Lärare framför Gäddgårdsskolan. Längst till vänster, i ljus kappa, står Karin Stenström (folkskollärarinna). Intill henne står Nils Karlsson (slöjdlärare). Mannen bredvid honom är Arne Bielke (musik-och bildlärare). Närmast framför dessa står, från vänster: Folke Pettersson (folkskollärare), Alice Hedlund (småskollärarinna, i spräcklig blus), okänd kvinna i glasögon och Karl-Olov Karlsson (folkskollärare). Framför dessa fyra står två män; Bror Gustavsson (rektor) och Gösta Kjellmert (folkskollärare). Kvinnan framför Gösta är Karin Booberg (talpedagog). I bakre raderna står två herrar med fluga. Den med randig fluga heter Albert Svensk (folkskollärare). Bakom honom, i mörk fluga, står Lennart Karlsson (folkskollärare). Intill Lennart står Walter Falk (folkskollärare) och framför Walter står Erik Karlsson (slöjdlärare). Framför Albert, med randiga flugan, står Arvid Imark (folkskollärare). Kvinnan bredvid honom heter Lena Nohlgren (folkskollärarinna). Framför Arvid står Inga-Britt Nannfeldt (folkskollärarinna). Framför henne, i dräkt, står Barbro Ståhl (småskollärarinna). Intill Barbro, i mönstrad klänning, står Naemi Ageborg (folkskollärarinna) och bredvid henne, i ljus klänning och handväska, står Marianne Holmberg (folkskollärarinna). Mellan Naemi och Marianne syns Borgil Márcör (småskollärarinna). Bakom henne, i randig blus, står en oidentifierad lärarinna. Bakom henne, i mörk jacka, står Eva Möller (småskollärarinna). Mannen bakom Eva är Gottfrid Lönnberg (folkskollärare). Den högra av de två kvinnorna med ljusa handväskor, på mitten av främre raden, heter Britta Jönsson (gift Sundkvist, småskollärarinna). Bakom henne står Barbro Karlsson (småskollärarinna). Intill Britta står Birgitta Lundman (gift Göransson, småskollärarinna). Bakom Birgitta, i spräcklig kavaj, står Karl Porath (gymnastiklärare). Bakom honom, i ljus kappa, står en okänd lärarinna. Kvinnan till vänster, bakom henne, är Karin Eriksson (småskollärarinna). Intill den oidentifierade lärarinnan, i ljus kappa, i bakre raden, står sex lärarinnor i rad. De är från vänster: Greta Markusson, i mörk kappa och vit krage (folkskollärarinna), oidentifierad lärarinna i ljus kappa, kvinnan i hatt är Dagmar Rydbeck (småskollärarinna), bredvid henne står Karin Björk (textilslöjdslärarinna), bredvid henne, i kofta och kjol, står Eivor Pettersson (småskollärarinna) och längst till höger Anna Arvidsson (småskollärarinna). I raden framför dem, står tre kvinnor. Den första står snett framför kvinnan i hatt, hon har en spräcklig blus och glasögon och är oidentifierad. I samma rad, fast långt åt höger står två kvinnor i mönstrade klänningar. Hon med båtringningen heter Gun Martinsson (småskollärarinna) och hon med vita kragen är Nanna Sander (folkskollärarinna). I den främre raden står sju kvinnor. Vi börjar med kvinnan i spräcklig dräkt och pärlhalsband, Karin Gustavsson (gift med rektor Bror Gustavsson, folkskollärarinna). Intill henne, i mörk dräkt, står Aina Ungvall (småskollärarinna). Bredvid henne, i mönstrad blus och ljus kjol, står Britt-Inger Axelsson (småskollärarinna). Framför henne, i svart klänning med medaljonghalsband, står en oidentifierad kvinna. Bredvid henne, i ljus dräkt, står Gerda Svensson (småskollärarinna). Bakom Gerda syns en oidentifierad kvinna. Längst till höger står Wivan Söderberg (småskollärarinna). Gruppfoto. Avfotograferad påsiktsbild.

Från 299 kr

"Sjön vid Borggårds bruk 1893-95" är den platsrelaterade information som följer motivet. Vattenspegelns relativa vidd tar oss till sjön Lilla Tron ett stycke väster om bruket. Med bilden följer även ett försök att namnge personerna. I gruppen vid skogsbrynet föreslås kandidat Axel Jonsson (överst) och sittande fröken Lovisa Lethenström vid fru Mimmi Trägårdh (säker). Kvinnan invid det förmodade bykhuset förblir okänd, medan gossarna i ekan identifieras som bröderna Folke och Sven Trägårdh. Defekterna vid bildens hörn förklaras av en av fotografen retuscherad vinjettering.

