En man framför en bil med registreringsnummer T4421. Sam Lindskogs familjebild. Bilen på bilden är en Chevrolet från 1923-1924, som ursprungligt varit lastbil. 1926 köptes den av Fjugesta brandkår, som även gjorde vissa ombyggnationer av den. I februari 1927 inregistrerades den som brandautomobil, och användes sedan några år av brandkåren. 1934 köpte Fjugesta brandkår en ny Chevrolet brandbil, och den gamla lastbilen hamnade då hos Gropens frivilliga brandkår. Där fanns den kvar till 1948, då den avregistrerades.
Från 299 kr
Berns' salonger, Berns restaurang och nöjesetablissemang vid Berzelii park i Stockholm. BERNS öppnades 1863 av den tyske konditorn Heinrich Robert Berns. J.F. Åbom var arkitekt. Berns har haft en central roll i Stockholms nöjesliv med bl.a. musikunderhållning och varietéprogram (1890-96, 1955-82 och sedan 1989). Dansen cancan premiärvisades i Sverige 1866 på B. År 1982 stängdes B. för att efter en omfattande ombyggnad och renovering åter öppnas 1989 (byggnadsminne 1985). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=127633
Skara. Frederika Bremerförbundet. Teaterpjäs (1954?) Fredrika-Bremer-Förbundet, FBF. Partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Skara. Frederika Bremerförbundet. Teaterpjäs (1954?) Fredrika-Bremer-Förbundet, FBF, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Finns i Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 1411. Inv.nr. 1412. På en gulnad lapp i inv.nr 1411 står följande: "I öfra ändan af detta Dryckeskärl war en utvidgning, som nu är borta. Kärlet fylldt och satt för munnen måste tömmas, i annat fall frustade det återstående innehållet ut, sedan luft inträngt i kulan i kärlets nedra ända. Inskrifterna äro: Görgen Johan Taube Mathias Gustav Stael v. Holstein Ao 1679 G. J. Taube Ellen Roos"
Fredrika-Bremer-Förbundet. FBF, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
Egede, Hans, 1686-1758, dansk-norsk präst, Grönlands förste missionär, kolonisatör och geograf. Efter att ha verkat som präst på Lofoten från 1707 reste han 1721 med sin familj till Grönland som missionär. Han betraktas som den förste moderne utforskaren av Grönland. E. kvarstod som super- intendent över sitt missionsområde även sedan han 1736 flyttat till Köpenhamn, där han övertog ledningen av ett grönländskt seminarium som utbildade kyrkoarbetare för Grönland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=159201 2001-08-23. AS.
Skara. Frederika Bremerförbundet. Teaterpjäs (1954?) 2002-06-12, SM. Fredrika-Bremer-Förbundet, FBF, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet. Transporttunnel in till reaktordelen. Bilden tagen från yttre slussport mot utgången. Lastbilar tvättades här för att sedan få köra in i slussen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet. Transporttunnel in till reaktordelen. Bilden tagen från porten in mot yttre slussport. Lastbilar tvättades här för att sedan få köra in i slussen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen av Åtvids gamla kyrka tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1885 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1950-talet åter som gudstjänstlokal.
'Bildtext: ''Morlanda säteri, Kårehögen. Morlanda säteri på Orust. Manbyggnaden från slutet av 1600-talet, av trävirke. Skogen till säteriet sedan äldre tider väl bibehållen, och under senare tid även synnerligen väl skött.'' Flygbild över säteriets huvudbyggnader. :: :: Fotonr. 7048:42-46 indelad under rubriken ''Skogens historia i Göteborgs och Bohus län under historisk tid''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar klänning med figurnära liv, trekvartslång ärm och rosett i urringningen, vadlång, klockad kjol. Hon bär hatt, handskar och pumps. På stolar intill sitter presumtiva kunder, medelålders kvinnor och en man. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar småprickig festklänning med axelband och volang runt urringningen. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till de presumtiva kunderna som sitter i rummet. Bland kvinnorna sitter en man och applåderar. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.