Gåsatorget i förgrunden av bilden utgör den södra och mindre delen av stadens äldsta torg. Detta redovisas på den äldsta kända kartan över Falkenberg från omkring 1650 som en öppen plats söder om S:t Laurentii kyrka, vilken i en "Eijendomss beskriffuellsse" 1668 benämns "thorffued".
Från 299 kr
Otto och Ida i Bäckarp med en del familjemedlemmar framför sitt hus. I mitten sonen Sven med Berta i Hult, Gunnarp. Huset har två ingångar och den högra delen av taket ser mer nylagt ut. Av skorstenen att döma har taktäckningen tidigare varit tjockare.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 16 i Linköping. Fotoåret 1961 stod tomtens andra, kända generation hus på platsen, en påbyggnad mot västra gaveln till Hunnebergsgatan 14. Den tillbyggda huskroppen hade ersatt ett av de många ålderdomliga trähus som fordom kantat gatan. Under senare delen av 1970-talet kom turen till bildens hus att lämna plats för en ny huslänga.
Efter påskriftens upplysning motsvarar den avbildade mannen väl med vice häradshövding Fritz Aurell. Född 1840 och uppvuxen i Stora Åby socken i södra Östergötland. Från senare delen av 1870-talet hovrättsassessor i Jönköping och en tid därefter i samma tjänst i Malmö. Foto omkring 1870.
Träbyggnad, samma som på bildnr E7407, från en vinkel där man ser entrén i det förhöjda partiet. Möjligen kan det vara en skola eftersom fönstren i den bortre delen är större än i den närmre i bild, vilken skulle kunna vara en lärarbostad. Bilden troligen tagen i Gällared eller Okome.
Tomten Tinnerbäckslyckan 9a i Linköping delades tidigt i en västra respektive östra del. Bildens fastigheten på östra delen uppfördes i slutet av 1800-talet, sannolikt på initiativ av ladugårdsföreståndaren Karl Johan Sköld. När området gatureglerades erhöll fastigheten adressen Tinnerbäcksgatan 3. Foto 1965.
Hullgrenska gården. Kök i södra delen av huset. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Länge dominerade Mjölkcentralens verksamhet kvarteret Blandaren i Linköping. Från etableringen vid senare delen av 1920-talet kom en rad fastigheter att uppföras i området för det växande företagets drift. Här kontoret utmed Kungsgatan 1976. Året innan hade koncernen bytt namn till Arla.
Anundsjö socken. Klocken: Västra delen av östra hygget. Bränning 1904; utsådd tall (Ljusdal) 1905, förstörd genom uppfyrning; sådd 1906, hjälpsådd 1911; hygget inhägnat 1906 och 1908. Foto: oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 24 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Den nya ladugården är klar, man håller bara på och målar andra strykningen, se skarven mitt på! Den långa längan innehöll alla fähusen och den vinklade delen var ladan. Konstfärdiga fönster uppe i gavelspetsarna var omtyckt. Av bodlängan, som heller inte var gammal, återstår bara en stump och av den gamla ladugården finns ingenting kvar.
Ladugården är byggd alldeles ute längs stora landsvägen, i bakgrunden syns Liffride manbyggnad och flygel. Det ser som den tillbyggda delen har en lucka på gaveln. I övrigt finns inga öppningar i väggarna så när som på den inåtgående ladporten i mitten. Fähuset måste ha haft sin tillhörande gödselhög inne på gården.
Bilden visar norra delen av ladugården med tröskhuset och bibyggd bod. Tröshus hade ofta faltak, vilka många gånger ser ut att vara lite slarvigt lagda. Efter tröskhuset följer ladan i vinkeln med ladportarna i hörnet så som brukligt var i Lau. Sedan kommer ett fähus med stor hoimd mot ladan. Se Bild 676.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Här ser vi ladugårdslängan samt tröskhuset till grannparten. T v i den nya delen var det nog gris/lammhus, det är en hoimdlucka på baksidan, men ingen gödseldörr, det brukade gris/lammhus inte ha. Sedan var det portlider och därefter troligen stall. Sedan kom ytterligare ett portlider och sist fönsterlös lada, se bild 1112, 1113. Vilka flickorna på bilden var är inte känt.
Vy längs med Storgatan i Linköping. Den okända fotografen hade placerat sig invid Stångebro och riktat sin kamera rakt västerut. Tiden var omkring 1920. Hitom Storgatans skärning med Hamngatan ser vi till vänster delar av fattigvårdens anläggning i staden. Till höger ses södra delen av en lång byggnad som inrymde Stångebro tvättinrättning.
Järstad kyrka dokumenterad av Östergötlands museum 1939. Kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd. Den uppfördes sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare kor. Under senare delen av medeltiden tillkom kyrkans vapenhus och sakristia. Vid något tillfälle har även långhuset förlängts åt väster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.