Från 299 kr

Släktträff på Herrborum sommaren 1916. Stående från vänster ses kommendörkapten Adolf Mörner intill sin maka Anna, född Funck. Vidare följer kapten Johan von Holst och dennes maka Eva, född Mörner, följt av två okända kvinnor. De påföljande männen i mitten är till vänster författaren och diplomaten Birger Mörner, dennes son Hans Georg Mörner samt professor Karl Mörner. Därefter följer familjen Mörner till Björksund med dottern Hedda, far och mor Nils och Signe samt brodern Axel Mörner. De bägge herrarna till höger i raden är landshövding Axel Mörner och stiftsbibliotekarie Carl-Magnus Stenbock. I nedre raden från vänster ser vi enligt uppgift gossen Stellan Mörner med Carl Mörner lutande mot sig. Identiteten på kvinnan ovanför den sistnämnda har inte kunnat styrkas. Med fortsättning från den mörkt klädda grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg, efterkommer professor Karl Mörners hustru Fanny, född Ekengren. Vidare sitter ägarna till Herrborum, Nils och Margareta Mörner med barnbarnet Magnus Stenbock mellan sig. Åtföljande kvinna är enligt uppgift fröken Marianne Mörner, syster med Nils Mörner till Björksund och även delägare av godset. Påföljande kvinna är okänd men följs av den ljust klädda och lätt igenkända Louise Mörner, gift Stenbock.

Från 299 kr

Förste kände ägaren av Gannor var Peder Gangdarve 1570. Peer Gannor var ägare 1648 och Peer Classon 1653, vilket troligen är samma person och kanske barnbarnsbarn till Peder. 1670 var Nils Gannor ägare, möjligen son till Peer. 1674 var en Lars Bote ägare gården, men Gannor tycktes vara på obestånd och var helt skatteöde under 1670-talet. Lars Olofsson och hans hustru Juditta Hansdotter stod som ägare 1681, iom att det är nya namn, kan de ha köpt gården. De hade sönerna Anders och Olof, av vilka Olof Larsson övertog gården, gift 1692 med Svenborg Hansdotter från Gumbalde, de stod som ägare 1701. De fick 5 barn och gården delades, troligen mellan två av syskonen. Eftersom gården redan från början var liten, blev parterna sannolikt för små och man gick i konkurs, 1719 var Gannor ett kronohemman. Denna part köptes av Påvel Hansson född 1655, gift 1698 med Anna Båtelsdotter född 1668, båda från Smiss. Dottern Gertrud Påvelsdotter född 1700 gift 1724 med Per Persson född 1695 från Bondarve i Eksta tog över parten omkring 1730. Av deras 4 barn tog äldste sonen Pål Persson född 1727 och hans hustru Märta Larsdotter född 1736 från Haidslunds i Havdhem över omkring 1762 och löste då in gårdsparten till skatte. Dottern Gertrud Pålsdotter född 1767 blev näste ägare, gift 1795 med Johan Tomsson född 1771 från Gläves i Burs. De fick två söner och två döttrar, varav dottern Cajsa Marta Johansdotter född 1801 ärvde parten 1825. Hon gifte sig 1823 med Hans Larsson född 1791 från Botels och deras son Johan Hansson född 1828 blev ägare 1858. Han gifte sig med Anna Lovisa Larsdotter född 1834 från Husarve. Enda dottern Lovisa Maria Johansdotter född 1858 gifte sig 1879 Karl Karlsson född 1853 från Kauparve. Äldste sonen Karl Karlsson född 1882 övertog parten 1910, gift 1912 med Anna Nilsson född 1885 från Hallsarve. Sonen Birger Karlsson född 1915 gift 1937 med Vera Pettersson född 1914 från Smiss i Lye tog över parten 1949. På bilden ser vi familjen Karlsson posera i finkläder framför manbyggnaden. Från vänster ser vi: Lovisa Maria Johansdotter 45 år, dottern Gerda Sigrid Lovisa nästan 8 år, sonen Nils Ragnar Leonard nästan 5 år, maken Karl Karlsson 50 år, modern Anna Lovisa Larsdotter 69 år och okänd kvinna, hon kan möjligen vara Karls brorsdotter Rosa Johanna Maria Karlsson 17 år. Det var Anna Lovisa och hennes man Johan som uppförde manbyggnaden i bakgrunden 1874, ett likadant hus som byggdes på Karls föräldragård Kauparve året före.

