Tre fotografier av sågen i Stegared som ingår i en grupp fotografier från en serie bilder från Stegareds tunnbinderi (drittelfabrik). Sedan tidigt 1900-tal har Mjällsjöbäcksfallet, mellan Mjällsjön och Stegasjön, utnyttjats för driften av en ramsåg. Här anlades 1913 även en s k Francisturbin för elproduktion, varifrån byarna Stegared och Angryd fick el fram till tidigt 1950-tal. Numera finns i driftdugligt skick, på grunderna efter den gamla byggnaden, ett sågverk med sågram från 1950 samt en yngre turbin och generator i en byggnad från 2005. Här fanns även en byggnad för tillverkning av smördrittlar (se bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_4-16).
Från 299 kr
Emanuel Svensson på Dämmarehult i finkläder utomhus. Han var far till "Gösta på Fridhem".
Åhs folksskola. Elever och lärare samlade kring verandan, som likt takfoten har figursågade dekorer.
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Sammanfogningsmaskin, där bilderna 3-6 visar detaljer. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Ateljéfoto. Fotot beställt av Maja Hammarberg, Tvååker.
Vy över Tvååkers stationssamhälle av området öster om järnvägen. I arkivet finns ett ark med följande byggnader/firmor utmärkta på bilden: Handelsföreningen Framåt, Brandstationen, Centralskolan, Posthuset, f d margarinfabriken Exalgo (tillverkade margarin av havstång och byggdes av ingenjör Blomberg), veterinärbostad, "Snickerns", (ägare Börje Gunnarsson), "Fattiggården", och Sannagården, (ålderdomshem).
Ateljéfoto, barnporträtt, flicka, beställare: August Johansson, Tvååker.
Skolan vid kyrkan i Tvååker i snö.
Konfirmandgrupp med en liten grupp pojkar ute i snön vid huvudbyggnaden på räddningshemmet Mäshult, uppförd 1880. Här inrättades då Hallands räddningsinstitution för vanvårdade barn, en uppfostringsanstalt för barn mellan 10 och 15 års ålder.
Skyltar och varuautomat vid Pettersons Kafé.
Tvillingarna Maria och Margit (Elisabeth) Johansson fotograferade när de står i soffan i Margits fosterhem. Deras mor födde dem på Lia-hemmet (Fagereds sanatorium), där hon vårdades för TBC, så flickorna hamnade i olika fosterhem. Vid den här tiden bodde Margit i Tvååker hos Augusta Karlsson, som var granne med fotografen, och Maria i Järnmölle i samma socken.
Skolklass fotograferad på skolgården framför Centralskolan, Tvååker.
Kolorerat brevkort, "Tvååkers stationssamhälle" där några skorstenar reser sig, bl a från Toffelfabriken ungefär mitt i bild. I förgrunden åkermark och i bakgrunden avtecknar sig Höråsen. Adressat: Beväringsmannen no 205 Andersson, 10 komp. Kgl. Hallands regemente, Halmstad. Text: "Många kära helsningar på Jakobsdagen den 25 juli 1911 från Farbror o Faster."
Evelina Larsson på Utmossen, Fageråkra står med en häst vid husgaveln. I bakgrunden ett uthus med pulpettak och omålad fasad.
Ernst och Evelina Larsson med dottern Irma i trädgården på Utmossen, Fageråkra med bikupor i bakgrunden. (Se även bildnr EA0388, EA0390)
Enligt bildförteckningen är det julkalas i Utmossen, Fageråkra, och det kan vara julgröt som serveras. Men dahliorna i vasen på bordet antyder snarare att det är en måltid på sensommaren eller tidig höst. Väggen har en hög och blankt bemålad träpanel. Flickorna sitter på kökssoffan och på andra sidan bordet står en säng.
Ernst och Evelina Larsson sitter med dottern Irma och Bertha i Nykvarn (i huckle) i trädgårdsmöbeln framför sitt hus i Utmossen, Fageråkra. I förgrunden står några unga rhododendronbuskar. (Se även EA0388)
Brudparet Ernst och Evelina Larsson fotograferade i hemmiljö vid dukade bord med brutna servetter. Paret bodde sedan på Utmossen, Fageråkra, varifrån Ernst kom. Rummet har tapeter med kineserier, dvs blommor och fåglar och på kakelugnens spjäll hänger ett broderat så kallat spjällband. Sådana användes ursprungligen på höga kakelugnar för att dölja de spjällsnören eller kedjor som sattes i spjällarmen för att kunna reglera det genom att dra i dessa. Det blev sedan mode som en ren dekoration att använda olika typer av spjällband, inte sällan med pärlbroderier.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.