Krockettspel vid Biskopsgården i Linköping. På trappan till vänster sitter biskop Ebbe Bring och snett mot honom sitter hans hustru Ulrika Ehrenborg. Bland övriga i sällskapet ser vi rimligtvis några av biskopsparets barn och kanske även barnbarn. Fotografiet är odaterat men kan härledas till senare delen av Brings period som biskop över Linköpings stift som varade från 1861 till 1884.
Från 299 kr
Gamla landsvägen mellan Motala och Askersund i höjd med Medevi brunn 1906. Lite vid sidan av själva brunnsanläggningen uppfördes brunnslasarettet 1679. I förstone för att tjäna fattiga och patienter i allra störst behov av hjälp. I dåtidens språkbruk "uslingar". Större delen av lasarettet ligger till vänster utanför bilden.
Nedslag från Storgatan i Söderköping 1963. Vy söderut från hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast till höger i bilden ses norra delen av Storgatan 4. Snarast betraktaren låg vid tiden Djurbergs dåvarande järnhandel. Företaget är ännu i högsta grad verksamt och klingar välbekant för dagens Söderköpingsbor, dock från ny adress.
Denna vårdag 1902 torde Linköping närmast varit tömd på staden honoratiores, åtminstone den mer levnadsglada delen varur många kunde räkna medlemskap i det parodiska samfundet SHT. Och med pilsner och punsch på vita dukar var stämningen säkerligen god. Platsen har lokaliserats till trakten av Rimforsa på gården Linnäs ägor med utblick över sjön Järnlunden.
Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Minnesfestens epicentrum stod i Hajstorp med kunglig närvaro och avtäckning av bildens minnessten. Lilla Hajstorp utanför Töreboda hade under kanalens tillblivelse varit huvudort för arbetet med den västra delen av vattenleden.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Detta bostadshus i kvarteret Vävstolen låg vid Grytstorget där statyn av Moa Martinsson idag står. Omgivningen finns kvar idag som västra delen av Industrilandskapet och inrymmer bland annat LiU - Campus Norrköping. Bevarade planritningar visar att byggnaden inrymde åtta enrumslägenheter med kök i två identiska våningar. Bilderna togs i samband med rivningsbeslut 1951.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till större delen visar bilden bostadsbebyggelsen i stadens södra delar. Två karaktärsbyggnader framträder i Sankt Larskyrkan till vänster och den vid tiden nyuppförda Linnéskolan till höger. Stadsbilden ger en datering till omkring 1910. Vy mot nordost från Kjettilberget.
Onkel Adamsgården i Linköping. Vy från gårdssidan över trädgården som omsorgsfullt odlats av trädgårdsintresserade gårdsägare genom åren. Inte minst under periden författaren Carl Anton Wetterbergh (Onkel Adam) och makan Hedda ägde och bebodde gården. Fotoåret 1929 uppmättes trädgården i syfte att bibehålla även den delen av stadsgården sedan fastigheten delvis blivit museum.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Örtomta hushållsförenings lokal i Ringås. Konsumtionsföreningar likt den i Örtomta började etableras i Sverige från 1850-talet och var under lång tid en mycket framgångsrik lösning av distribution och försäljning av nödvändighetsvaror. Den största delen av svensk konsumentkooperation organiseras under Kooperativa förbundet även om fristående föreningar förekom.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Valla gård 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Valla gård från trädgårdssidan 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Det dubbla kasernområdet i Linköping under uppförande. Tiden är 1921 och om dryga året kommer anläggningen stå färdig för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Byggnaderna närmast betraktaren kom fram till regementenas sammanslagning 1928 att tillhöra I 5, medan delen bortom dagens Brigadgata i förstone inrymde I 4.
Fattigvårdens anläggning utefter Hamngatan i Linköping. Först 1930 kunde de undermåliga lokalerna till största delen tömmas till förmån för nytt boende och behandling vid det då nyuppförda Hjälmsäters ålderdomshem. Ett fåtal platser för äldre fanns dock kvar ända tills byggnaderna revs i början av 1960-talet. Foto 1949.
Nio personer står samlade runt ett bord. Några står och några sitter, vissa utav dem bär slips och kavaj. På bordet står en tavla med några hus på, möjligen södra delen av Gränna torg med ombyggnadsförslag av kvarteret Hjorten. Från vänster står: Holger Andersson, Dagmar Petri, Nils Lindekrantz, Sven-A Sjöstrand, Björn Aring, Roland Fredriksson, C.W Lothigius, Stig Andersson och Karl Erik Johansson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.