Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Från 299 kr
De så kallade Gerlachska stallarna som fungerade som stallar med foder- och selkammare samt bostäder åt Hugo Gerlachs tjänstefolk. Byggnaden uppfördes 1887 i U-form med en artikulerad gesims under brokiga takfall med många takkupor och vällingklocka, i hörnet av Bäck- och Slottsgatorna. Till höger om huset ses grindpartiet in till trädgården. Järnvägen fick ny sträckning söderut 1920 och på bilden ses järnvägsbommen för Bäckgatan. Stallarna inreddes till lägenheter som beboddes fram till 1980-talet, men 1985 brann byggnaden ned. Fotografiet ingick i Lions "Julfemma 1984"; ett vykort med lottsedel för lotteri inom Lions Club Varberg (därav rastreringen). Bilden tagen mot nordost, kv Trädgården 11.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Kvarnbygatan i riktning mot öster. I bildens mitt ses Gamla Torget till vänster och Kvarnbygatan 4 (Byggnad 231) till höger. Gatan går förbi f.d Papyrus-områdets mur till vänster. I samband med denna fotografering pågick en 80-talsutställning på Mölndals stadsmuseum, 17 maj 2014 – 4 oktober 2015, vilket syns på vimplarna vid busskuren/hållplatsen "Gamla torget". Längre fram (ej i bild) börjar backen "Kråkan". I vyn till vänster ser man Gamla torget och ovanför detta nya Kvarnbyterrassen som bebyggs med bostäder. Den höga byggnaden till höger är Stora Götafors.
Vy från Gamla torget mot backen Kråkan i riktning mot öster. Till höger skymtar Forsebron. Till vänster ser man restaurang Corpus Pizza (Gamla torget 45B) och bakom detta pågår sanering av miljögifter från Soabs fabriker inför nybyggnation av bostäder på Kvarnbyterrassen. I samband med denna fotografering pågick en 80-talsutställning på Mölndals stadsmuseum, 17 maj 2014 – 4 oktober 2015, vilket syns på vimplarna till höger i backen. Längre upp ser man f.d strumpfabriken Strumpan (beigt, högt hög), där Mölndals stadsmuseum ligger, vars fasadvepa hänger på kortväggen.
Från slutet av 1800-talet expanderade Linköping förbi Tinnerbäckens flöde söder om staden. Jordbrukets rationalisering i kombination med uppdriven industralisering, genererade stor inflyttning med bostadsbrist som följd. "Tinnerbäckslyckorna" i dagens norra Hejdegården styckades upp för nya bostäder och med tiden bildades omkring ett 30-tal fastigheter. Tomterna utmed den numera igenlagda Styrmansgatans östra sida lades ut till försäljning 1882. Stadsäga 2208 inköptes av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Flertalet tomter i området köptes av kapitalsstarka stadsbor som på spekulation lät uppföra relativt enkla hus i bostadsbristens tider. Scherling lät för egen del uppföra ett av områdets mer påkostade hus. Vid sidan av familjens tornförsedda våning hyrdes ett flertal lägenheter ut. Här en vy mot huset från söder 1965.
Stugan Karlshamn under gården Landsnäs i Malexander. En av oräkneliga enkla bostäder i landet för äldre tiders småfolk. Just denna dock bemärkt som Näta-Klaras stuga och notabel av det faktum att bostadens sista nära 100 år inte inhyste en enda mansperson. Från att Eva Persdotter blivit änka 1852 följde hennes dotter, dotterdotter och ännu en generation kvinnor på platsen. De tre förstnämnda utan att ha burit sina barn inom äktenskap. Dotterdottern var nämnda Näta-Klara. Sitt smeknamn bar hon för sin skicklighet att binda fiskenät. Född i stugan 1850 kom även Näta-Klara att följa familjens historia och vid fyllda 27 år nedkomma med egen (oäkta) dotter. Barnet skulle dock bryta raden av ensamhet och gifta sig med en skräddare på orten. Näta-Klaras egentliga namn var Klara Karlsdotter. Den lilla stugan revs en tid efter hennes frånfälle 1938.
Liten patient under behandling på gamla lasarettet. Detta, beläget i kv Valnötsträdet bredvid Stadsparken, stod färdigt 1878 och ersatte då det medeltida hospitalet i kv Häggen. Sjukhuset hade läkare med olika kompetens och möjlighet till slutenvård. Smittsamma fall behandlades på Epidemisjukhuset på Lindö, långt utanför bebyggelsen. Under 19930-talet stod det klart att tiden sprungit från det gamla lasarettet och ett nytt anlades i kv Kungsljuset vid Stensberg. Det har senare utvecklats och är nu länssjukhus med ett brett utbud av specialiteter. Sedan hösten 2020 bedrivs även läkarutbildning där. Gamla lasarettet stod rustat som beredskapssjukhus under kriget men användes först sommaren 1945 då Kalmar mottog befriade fångar från Bergen-Belsen. Sedan sjukhuset avrustats användes det i många år som skola men är sedan mitten av 2010-talet ombyggt till bostäder. I den gamla överläkarvillan ligger en populär musikpub.
Interiör från Pix AB, 28 januari 1946. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.