Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.
Från 299 kr
Kv. Veterinären, Storgatan 56. Första varmbadhuset i Falköping inrättades av provinsialläkaren C.A.L. Neuman i den av honom ägda fastigheten Carlslund vid Ellet, byggt 1870. Efter nedläggningen idkade en göteborgare Söderberg café-rörelse i c:a 10 år. Slaktare Karl Hansson inköpte fastigheten omkring 1885. Falköpings stad hyrde av Hansson för folkskola. Nykterhetsföreningen Enigheten hyrde också av Hansson tills den byggde egen lokal vid S:t Olofsgatan 1902-1903. Staden köpte sedan fastigheten för Gasverket och hade där lokal för kontor m.m. Främre delen av byggnaden, som syns på fotot revs omkring 1900. Slutligen revs hela byggnaden i juli 1974.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Orig. text: 20 jan. Folkets Hus, Ågatan 57. Huitfeltska gården: Den östra delen av gårdens bostadshus uppfördes 1807 av landsfiskalen Karl Henrik Svan (1767-1832), den knuttimrade byggnaden förlängdes i början av 1830-talet av fältläkaren Karl Olov Bånge (1792-1838) och fick så sin släta panel. Byggnaden är ett av få bevarade exemplen på panelarkitektur i Linköping och finns idag i Gamla Linköping. År 1860 köptes gården av regementsläkaren Åke Huitfelt. Efter dottern Evas bortgång köptes huset av Folkets Husföreningen. I gathuset inrymdes en period Östergötlands Folkblads redaktion, ABF:s bibliotek och ett flertal fackföreningsexpeditioner.
Stora Rytterns kyrkoruin. Runsignum: Vs 1
Hejnum 28:1
Degerfors 51:1
Hällnäs sanatorium
Kolbäck 309:1
Övertorneå 104:1
Mattmar 17:1
Sysneudd
Bäverholmen
Rödön 335:1
Hallen 24:1
Hallen 144:1
Frösö 81:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.