Vägstation K2, Gärestad. Garageplan med garagebyggnad till höger. Spetsplog i förgrunden. Manskapsvagn ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB. Personbil Volvo PV K6802.
Från 299 kr
Vägstation Y11, Nyland. Förrådsbyggnader. Upplag av diverse material, virke. I bakgrunden lastbil under presenning, manskapsvagn ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB, 1940-talet.
Vägstation S5, Sysslebäck. Vy över vägstationen med garage- och förrådsbyggnader. I förgrunden bensinpump (drivmedelspump), till höger manskapsvagn, ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB (1940-talet). Bostadshus i bakgrunden.
Vägstation S5, Sysslebäck. Garagebyggnad. I förgrunden bensinpump (drivmedelspump), till höger manskapsvagn, ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB (1940-talet). Bostadshus i bakgrunden.
Vägstation P3, Svenljunga. Förrådsbyggnad. Upplag av diverse material, bl.a. cementrör, sandupplag under plåt, manskapsvagn ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB, tre personbilar, varav två Volkswagen.
Bangården vid Skoghall station. Kontaktledningstolparna hörde till Skoghalls sågverks bana, som bland annat användes för att transportera arbetare till och från verket.
Hyltebruks pappersbruk vid Nissan, ett av världens största tidningspappersbruk. Innan bruket anlades bestod platsen av sank skog vid Nissan med några små sågverk, en kvarn och några torp. Det var Anders Olsson, disponent på Rydöbruk ungefär en mil nedströms, som tillsammans med Johan Larsson (son till Lars Nilsson som ägde marken), som grundade Hyltebruk AB i december 1907. Anders hade ingenjörskunskaperna och Johan hade pengarna och 1908 påbörjades arbetet med att bygga upp bruket som blev navet för den bruksort som sedan växte fram här. Bruket har sedan ägts av bl a AB Papyrus och Stora Enso, som nu (2023) säljer det vidare till Sweden Timber.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB. År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. ("uppgifter av fru Petersén 1963")
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB, År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. (" uppgifter av fru Petersén 1963")
Fest i Ljusne den 5 juli 1899 med anledning av Ljusne sågverks 50-års jubileum där 700 arbetare deltog. Huset med balkongen är Hotellet och till vänster syns Gasklockan och bakom den Mekaniska verkstaden från 1876
Vägstation Y6, Älandsbro. Baksidan av garagebyggnaden. Små bodar, eventuellt manskapsbodar. Upplag av diverse material, "skrot". Manskapsvagn, ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB, 1940-talet. Sidoplog bakom manskapsvagnen. Eventuellt depåverkstadens (länsverkstadens) material.
Följande text är utdrag från till bilden bifogat brev. Kälke av trä som min morfar egenhändigt tillverkat c. år 1910 åt min mamma. Hon använde den ofta, när hon var liten. Sedan har jag och min bror åkt på den och nu senast mina fem barn. Morfar hette Albin Carlsson. Han var nästan hela sitt liv lokförare vid Falkenberg-Limmareds järnväg. Han ägde och bebodde ett stort trähus, som låg, där Nygatan och Södergatan korsar varandra. Kälken är gjord av eke och furu. Medarna är sågade vid ett sågverk någonstans uppåt banan. Den är försedd med förstärkningar av järn, som nog någon smed tillverkat åt honom. Det är min lillebror och jag, som sitter på den, och bilden är tagen den 22 januari 1933.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.