Taklagsfest Falköpings Sparbank 1927. Kortet taget i Rantens hotells festvåning. Sittande på golvet fr. v: Hilding Svensson, Allan Persson, Oskar Gustavsson, Gustav Källén, Gideon Björk, Viktor Björnberg, Axel Karlsson. Sittande 1:a o 2:a raden: Ernst Thorulf, Erik Kylén ev. Zandelius, Joh. Håård, Albin Karlsson, Carl A. Norder, Gustav Klein, Josef Haglund, kamrer Sundelius, C.E. Jonzén, Harald Vagnér, Erik P. Vrang, Gustav Lindblom, K.J. Wiberg, Ad. Cedermark, O.F. Seeberg?, G.W. Lundin, Alfred Hagman, Alfred Johnsson, Zakrisson, Johan Frölin, J.H. Ljungström, Sven Svensson, Henrik Gustavsson, Theofil Fälth, Bertil Karlsson?, Erik L. Dahl, Gustav Nero, ? , Oskar Ljus, Oskar Albin Johansson, Knut Rudh, ?? , Gunnar Fahlgren, Herbert Johansson, Oskar Johansson, ?, ? , Gunnar Ekberg, Valdemar Svensson, ??, Gustav Andersson, Karl Nyberg, Torsten Haglund?. Övre raden: Hjalmar Lundin, A.O. Ahrne, Karl Edvard Lindström, Östergren, Nils Svensson, Gustav Johansson, ?, John Pettersson, Bernhard Ljungblom, Arvid Gustavsson,

Från 299 kr

Maria Ferm f. 4/5 1827 i Fredsberg. Gick treveckors kurs på seminarium. Anställdes 1870 som småskollärarinna i Älgarås-Björkulla. Sades vara av rysk börd. År 1872 är Sundbergs och Maria Ferms löner tillsammans 300 Rdr. Samma år har Maria Ferm utdelat 1928 portioner mat till fattiga barn och tillerkännes 5 Rdr för detta. År 1873 begär hon planteringsland för 1/8 tunna potäter och anvisas ett stycke jord öster om skolan (vid kyrkan). År 1881 : 250 kr i årslön. Sedan hon pensionerats och efterträtts av Anna Nyblad bodde hon i en stuga norr om skolan (senare flyttad). Hanna Julin (Säll), som gick i skola för Anna Nyblad minns ett tillfälle, då Maria Ferm kom till skolan och frågade Anna Nyblad om hon ville ha några "surlepper" (rabarber). "Jag töcker kaffet sulle va gôtt, för sumpen ä'nte mer än tre vecker" (hade Maria Ferm, enligt Arvid Larsson yttrat vid något tillfälle). Från 1913 skriven på "hemmet". Död 4/5 1921. Gick så länge hon orkade till Hova kyrka varje söndag. På L. J. Jonssons fråga varför hon inte gick till Älgarås, svarade Maria Ferm "Mina steg äro icke ställda till Älgarås". "Under ena hörnet på min stuga ligger en krigare i full rustning. Han besöker mig ofta". Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Maria Ferm f. 4/5 1827 i Fredsberg. Gick treveckors kurs på seminarium. Anställdes 1870 som småskollärarinna i Älgarås-Björkulla. Sades vara av rysk börd. År 1872 är Sundbergs och Maria Ferms löner tillsammans 300 Rdr. Samma år har Maria Ferm utdelat 1928 portioner mat till fattiga barn och tillerkännes 5 Rdr för detta. År 1873 begär hon planteringsland för 1/8 tunna potäter och anvisas ett stycke jord öster om skolan (vid kyrkan). År 1881 : 250 kr i årslön. Sedan hon pensionerats och efterträtts av Anna Nyblad bodde hon i en stuga norr om skolan (senare flyttad). Hanna Julin (Säll), som gick i skola för Anna Nyblad minns ett tillfälle, då Maria Ferm kom till skolan och frågade Anna Nyblad om hon ville ha några "surlepper" (rabarber). "Jag töcker kaffet sulle va gôtt, för sumpen ä'nte mer än tre vecker" (hade Maria Ferm, enligt Arvid Larsson yttrat vid något tillfälle). Från 1913 skriven på "hemmet". Död 4/5 1921. Gick så länge hon orkade till Hova kyrka varje söndag. På L. J. Jonssons fråga varför hon inte gick till Älgarås, svarade Maria Ferm "Mina steg äro icke ställda till Älgarås". "Under ena hörnet på min stuga ligger en krigare i full rustning. Han besöker mig ofta". Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Släktträff i den Hallbergs familjen 1895. Bilden är tagen 1895 i Harry Hallbergs trädgård Storgatan 21. Det året var Karl hemma från Amerika. Lusthuset syns på bilden. Det lät Anders H sedan flytta till sin trädgård ner mot Ågatan, granne med Hvitans trädgård. Jarl, min sagesman minnes lusthuset. Personer på bilden: Sittande fr.v. fru Hilldegard H f. Silvén, handl. J.P. H. - Per Johan Simeon f. 1838 d. 1902, J.P. hade tio barn med sin första fru f. Hedenberg.Alla utom tre av dem finns med. Stående fr.v. Karl reste till Amerika, gift med en amerikanska kate, hans fru. Anders H. f. 1875 d. 1949, här 20-årig, Robert H. chaufför, lantbrukare, Hilda hans första fru, ett porträtt med den broder Emil som var i Amerika. fru Berta H. född Cytreus, Gustaf H. klädeshandlande. Byggde sitt hus Storgatan 25 1910. Hanna H. född Nordblom, Harry H. handlande med livsmedel. Andra raden stående fr.v. Elof Laurell på Öströö, Hanna L. Född Hallberg, Algot H. på Munkagård, Lotten H. F. Lönndahl. deras son Figge " tog över." De tre som fattas av barnen är: Josef i Amerika, Hilda gift med Wetterquist och Emil som var död. (A.S.)

Från 299 kr

Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidandes nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än i Lidköping. De nio män som instiftade orden var: Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste cermonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice cermonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidandes nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än i Lidköping. De nio män som instiftade orden var: Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste cermonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice cermonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. Vice Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund, som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordensnamnet T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var att "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad utvecklades en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. Död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund, som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordensnamnet T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var att "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad utvecklades en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. Död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. Vice Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr