Ögonblicksbild över Stora torget i Linköping. Dryga 100 år har passerat sedan bilden togs. Hästdragna kärror var ännu förhärskande och modet anständigt. I övrigt är miljön lätt igenkännlig för den som är förtrogen med staden. Större förändringar är tillkomsten av Carl Milles Folkungamonument och att husen rivits i kvarteret Apoteket bortom den tänkta skulpturen. Bild från omkring 1910.
Från 299 kr
Under rubriken "Linköpingsvyer" samlade amatörfotografen Fritz Lovén en serie bilder från hemstaden 1921, ur vilken denna stadsvy mot nordost är hämtad. Med utsiktstornet Belvederen som utgångspunkt frös han miljön och tiden i ett motiv där åtskilligt finns att upptäcka för den intresserade. Den dominerande byggnaden i bildens mitt är Linnéskolan, som den tog sig ut före en brand 1923.
Gårdsinteriör från kvarteret Epåletten i Linköping. I fonden skymtar Jonn O Nilsons hus med fasad mot Torggatan.
Parti av Torggatan i Linköping 1929. Närmast till vänster speceriaffären Hjalmar Pettersson & Co på adressen Torggatan 4.
Platensgatan 10 i Linköping under uppförande 1931. Den färdiga fastigheten sträcker sig även utmed Teatergatan till höger i bild.
Sommaren 1978 stod det ännu kvar på sin ursprungliga plats och skulle så göra ännu ett par år. Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Uppfört 1862 invid Magasinstorget.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Fotograf fotar fotograf vid arkeologiska undersökningar av Hagatorget i Söderköping 1962. Den våghalsiga fotografen har lutat stegen mot fastigheten Storgatan 9.
Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. Drottninggatan 6, i hörnet av Drottninggatan och Hamngatan, har inte hög ålder men har ändå snart tjänat ut.
Sandbergska gården i Skänninge. Dokumentation av Östergötlands museum 1952.
Gårdsmiljö på sin ursprungliga plats som sedan 1950-talet kan återses i friluftsmuseet Gamla Linköping som Kopparslagaregården och Handelsboden. Dåvarande Storgatan 64 till vänster och gatans nummer 62 i blickfånget. Foto omkring 1915.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Bakside-vy mot Hunnebergsgatan i Linköping. I blickfånget gårdssidorna av dåvarande fastigheterna Hunnebergsgatan 12 och 14. Vid tiden för bilden var Brunnsgatan ännu inte utlagd. I förgrunden till höger ses en skymt av ett hus i en grupp som låg utmed Östgötagatans parti som tidigare benämndes Kattbrunnsgatan.
Pilens backe är ett välkänt stråk i Linköping som före 1950-talets omfattande rivningar inte minst bildade motiv för stadens konstnärer. Här en vy mot norr från Nygatan mot Kopparslagaregården i backens ände. Foto 1929.
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
Gårdshus från Ekmanska gården i Linköping. Då som nu med ett naturligt något undanskymt läge. Med nu menas även husets senare placering i friluftsmuseet Gamla Linköping, dit gårdens samtliga byggnader återuppfördes i början av 1960-talet. Gårdshuset inrymde från 1905 verkstad för gårdens ägare tillika plåtslagaremästare August Leonard Ekman. Här på sitt ursprungliga läge 1950.
Ett av tiden grumlat motiv från Linköping där orienteringen inte är uppenbar utan vägledning. Kameran stod uppställd på Stångebro-sidan mitt emot hamnområdet och var riktad rakt söderut. Framför husgruppen till vänster skymtar Stångebromonumentet. Fabriksbyggnaderna till höger tillhörde vid tiden Brogrens bryggeriaktiebolag, föregångare till det mer bekanta Centralbryggeriet. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Ett sällan sett panorama mot Linköping. Vy mot norr från fotografens bostad utmed Djurgårdsgatan. Året är 1903 och ännu kallar man den ringlande leden Djurgårdsvägen. Närmast till höger växer arbetarstadsdelen Stolplyckan fram med enkla bostäder för att möta tidens stora inflyttningen till staden. Stadsjorden till vänster är som synes närmast obebyggd och brukas ännu på lantmannavis. I fonden själva staden med ett antal igenkännbara byggnader.
Mellan stadens kyrkor utbreder sig förra sekelskiftets Linköping för betraktaren.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus. Utmed Klostergatan lät disponent Johan Alfred Källström uppföra Klostergatan 60. Huset till höger, Linnégatan 14, gavs ett mer jugend-inspirerat uttryck.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.