Från 299 kr

Att klura ut de första ägarna till Böndes parter verkar inte vara lätt. Gården verkar nämligen vara delad i 4 parter tidigare än vad Lauboken uppger, se tidigare om Bönde. 1741 var Lars Jakobsson ägare till denna gårdspart, vilken han kanske ärvt av sin far Jakob Jakobsson. Lars gifte sig första gången med Britta Jakobsdotter från Gerum och andra gången med Gertrud Grelsdotter. Äldste sonen i första giftet Jakob Larsson född 1728 ärvde parten, gift med Helena Johansdotter från Folkedarve i Garde. Deras äldsta dotter Helena Jakobsdotter född 1767 gift 1790 med Per Matsson född 1766 från Östris i Alva ärvde gårdsparten 1794 genom testamente med utlösen till brodern Jakob Jakobsson och systersonen Jakob Andersson. Helena och Per fick 7 barn, varav äldste sonen Per född 1795 tog över, gift 1830 med Greta Gertrud Olofsdotter född 1808 på granngården Husarve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof född 1831 som tog över 1860, gift samma år med Elisabet Danielsdotter född 1835 från Gannor. Olof drunknade 1878 och Elisabet drev gården till 1899, då dottern Amanda född 1864 gift med Lars Pettersson Häglund från Allmänningen blev nästa ägare. Dottern Ida född 1900 gift 1925 med Joel Danielsson född 1900 från Långared i Västergötland blev ägare 1930. De fick tre söner. Gården köptes av Sven-Erik Larsson Botels, och byggnaderna köptes i sin tur av läkaren Wolfgang Rutz med familj, vilka tidvis bott permanent på fastigheten. Helena Jakobsdotter och Per Matsson uppförde det första stenhuset på gårdsparten 1810, vilket sannolikt är det hus som syns i bakgrunden. Detta hus byggde sonen Per och hans fru Greta om med brutet tak och frontespiser omkring 1840 till det utseende vi ser på bilden. Pers och Gretas barnbarnsbarn Ida och hennes man Joel rev huset 1931 och byggde det för tiden supermoderna huset med bla centralvärme som finns kvar idag. På bilden ser vi änkan Elisabet Danielsdotter 69 år längst bak, t h om henne längst bak dottern Amanda 40 år, i förgrunden dotterdöttrarna Agnes och Ester, på brädtraven dotterdottern Ida 4 år och th mågen Lars Pettersson 40 år. Den äldre kvinnan t v med räfsan är hittills okänd, möjligen en svägerska. Man håller på med ladugårdens ombyggnad, därför finns det virkestravar och en bruklave på gårdsplanen.

Från 299 kr

På 1680-talet var Hemmor en odelad gård som ägdes av Anders Olofsson född 1615. Omkring 1690 klövs detta stamhemman i två parter mellan sönerna Hans och Olof Andersson. Hans fick denna part och Olof den part som flyttades ut vid skiftet, se Bild 886-888. Hans Andersson gifte sig 1687 med Maria Thomasdotter från Mickels i Vall och de fick 3 barn. Hans dog redan 1693 och gården togs över av Jacob Larsson, hans ev släktskap med Hans eller Maria är okänt. Jacob var gift två gånger och hade sammanlagt 5 barn. Men dessa tog inte över, utan gårdsparten gick tillbaka till Hans´och Marias släkt 1716 iom att deras yngsta dotter Gertru Hansdotter född 1693 tog över parten tillsammans med sin man Nils Persson från Fröjel. De brukade gårdsparten till 1725, då de flyttade till Puser i Fröjel och sålde parten till Nils´ bror Jacob Persson född 1684 från Mulde i Fröjel. Jacob var gift med Maria Larsdotter född 1690 från Bogs i Stånga där de bodde fram till 1726. Jacob och Maria fick 6 barn, varav sonen Zakris Jacobsson född 1716 blev näste ägare. Han gifte sig 1742 med Helena Jacobsdotter född 1715 från Bandlunde i Burs och de fick döttrarna Gertrud 1743 och Maria 1752. Jacob dog redan 1755 och Helena gifte om sig året därpå med Lars Mattsson från Sunnkörke och de brukade gårdsparten till 1777, då Lars förolyckades vid Gannor kvarn. Zakris och Helenas dotter Maria gifte sig 1774 med Thomas Larsson född 1749 från Folkedarve i Garde och de tog över parten några år efter det att Helena blivit änka andra gången. De fick 4 barn och den äldste sonen Lars Thomsson född 1775 blev näste ägare 1810. Han var gift två gånger. Första frun Brita Perdotter från Alvare på När dog nästan genast och Lars gifte om 1816 med den blott 19-åriga Maria Greta Jakobsdotter från Fie och de fick hela 8 barn. 1840 överlämnade Lars och Maria gårdsparten till dottern Anna Greta Larsdotter född 1821 gift 1849 med Olof Johannes Larsson född 1823 från Husarve. Av deras 4 barn tog ende sonen Lars Olofsson född 1850 över parten 1879. Han gifte sig 1876 med Greta Maria Carlsdotter född 1850 från Kauparve och de ägde gårdsparten till 1919 då sonen Gunnar Larsson född 1883 tog över. Han var gift första gången 1913 med Emma Nilsson från Kauparve och andra gången 1917 med Gerda Sigrid Lovisa Karlsson från Gannor, med vilken sistnämnda han fick 4 barn. Yngste sonen Evert Larsson född 1925 blev näste ägare, gift med Ingrid Danielsson född 1931 från Hallbjäns. Gården brukades till 1980, varefter den arrenderades ut. 1990 blev sonen Göran Larsson född 1959 ägare, sambo med Inger Pettersson född 1967 från Levide. De har barnen Henrik född 1993 och Linnea född 1994. Nyårsdagen 1904 besökte Masse Hemmor och tog den här bilden av husbondfolket Greta Maria Carlsdotter och Lars Olsson (Olofsson) båda 54 år. Den unga kvinnan är okänd. Den stora manbyggnaden med dubbla fönster är uppförd 1871 av Olof Larsson och Anna Greta Larsdotter. Troligen håller man på att lägga tät börding av spån under teglet.

Från 299 kr