Kokhuset i Vänersborg. 1838 uppfördes ett kokhus nära hamnen i Vänersborg. Syftet med kokhuset var att ge skeppsbesättningarna en möjlighet att kunna laga mat och tvätta sina kläder då det var förbjudet att ha öppen eld på båtarna som låg tätt packade i hamnen. Byggnaden rymde förutom kokrum en bagarstuga, hökarbod och ett bostadsrum. Med tiden ansågs dock kokhuset som överflödigt. Under 1870-talet hade brandordningen som förbjöd eldning i hamnen ändrats och dessutom hade Vänersjöfarten minskat efter tillkomsten av järnvägarna. 1880 började kokhuset istället användas som bostadshus vilket rymde sex smålägenheter och två spisrum. Efter flera försök att rädda kokhuset så revs det dock sommaren 1964
Från 299 kr
Sven Olof Olsson kommer upp ur underjorden från ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", april 1993. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa. Relaterat motiv: 2003_0358.
Ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", år 2001. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Sällskapet Beiramsbröderne, även kallat B-bröderna, B-sällskapet och i senare tid Bejrambröderna. De har rest en minnessten över sig själva på Påskberget vid kanonen. Sällskapet grundades på 1870-talet som en förening liknande Frimurarna och syftet var i första hand att fungera som en social klubb för medlemmarna. Det var endast män som kunde väljas in och det fanns 3 grader inom organisationen. Enligt stadgarna var sällskapets ändamål att dels ha trevliga sammankomster med olika nöjen, dels då lämna bidrag till välgörande ändamål. Bejrambrödernas första konstituerande mötet skedde 1879 och då valdes rektor Herman Rodhe till Stormästare. Fotot anges vara taget under 1880-talet. Sittande på golvet från vänster: järnhandlare C. Nilsson; handlanden Alfred Gyllenbäck; bryggare May; organist Alfred Ehn; handlanden E J Börjesson. Sittande på stolar: stadsfiskal Th. T Tenberg; fanjunkare Lilja; handlanden J B Olsson; rådman Löfgren; järnhandlanden Jönsson; rådman Lundberg (död 1906) längst till höger. Stående: källarmästare C Holmström; speditör Victor Krook; fanjunkare Sandberg; bokbindare Colliander; handlanden Ture Memsen; bokhållare Fredriksson; bokhandlanden A P Svensson.
Gudhems kungsgård. Ett brev, utfärdat av påven Alexander III på 1170-talet, utgör bekräftelse på Knut Erikssons jämte fleras gåva av Gudhems gård till klostret därstädes. Efter indragningen genom Västerås recess 1527 förvaltades godset som kronogods. År 1540 erhöll Per Brahe förläningsbrev på Gudhem med underliggande härader. Av drottning Kristina erhölls Gudhem år 1650 av översten vid Västgötska kavalleriregemente Lars Jespersson Cruus. Då han följande år upphöjdes i friherrligt stånd, skrev han sig Cruus af Gudhem. Vid Karl X I : s reduktion blev godset åter indraget till kronan och blev sedermera anslaget till majorsboställe och var så till 1877, varefter godset var utarrenderat. År 1914 förvandlades Gudhems kungsgård till remontdepå. Denna lades ned 1957 och godset blev åter utarrenderat.
Två män och en tjur står utanför Nolhaga ladugård, nuvarande kvarter Konfektasken 15. Byggnaden byggdes på 1880-talet och brann delvis ned 28 maj 1935.
Anteckning på baksida av kort : Kortet utg. ca. 1905. Enl CE, Träsnitt fr 1880-talet. I mitten ses sädesmagasin och -ria i kv Gästgivaregården, uppförda 1872 resp 1886.
Medföljande text: "Sillgarnsbåt (Kostertyp) troligen från 1880-talet, senare däckad. Ägd av kapten Hilmer Carlsson. Foto: Sverker Stubelius år 1912. Originalfoto tillhörande Kville Hembygdsarkiv, Fjällbacka".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.