Nödinge. Surte. Surteraset 1950. Jordskredet ägde rum kl. 08.11 den 29 september 1950, och varade i ca 3 minuter. Över 30 hus drogs med i det 400 meter breda och 600 meter långa skredet av kvicklera ner mot Göta älv. Rasmassorna kom att blockera fartygstrafiken på älven i flera veckor. En människa omkom i raset och ca 450 blev hemlösa. Bara minuter innan raset hade ett persontåg med 800 passagerare passerat rasområdet. Både järnväg och stationshus sjönk ner i rasmassorna.
Från 299 kr
Nödinge. Surte Surteraset 1950. Jordskredet ägde rum kl. 08.11 den 29 september 1950, och varade i ca 3 minuter. Över 30 hus drogs med i det 400 meter breda och 600 meter långa skredet av kvicklera ner mot Göta älv. Rasmassorna kom att blockera fartygstrafiken på älven i flera veckor. En människa omkom i raset och ca 450 blev hemlösa. Bara minuter innan raset hade ett persontåg med 800 passagerare passerat rasområdet. Både järnväg och stationshus sjönk ner i rasmassorna.
Nödinge..Surte. Surteraset 1950. Jordskredet ägde rum kl. 08.11 den 29 september 1950, och varade i ca 3 minuter. Över 30 hus drogs med i det 400 meter breda och 600 meter långa skredet av kvicklera ner mot Göta älv. Rasmassorna kom att blockera fartygstrafiken på älven i flera veckor. En människa omkom i raset och ca 450 blev hemlösa. Bara minuter innan raset hade ett persontåg med 800 passagerare passerat rasområdet. Både järnväg och stationshus sjönk ner i rasmassorna.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Text på kortets baksida: "Häradshöfvding Olof Fredrik Ursell, f. 8/10 1818 i Ramlösa, son af v. auditör Matias Ursell o Henriette Weibull. Student i Lund 1835, Hvarest han afl. hofrättsexamen 1840. Häradshövding 1846, kanslist i Göta Hofv. 1855, fiskal 1856. Häradshövding i Inlands Domsaga 1857. Under 16 år stadsfullmäktig i U-a. 1873 utn. till R.N.O. Gift 1855 m. Lydia Ebersein.Son: Carl, vice Häradshövding. Auditör i Boh. reg.Reserv. Död 2/4 1893 i Norrköping .
Orig. text: Manufakturlagret Göta. Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak. 1959 donerades byggnaden av Thulebolagen till Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.