Huset Margretehill i Norberg. Till vänster vedbod och utedass, sedan hönshus. Bakom dem en bod. Huset är fotograferat mot nordväst. Trädgården är inte mycket uppvuxen eller ordnad jämfört med andra bilder. Lars (givaren) säger att huset köptes 1926 men att pensionatrörelsen kom till ganska snart därefter och då sattes skylten "Margretehill" upp. Alltså kan bilden vara tagen i samband med detta.
Från 299 kr
Vykort "Parti över Mölndal" med utsikt över Papyrus och Fässbergsdalen. Fotograferat från Störtfjället åt sydväst ned över Trädgårdsgatan (nuvarande Störtfjällsgatan) och närmaste del av Kvarnbygatan. Man ser vidare en del av Papyrus, Villa Papyrus och Frälsningsarmén. Längst upp till vänster ses Gamla Kasern på Papyrus område.
Göteborgsvägen och spårvagnsspåren sett från norr, 1950- 60-tal. Fotograferat från någon av Folkets hus övre våningar. Man ser Stadshusplatsens flaggstänger, östra delen av Tempelgatan och såpfabriken Svanens hus på Göteborgsvägen 7. Längst bort i bakgrunden: Shelltappen vid åkanten. Mörkt hus i övre vänstra bildhörn: Pressbyrån. Bakom cyklarna till höger: Kreditbankens lokal.
Skrivet på baksidan: Sillevaden på edet. En ny "slynga"(bit) sys (bindes) i vadet. Den mörka duken är ny och oblekt. En man syr på var söm. Jämnsides med varandra. Var och en i laget kom med sin vadslynga. dessa syddes sedan ihop till en stor vad. Efter fisket tog var och en sin slynga med sig. Fotograferat av: Nordiska Museet
Bilden visar S:t Larsgatan och Storgatan. Fotografen står på S:t Larsgatan och fotograferar ner mot Trädgårdstorget. Det torn med markis och balkonger man ser på höger sida, tillhör Östgötabankens kontor, på andra sidan Storgatan ligger Anna Pettersson, garnbyte och trikåaffär samt ett parfymeri. Till vänster i bild Trädgårdsföreningens frö- och blomsterhandel. Till höger i bild Tornbergska gården även kallad Götahuset. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Bilden visar en vy över Storgatan. Fotografen står nästan uppe vid krönet på Storgatan och fotograferar ned mot Stora Torget. Närmast till höger sida syns ett flertal affärer, cykelaffär, sportaffär, specerier och tryckeri i Baron von Lingens gård: Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 58. Byggnaden uppfördes av biskop Andreas Rhyzelius på 1720-talet. Den återspeglar den karolinska strävheten - det nakna rödtjärade timret, de smårutiga fönstren med grågröna foder och det valmade spåntaket. Gårdsidan har en liten annan karaktär, den dubbla fritrappan ger den en öppenhet som gatufasaden saknar. Till gården hör en fristående köksflygel. År 1784 köpte friherre Herman von Lingen gården. År 1958 skänkte Östgöta Stadshypoteksförening gården till Gamla Linköping. Längre ner på höger sida, i hörnet Storgatan- Apotekaregatan ligger en ostaffär, på samma ställe finns Norins Ost idag, 2000-05-24. Nere vid Stora Torget hänger en banderoll tvärs över gatan, som annonserar för en konstutställning
fotografi
Severin och Alida Torsson är på väg med häst och vagn till Sjönevads marknad för att sälja sina föl. De stannade till på Tornareds gård, där fotografen bodde, och lät fotografera hästarna. Severin var född på granngården Tranehult. Gården lades ner då kronan köpte marken som sedan blev Kila kronopark.
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Jakob Söderlund och sonhustrun Lina verkar helt omedvetna om att Masse tänke fotografera dem. Söderlund är gammal, 79, och sliten, liksom hans klädbonad. Inte heller här får man någon uppfattning om hur skörden blev. Se Bild 131. Bilden är troligen tagen mot Hallsarve beteshage vid nära kanten av Lausbackar.
Suddig men unik vy från Linköping. Nygatan sedd mot öster. Lite bortom mannen på gatan löper Läroverksgatan från vänster och Djurgårdsgatan från höger. Det vita huset till höger ägdes från 1873 av fotografen Maria Tesch. I hennes ateljé på gården har tusentals linköpingsbor låtit fotografera sig. 1860-tal.
Enligt notering på fotot: "Ett bokträd i Skålldals skog 28 nov. - 2 dec. 1918. Johans text på fotot lyder: "Från den 28 nov. till 2 december var jag i Skålldal och Göteborg samt Kungälv. Då köpte jag kamera och börja att fotografera. Detta foto är taget under denna tid." På trädet är skrivet: "Detta är ett bokträd i Skålldals skog."
Främmestads socken. Gryntorkning på gården Kärr. Anders Johansson var född i Kärr och där tog han sin första bild, han fotade vardagen runt om i sin hembygd. Han arbetade som lärare, och varje år fotade han skolbarnen. När han slutade fotografera skänkte han både kamera och glasplåtar till Flundre Hembygdsförening.
Främmestads socken. Gammal potatiskvarn. Anders Johansson var född i Kärr och där tog han sin första bild, han fotade vardagen runt om i sin hembygd. Han arbetade som lärare, och varje år fotade han skolbarnen. När han slutade fotografera skänkte han både kamera och glasplåtar till Flundre Hembygdsförening.
Främmestads socken. Repslagning på gården Kärr. Anders Johansson var född i Kärr och där tog han sin första bild, han fotade vardagen runt om i sin hembygd. Han arbetade som lärare, och varje år fotade han skolbarnen. När han slutade fotografera skänkte han både kamera och glasplåtar till Flundre Hembygdsförening.
Främmestads socken. Anders Johansson var född i Kärr och där tog han sin första bild, han fotade vardagen runt om i sin hembygd. Han arbetade som lärare, och varje år fotade han skolbarnen. När han slutade fotografera skänkte han både kamera och glasplåtar till Flundre Hembygdsförening.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.