Bild tagen vid invigningen av Gävle Museum den 29 september 1940. Främre raden fr.v. riksantikvarie Sigurd Curman, friherrinnan Sophie Louise von Plessen (syster till Antonie Rettig), Köpenhamn, fru Anna von Rettig, Åbo överintentdenten vid Nationalmuseum Axel Gauffin.
Från 299 kr
Skioptikonbild med motiv från Nürnberg. Mannen på bilden är möjligen Sigurd Curman och kvinnan hans fru Signhild. Bilden har förvarats i kartong märkt: Vårresan 1910. Nürnberg 9. XXI. Text på bild: "vid borgen".
Skioptikonbild med motiv av domstolsbyggnad (chancilleria) i Granada. De två männen på bilden är troligen Paul Clemen och Sigurd Curman. Bilden har förvarats i kartong märkt: Höstresan 1910. Granada 9. N:7. Text på bild: "Canccleria".
Kyrkoherde Per Didrik Lagerholm och hans hustru Juliana Lagerholm (född Åstrand), förste lanstmätare Nils Fredrik Lagerholm och hans hustru Anna Lisa (Anna Elisabeth) Lagerholm, fru A. L. Åstrand (född Svennberg), Westblad, fru Sofia "Siffi" Ekström (född Lagerholm), fröken Curman.
Sedan länge skräpmark hyste tidigare tomten bildens vackra fastighet tills byggnaderna revs fotoåret 1952. Huset var uppfört 1877 av förre handlaren August Curman som ersättning för hans tidigare villa Augustberg i Tannefors. Curman gav den nya villan namnet Lyckan, möjligtvis hämtat från markområdets beteckning Snutlyckan. Senare ägare, Claes Gudmund Nyblaeus, namnändrade villan till Claestorp, vilket bestod tills det mer formella gatunamnet Gamla Tanneforsvägen 15B kom att gälla.
enkelstuga, bostadshus
Med extern hjälp har denna vy lokaliserats och den visar sig visa ett stycke gryende Tannefors vid sidan av kvarnbyns äldre bebyggelse. Vad som senare ska bli Nya Tanneforsvägen smiter förbi Augustberg, där handlare August Curman friköpt lägenheten Snutlyckan. På platsen lät han omkring 1870 uppföra "Villa Curman" med väl tilltagen veranda och oblyg snickarglädje. Fotografiet är odaterat men torde vara taget omkring år 1900. Husets läge motsvarar dagens Nya Tanneforsvägen 57. . Motiv ur Didrik von Essens samling där vi trots det högra husets särpräglade karaktär inte lyckats lokalisera platsen. Utifrån Essens verksamhetsområde är bilden möjligen tagen i Linköping med omnejd. Här behöver vi hjälp.
Bild tagen vid invigningen av Gävle Museum den 29 september 1940. Främre raden fr.v. riksantikvarie Sigurd Curman, friherrinnan Sophie Louise von Plessen (syster till Antonie Rettig), Köpenhamn, fru Anna von Rettig, Åbo samt överintentdenten vid Nationalmuseum Axel Gauffin. Andra raden till höger friherrinnan Aurore Oxenstierna-Klintberg i samspråk med professor Axel Romdahl från Göteborgs konstmuseum.
Bild tagen vid invigningen av Gävle Museum den 29 september 1940. Främre raden fr.v. riksantikvarie Sigurd Curman, friherrinnan Sophie Louise von Plessen (syster till Antonie Rettig), Köpenhamn, fru Anna von Rettig, Åbo överintentdenten vid Nationalmuseum Axel Gauffin samt borgmästare Nils Berlin.
fotografi, bilder
Porträtt av häradshövding Anders Nikolaus Rothman. Född 1832 i Kalmar som son till Johan Gabriel Rothman och Maria Wilhelmina Schultzberg. Gift 1868 med Maria Charlotta Curman. Studerade i Lund och avlade kameralexamen 1852, hovrättsexamen 1856 och blev sedan vice häradshövding 1862. Fortsatte sin karriär i Skänninge stad med att bli rådman, magistratssekreterare och notarius publicus 1866, tillförordnad häradshövding 1891 och ordinarie häradshövding 1902. Rothman var även kamrer och ombudsman i Göstrings härads och Skänninge stads sparbank 1873 1888 och senare ledamot i styrelsen för Östergötlands enskilda banks expeditionskontor i Skänninge. Död i december månad 1906.
Vykort, " Lugnarohögen, Hallands-ås" Gravhögen med omgivande lantgårdar och åsen i bakgrunden. Torpet framför högen från yngre bronsåldern (ca 900–800 f. Kr) kallas ibland "Mor Johannas stuga". Det kommer sig av att här bodde fru Johanna och hennes dotter Clara då Victor Ewald, kyrkoherde i Östra Karup, och Riksantikvarieämbetets representant i Höks härad på våren 1926 for förbi Lugnarohögen och fann den förfallen. Uppbragt över detta tillstånd kontaktade Ewald riksantikvarien Sigurd Curman, vilket ledde till en utgrävning 1926. Då upptäcktes att högen dolde en 8 meter lång skeppssättning - den första i landet som hittats under jord. Sensationen gjorde att Riksantikvarieämbetet blev intresserad av att köpa stugan och tomten. Johanna accepterade budet om 1000 kronor med löfte om att få bo kvar till sin död och fick uppdraget att se efter högen. Den skulle nämligen bli en sevärdhet för allmänheten. Från torpet byggdes en gång in i graven, vilken övergöts med en kupol på initiativ av Rudolf Abelin, grundare Norrvikens trädgårdar i Båstad, och Ludvig Nobel (broson till Alfred Nobel), som var en av projektets största finansiärer. Invigningen skedde den 11 juni 1927 under medverkan av kronprins Gustav Adolf.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.