjord omringad av skidåkare. En skidåkare med en bunden ren i täten. Längst ner en slingrande rajd med slädar ledd av en skidåkare med hund.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Plan av mittenpartiets jordvåning (främre högra delen) Föregående ritning makuleras. Omarbetning av en den 4/10 1899 daterad ritning. Plan. Jordvåning, mittenpartiet.125x70,5 cm. Tusch och rött. Linjalritning. I Gust Clason 15 maj 1900. Fredrik Falkenberg.
Bilden är tagen vid gamla torget i Bollnäs, tydligen 1 maj. Fotografen har stått ungefär där numera den lägre delen av "stadshuset" finns. Huset till vänster är Claes E Johanssons, sedermera tre våningar, nu rivet. Till höger Sparbanken (då Våggatan). Tornspiran mellan Johanssons och Sparbanken tillhör Betelkyrkan, som är klassad som byggnadsminne. Talaren kan möjligen vara Hjalmar Branting.
Reportage för Gefle-Posten. Damer lär köra bil. Mars 1940 I ett oroligt Europa förberedde Sverige för krigstid. Om den manliga delen av befolkningen gav sig ut i fält, var det viktigt att kvinnorna kunde hålla ställningen på hemmaplan. Kurser anordnades i sysslor som varit typiskt manliga, t ex bilkörning
Dansk konsul och Grosshandlare Isaac Westergren. Isaac gjorde stora insatser för idrotten i Gävle och Sverige. Under större delen av sin aktiva karriär representerade han IFK Gävle. Isaac var i början av 1900 en av sveriges bästa kortdistanslöpare. SM guld 1899. Han lanserade 1895 spikskor och liggandes start i landet. Reproduktion av Carl Larsson
Bröderna Sahlin utanför Smides och Reparationsverkstad. Vinkelbyggnaden till vänster var hovslageri, den mittre delen smedja och den högra cykelverkstad. Det var tidigare Wikholms Smidesverkstad, Hästboheden. Omkring sekelskiftet hade A. Wikholm tillverkning av plogar, harvar och diverse redskap, flyttade tillverkningen till Ockelbo (1904?) där den utökades. Där tillverkades den kända Wikholmsplogen som var mycket bra för gräsvallar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.