Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Från 299 kr
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
'Putsning med motorsåg av kroppen till sjökomodellen, i cellplast. :: Bildtext i Årstryck: ''Grovformerna av det nästan fem meter långa cellplastblocket skulpteras med motorsåg. Därefter förfinas detaljerna med kebabkniv, rasp och sandpapper.'' :: :: Bilden med i Göteborgs Naturhistoriska Museums Årstryck 2005 s. 71. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger silvertärnans 3 nyvärpta ägg vid stenar och grästuva på ett skär fem meter från stranden i västra delen av Alnästräsk. :: Bilden är tagen på 33cm avstånd och det vita på ägget är honans exkrementer. Denna sjö ligger i mellersta Fårö och hade ¾- delar vass och en fjärdedel stenig strand. Detta är en ovanligt sen häckning av denna fågel.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Fem kvinnor sitter bredvid varandra i en personalbostad (vindsvåning). Fjärde från vänster är Ester Johansson (1914 - 2008, gift Faldahl) samt Aina Englund (1914 - 2012), båda vårdbiträden/undersköterskor på Mölndals lasarett 1939 - 1941. Sjukvårdsbiträdena (Aina, Margit och Ester) bodde i de små vindsrummen längst upp i den ursprungliga sjukhusbyggnaden på Länsmansgatan som invigdes 1924. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Fasad av byggnad; skylt med text "A:B WILH. BÄCKMAN FÄRGHANDEL". I förgrunden står fem män. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Regementets och försvarsområdets dag den 4 maj 1974 Bild 1 Fem personer fick i samband med Regementets dag ta emot regementets minnesmedalj av överste Stig Colliander vid högtidligheterna på idrottsplatsen. Bild 2 Kokerskan Anna-Lisa Hedberg, minnesmedalj i guld för 35 år och 10 månaders tjänst. Bild 3 Kapten Agne Holm, silvermedalj för 33 år och 5 månader varav 17 års tjänst vid Fo 43. Bild 4 Kapten Karl Herbert Olsson, silvermedalj för 41 år och 5 månader varav 15 års tjänst vid Fo 43. Bild 5 Fanjunkare Algot Englund, guldmedalj för 43 år och 8 månaders tjänst. Bild 6 Förrådsman Johan Arne Dahlgren, guldmedalj för 28 år och 7 månaders tjänst.
Lovisa Vilhelmina Lustig var född 25/2 1886 och blev tidigt föräldralös. Fadern, som var masugnsarbetare dog när hon var tre år och modern redan när hon var fem månader. Därefter tog masugnsarbetaren Klas Strandberg hand om Lovisa som fick bli fosterbarn. Vad man vet gifte hon sig aldrig. Vid midsommarfesten var mor Lustig en viktig person. Det var hon som bryggde herrgårdsölet som trakterades. Mor Lustig bodde i ett vindsrum i den numer rivna röda arbetarbostaden vid skolan. En av hennes stående sysslor var att vid bykaret vaska tvätt. Privat fungerade hon som ackuschörska (barnmorska) och ägde magiska krafter.
Inglinge hög ingår i ett gravfält från järnåldern, som ligger strax väster om Ingelstad i Östra Torsås socken, Småland. Omkring 130 fornlämningar finns i området, bland annat fem gravhögar, över hundra runda, rektangulära och ovala stensättningar samt två skeppssättningar. I de enstaka gravar som blivit utgrävda har fynden bestått av vikingatida spännbucklor och någonstans inom gravfältet upptäcktes på 1700-talet, ett svärd från bronsåldern. Den största gravhögen, Inglinge hög, är 37 meter i diameter och höjden är 6 meter. På dess topp finns en rest sten och ett gravklot med ornament i svag relief.
Fem personer. Handelsboden till vänster på bilden och boningshuset till höger. Handelsboden hade galler för fönster. En kakelugn värmde boden och gav lite ljus. Annars fanns ingen elektricitet och belysning var fotogenlampa. Givaren Gunnar berättar att det fanns ytterligare ett hus på gården, där förvarades mjöl. Det fanns en klocka i affären som löpte med lina till boningshuset med hjälp av trådrullar. En snillrik uppfinning, som gjorde att kunden kunde ringa på klockan när handlaren inte var där och så kom man från boningshuset och tog han om uppköpen.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Varbergs Skofabrik. Sju interiörbilder och bilder av personalen. Fabriken låg i kv Vindragaren, på Sveagatan 31-33. Bild 1: Skolager. Ragnar Larsson heter mannen utan glasögon. Bild 2: Sömmerskor vid symaskinerna i fabriken. Bild 3: Fem män som arbetar med tillskärning av skinnen. Bild 4: Maskiner och personal som formar och sular skorna. I taket hänger skoämnen i klasar. Mannen till höger i ljus skjorta heter Tage Karlsson, Falkenberg. Bild 5: Tillskäraravdelningen, mallar till höger. Bild 6: Samma avdelning som bild 4. Bild 7: Personalmatsalen under matrast.
Ragnhild Boström, Sölve Göransson, Ulf Erik Hagberg med okänd vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström och Sölve Göransson med okänd vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström och Sölve Göransson med okänd i närheten av Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström, Sölve Göransson, Ulf Erik Hagberg med okänd i närheten av Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.