Statens Järnvägar, SJ Turistbuss med förare och värdinna, här utanför Malmö centralstation. Bussen på bilden tillverkningsnummer 2284. Den ingick i en serie bussar av typ Scania-Vabis B 63 special från 1954 med Hägglundskaross från Örnsköldsvik, omfattade serien 2279-2288. Dessa var utrustade med lyxinredning, toalett, kylskåp och bussvärdinna. Vid varje sittplats fanns en knapp som resenären kunde trycka på, varvid det då hos bussvärdinnan i bakre delen av delen i bussen, en liten plåtbrickaföll ner med sittplatsnummer så vederbörande direkt kunde uppsöka rätt plats. Dessa bussar var avsedda enbart för utlandstrafik eftersom in/utgång fanns på bussens bakgavel. Buss 2285 av exakt samma typ finns bevarad hos Helsingborgstrafikens museiförening. PÖ
Från 299 kr
Vy över gaveln på Västra gården/Stensiögården i Stensjö by. Byggnaden är dekorerad med fasadsnickeri, såsom snockarglädje i form av tandsnitt, och udda utformade spröjs på vindsvåningens sidofönster. Byggnaden är i listverk med stående panel på övre delen av byggnaden. I förgrunden syns fruktträd och buskar och marken bär spår av gräsyteskötsel i form av slåtter.
Flygbild över Mäshult i Skällinge. I nedre delen ses jaktslottet från 1800-talets mitt med annex och ekonomibyggnader. Bakom byggnaderna står höhässjor på åkrarna ner mot sjön Mäsen. Landstinget bedrev skyddshem för försummade barn här 1880 till 1937, då Mäshult togs över av staten och blev skolhem för pojkar. Efter olika funktioner såsom fängelse och flyktingsluss är det idag vandrarhem och kursgård.
Immanuelskyrkan i Gävle är en kyrkobyggnad tillhörig Gävle första baptistförsamling inom Equmeniakyrkan, uppförd 1901 efter ritningar av Erik Alfred Hedin. Byggnaden invigdes 1904. Kyrkan ligger vid nedre delen av Brynäsgatan på stadsdelen Brynäs, är byggd av putsat tegel med hög sockel av kalksten och har ett högt hörntorn med huvudentrén i bottenplan. Kyrksalen är sexsidig, och dekorerades av dekorationsmålaren Edward Berg.
Målaren Johan Sundströms gård i Rångsta under uppförandet 1920. Troligen firas bröllop för de andra och tredje personerna från vänster. De tredje och fjärde från höger är gårdens ägare Johan och Lina Sundström med sonen Stig framför sig. Högra delen av gården användes som målarverkstad.
Svartvitt fotografi av en kvinna sittande på en bänk utomhus. I hennes knä ligger en man med huvudet vilande mot henne. Kvinnan bär ljus klänning och bakom bänken syns vegetation. Bilden är delvis överexponerad i högra delen och uppvisar slitage samt ljusskador.
Ungdomsporträtt av Ludvig Lindroth, uppskattningsvis under sin skoltid i Jönköping omkring 1860. Tidigt föräldralös hade han tillsammans med sin äldre bror omhändertagits som "wärnlösa slägtebarn" i en mosters hushåll i Ingatorp. Efter en lång tjänstgöring vid Beskowska skolan i Stockholm kom han under senare delen av sitt liv att bosätta sig i den av släkt inköpta egendomen Kvissberg nära Vadstena.
Johansfors i Nissan omgiven av skog. Till vänster ligger en träbyggnad. I samband med järnvägens tillkomst utvecklades Drared, med skjutshåll och gästgiveri sedan gammalt, till stations- och industrisamhället Johansfors. Samhället ligger norr om Oskarström utmed den första delen av järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som invigdes 1877. Kring följande sekelskifte gav Nissan i Johansfors kraft åt sågverk, bryggeri, gjuteri, grynkvarn med mera.
Ungdomsporträtt av Ragnar Grevillius framställd i uppväxtstaden Norrköping. Annars född i Göteborg men kanske främst förknippad med Stockholm där han vann anseende som operasångare vid Kungliga Operan. En tid även sånglärare i London, ett yrke han kom att bedriva i Göteborg under senare delen av sin levnad. Här porträtterad vid 1870-talets senare hälft.
Påskriften identifierar den gamla damen som Catharina Elisabeth Godenius. Född i Gagnef 1804 och inflyttad till Ribbingsholm i Kullerstad 1835. Godset ägdes då av brodern och industrimannen Samuel Godenius, bland andra verksamheter ihågkommen som huvudman för Gustavsbergs porslinsfabrik. Ribbingsholm kom att bli mamsell Godenius hemvist livet igenom. Hon avled av ålder våren 1879. Porträttet kan uppskattas vara taget vid senare delen av 1860-talet.
Fastigheten Drottninggatan 15 i Linköping uppfördes i början av 1900-talet och gavs en stram men karaktärsfull fasad mot gatan. Den ursprungliga tomten inbegrep även lika mycket mark öster om huset men ytan delades 1905 och den västra delen inköptes av arkitekt Johan Lagerström för bildens byggnad. Här dokumenterad 1970 eller möjlgtvis 1971.
Ernst Hindström satte kakelugnar, han var murare också. Bror till Sigfrid Hindström, var den siste som bodde i södra delen av Hindströmsgården med sin mor. Han växte upp där med sin familj# mor, far (Elof) och 4 syskon d v s 7 personer inklusive hon som sålde fastigheten till Elof Hindström.
Gåsatorget i förgrunden av bilden utgör den södra och mindre delen av stadens äldsta torg. Detta redovisas på den äldsta kända kartan över Falkenberg från omkring 1650 som en öppen plats söder om S:t Laurentii kyrka, vilken i en "Eijendomss beskriffuellsse" 1668 benämns "thorffued".
Ljusa byggnaden t v. Storgatan 73 uppförd 1888 av stadsfiskal P Lindvall. Huset närmast Storgatan 77 uppfört 1850 av sjömannen P Lilljensten. Text på till fotot: Nedre delen av Storgatan i "Turkiet". Andra huset vänster sida det av stadsfiskalen Lindvall efter det den gamla gården brann ner nyuppförda, kallat "Sultanatet". Kortet taget i början av 1890-talet. Storgatan 126, sedemera Storgatan 73.
S:t Laurentiiparken utgör den norra och större delen av stadens äldsta torg, "Stadstorget". Efter branden 1872 anlades så den första parken i staden, sedan stadsfullmäktige 1881 beslutat om "plantering å gamla torget". I övrigt pryds parken av Eric Nilssons stenskulptur "Konfirmanderna" från 1956.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.