Mössebergs musikkår firar 30-årsjubileum. Troligen 1950. I främsta raden veteranerna Lennart Lind, kassör (medlem sedan 1924) J.W. Gustafsson ordf. Olle Karlsson dirigent (1930) Oskar Nilsson (1925) och Arnold Ewertz sek. (1925). Andra raden: Knut Rydberg, Gösta Johansson, Ingvar Andersson (Arrestig), Lennart Gustavsson, Stig Johansson, Oddvar Ländell, Björn Pehrsson. Tredje raden: Runo Isaksson, Nisse Heribertz, Mats Öberg, Karl-Axel Axelsson, Olle Andersson (Alsterfjärd), Göte Larsson och Tore Andersson.
Från 299 kr
Lärare och elever vid elementarskolan för flickor fr.o.m. hösten 1893 t.o.m. vårterminen 1896. Lärarinnor och lärare: Föreståndarinna fröken Anna Köllerström, lärarinna i tyska och engelska m.m. Fru Amelia Von Mosczinsky, lärarinna i kristendom och läsning m.m. Fröken Olga Svensson, lärare i historia m.m. Först kandidat K.O. Mood, sedan pastor Stenberg, därefter kamrern Wallinder, Mösseberg. Elever: Klass VI: Hildur Pettersson, Ester Holmblad, Märta Kilander, Elna Helander. Klass V: Ingrid Kilander, Rosa Forss, Hilma Ericson, Inez Hansson.
Bäckefors bruk. Bruksgatan sedd från vänster. Den vita byggnaden till höger är kontoret följd av arbetarbostäder. Gaveln uppe på kullen tillhör Engelska bynninga. På vänster sida ligger Korkebynninga skolan, magasinet och överst skymtar Herrgården. Mellan kontoret och den närmaste arbetarbostaden står numera två av skogsfolk till minst 100 år gamla bedömda lönnar. Eftersom dessa träd ej finns på bilden torde den vara tagen för minst 100 år sedan.
SAAb var motorn i Linköpings utveckling, med SAAB lyfte Linköping. Sedan mars 1939 hade SAAB sitt huvudkontor och konstruktionsavdelning i Linköping. Tillverkningen skedde i Linköping och i Trollhättan. Fotot visar interiören i stora monteringshallen på SAAB år 1951. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Caj Christenson synar en gräddad knäckebrödskaka på Nordstjernans knäckebrödsfabrik. Nordstjernans knäckefabrik ägdes sedan 1944 av Wasabröd. Fabriken körde treskift året om, men var stängd på söndagar. Tolv ton bröd och över ett ton ströbröd producerades per dygn i fabriken. Bilden är från år 1950. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ängelsberg station. Första stationshuset togs i bruk 1876. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår .På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus, utan ett 1850 uppfört hamnkontor tjänstgjorde även som stationshus fram till breddningen 1875/76. Kombinerad station/poststation sedan 1865. Nytt stationshus uppfört av SWB 1875/76. Nya spår på bangården 1884 och 1894. Skyddsrum 1941 .Biljettförsäljningen upphör och stationen blir obemannad 1995/96
Bromssko är en liten släde som placeras på ena rälsen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna. Bromsskor har funnits länge och används fortfarande vid rangering på mindre bangårdar. Bromsskor används även som stoppbockar för att förhindra att vagnar kommer i rullning.
Axell Gunnar Nydell född 8/9 1893 död okt 1967 Stins i Charlottenberg 1/11 1945-31/3 1949. Nydell anställdes vid Statens Järnvägar, SJ 1919, blev 1924 extraordinarie stationsskrivare (eo sts), 1926 stationsskrivare (sts) och 1931 förste stationsskrivare (fsts). Han blev sedan 1939 expeditionsföreståndare (xf) på resebyrån i Berlin, därefter stationsinspektor melllan åren 1943 - 1955 i Kattarp 1943, Charlottenberg 1945 och i Luleå 1949. Slutligen blev han Chef över Sveriges Järnvägsmuseum 1957 - 1959.
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
Vägkorsning vid en järnvägsstation vid malmbanan. Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Foto taget i Johnssons ateljéer ca 1948. På bilden sitter Hilda Olsson, född på Upplands gård i Maglarp, omgiven av sina barnbarn. Hon gifte sig sedan med lantbrukaren Olof Persson. Uppgifter lämnade 2014 av Bengt Andersson som sitter längst till höger i kavaj och slips. Bengt Andersson arbetade vid Tullverket och var chef på Posttullen som ansvarade för kontrollen av från utlandet inkommande postpaket vid Posten Trelleborg Utrikes. Han var även moderat politiker under några år.
