fotografi
Från 299 kr
Elektrisk belysning allmänt. Industriell teknik. På Elektroskandia-utställningen visades en 16-ljus koltrådslampa, som tillhör Elektroskandias museum. Lampan, som är en av de få i världen, är tillverkad omkring 1879-80. Den har kontaktöglor som krokas fast i motsvarane krokar i en lamphållare av trä. En spiralfjäder ombesörjer kontakttrycket mellan lampa och hållare. Strömbrytaren är den enklaste tänkbara och består av en på den ena polskruven vridbar arm av metall och är därigenom direkt spänningsförande. Lampan är avsedd för 110 V driftspänning. Från v professor Gustaf Lövgren, KTH, diriktör Ivar Folcker, Svenska föreningen för Ljuskultur samt professor Hans Ronge, Lunds universitet.
Skönhetsvård, 3 mars 1966 Inne i en skönhetssalong ägnar sig en yrkeskvinna eller kosmetolog åt att ge personlig skönhetsvård åt en kunds ansikte. Yrkeskvinnan i fråga är klädd i vit rockklänning. Kvinnans hår är uppsatt i knut. Hon har ett armbandsur på sin vänstra handled. Hennes händer och naglar ser vårdade ut och hon har målade ögonbryn samt läppar. Kunden har en handduk virad runt sitt hår och ligger på en brits. I bakgrunden står ett bord med en ask fylld med kosmetikatuber. På väggen hänger ett diplom. Ovanför kosmetologens huvud finns en lampa.
Dokumentation av Läkerol. Manövertavla till NID5, gjutmaskin. Här kan operatören göra vissa manövrar. Maskinen startas och stängs av. I sidmatningens funktioner, lådräknare, gjutslagsräknare m.m. På den övre delen av panelen sitter en översiktsskiss över maskinen. Det som ser ut som svarta prickar är röda lampor som tänds när något är fel. Maskinen stannar och röd lampa indikerar var felet uppstått. Detta underlättar för operatören vid felsökning. Vid sidan av manöverpanelen syns utmatningen. Här sker automatisk stapling av lådor med nygjutna produkter. När tre staplar staplats på pallen skjuts pallen automatiskt ut och truckföraren lyfter av pallen för att därefter placera pallen i ett torkskåp.
Interiör från sängkammaren bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Fönstret vetter åt Östra Långgatan. Möblemang i stram senjugend. Fotot är taget på våren då det står påskliljor vasen. Rummet har en liten elektrifierad lampa som hänger från taket och en i mitten av sänggaveln. I hörnet står en spjälsäng. De fick sina två första barn här: sönerna Bo i december 1911 och Åke 1913. Möjligen kan även yngsta dottern Ulla (född 1918) ha använt sängen efter återflytten 1920.
Högby fyr. Högby fyr är en fyrplats belägen på en udde cirka tre kilometer öster om Löttorp på norra Öland. Den tidigare fyrvaktarbostaden och fyren uppfördes 1898 efter ritningar av Johan Höjer. Fyrvaktarbostaden är uppförd av tegel. Källarvåningens fasader är klädda med arbetad granit, huggen på Blå Jungfrun. I övrigt är fasaderna klädda med huggen kalksten. Taket är täkt med svart skiffer. Fyren är byggd i järn och vitmålad. Konstruktionen är unik för Sverige och är byggd på Bergsunds Mek. Verkstad. Fyren hade innan den monterades upp på udden visats på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Både fyrvaktarbostaden och fyren är byggnadsminnesmärkta sedan slutet av 1970-talet. Idag har fyrvaktarbostaden inretts till ateljé och utställningslokal. Huset är privatägt, medan Sjöfartsverket fortfarande äger fyrtornet. Fyrtornet var från början utrustat med en roterande Fresnel-lins av tredje storleken som drevs av ett urverk med lod. Fyrljuset kom från en fotogenlampa. Denna uppdaterades med luxlampa 1908. 1945 blev fyren eldriven och fick en 1000 watt-lampa. Den blev automatiserad 1967. Numera är originallinsen utbytt mot en modernare lins tillverkad av AGA, och lysvidden är sänkt då belysningen är en 60 watt-lampa. Högby fyr byggnadsminnesförklarades 1978. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.