Wesslands bruk omkring år 1909. Smedjan låg till vänster om bron. Kvarnen i sitt ursprungliga skick, taket möjligen ombyggt på 1890-talet. Masugnen låg på bortre sidan om bron till >> höger, där på bilden en kaj byggts. Platsen igenfylld och delvis bebyggd med logen, som uppfördes omkring år 1904.Det vita huset i fonden är ett gammalt kolhus av slagg i lerbruk, sedan 1870-talet inrett till häststall, vartill det alltjämt användes. Byggnaden längst till höger är en fd rostugn.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Skärpedjupet vid "vanlig" fotografering. I den mindre rutan visas hur man beräknar H och I. I=inställningsavståndet, H=storheten. Ur värdet H kan sedan öppningens diameter bestämmas. Grundligare information finns i Handbok 1 sid. 75-76. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 75-76.
Svenska Aeronautiska Sällskapets utställning i maj 1915 vid Stallmästaregården i Stockholm. Thulinfabrikens monoplan av Morane-Saulnier-typ, byggd på fransk licens. I förgrunden ett Thulin-plan typ D (Morane- Saulnier Parasol), med först 80, sedan 90 hkr luftfylld rotationsmotor. Planet hade överliggande vinge. Topphastighet ca 115 km/tim. Bakom, upphöjt, syns två Thulinmonoplan typ B (Morane-Saulnier) med först 60, senare 90 hkr motor Le Rhône.
Porträtt av Elfrida Andrée, en av de första kvinnliga telegrafisterna vid Telegrafverket med anställning men också den första kvinnliga domkyrkoorganisten i Sverige och en framstående kompositör. Hon har blivit en symbol för alla kvinnor som sedan fick anställning inom statlig tjänst, tyvärr inte först och främst på grund av sina kunskaper och färdigheter utan främst med anledning av att de var en billigare arbetskraft än männen.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1960. Motiv av Akaki. R. Tsereteli (9.6. 1840-26.1. 1915). Född i byn Schvitori, son till prins Rostom Tsereteli. Studerade vid Kutaisis gymnasium och läste sedan vid Sankt Petersburgs universitet på fakultetet för orientaliska språk. Prins Akaki Tsereteli blev involverad i den nationella intellektuella ungdomsrörelsen. De protesterade mot Tsarregimen och ville återuppväcka kulturen och det georgiska självbestämmandet. Georgisk poet och frontfigur i den nationella befrielserörelsen, 120-årsminne av hans födelse.
Text på kortets baksida: "Johan Andersson, f. 14 juni 1852. Bodde i Skärhamn på Tjörn i Bohuslän. Inskriven 14 mars 1872 vid Stockholms sjömanshus som matros. Övergick sedan i engelsk sjöfartstjänst. Flyttade till Södra Strand i Resteröd. Gift med Maria Andersson f. Mattson (1865, dotter till Olof Mattsson i Ryr och hans hustru Annika Andersdotter(avled1881). John Olof Andersson var son till Anders Johan Och Maria f. Mattsson".
Enligt text som medföljde bilden: "Bundsens uppvaktning. Den 4 Februari 1883- Uppvaktande Lysekils medborgare. Tullinspektören E.G Bundsen, för att bringa honom sin hyllning och tack för det han under en tid av 25 år, på ett förtjänstfullt sätt varit Lysekils köpings ordningsman samt ordförande i kommunalstämman m.m. Och som ett minne härav, togs ovanstående fotografi. Vilket i förstorad form, samt inramad, sedan överlämnades till Jubilaren. Fotografiet är taget av M. Jacobson. Lysekil".
Denna vackra flygelbyggnad innehåller minst tre funktioner. Närmast manbyggnaden t v ligger brygghuset så som brukligt är, man skulle ha nära till drickbryggningen och brödbaket, det syns också på skorstenen. Sedan följer troligen en källare och därefter drängkammare eller snickarbod. Mitt i bilden syns en rabatt med perenner. Det var inte så vanligt med prydnadsväxter som man kan tro, många gånger lyser de med sin totala frånvaro.
Del av ett rum klätt i träpanel, plastgolv täckt med skyddspapper samt ett fönster, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Runt halva fönstret hänger en vit elkabel som leds runt och sedan in i en vägg. Under fönstret sitter en kamrörsradiator. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.