Text på kortets baksida: "Kapten Ernst Henrik Lagerlöf, f. 1819. Vid Bohusläns regemente under Öfverste Nauekhoffs tid".
Från 299 kr
Text på kortets baksida: "Kapten Johan Samuel Swinhuvud, Klefva Tanums sn. F. 1856. Kapten och Kompanichef vid Kungl. Bohusläns Regemente".
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Carl Gripenstedt tränar fäktning på bryggan i Lysekil, 1936
Carl-Gustaf Gripenstedt med hatt och käpp i Marstrand, 1936
Landslagsfäktaren Palmstierna på träning på bryggan i Lysekil, 1936
Två elitfäktare från Svenska Fäktningslandslaget på brygga i Lysekil, 1936
Deltagare i Svenska Fäktningslandslagets träning i Lysekil, 1936
Tre landslagsfäktare i Lysekil, 1936
Fem barn på klipporna i Smögen, 1936
Mary Gripenstedt på bryggan, 1938
Tremastad segelbåt i Marstrand, 1938
Små och stora segelbåtar i Marstrand, 1938
Gossar ombord på m/s Marstrand, 1936
Tre män på en segelbåt i Marstrand, 1938
Svenska fäktningslandslaget tränar i Lysekil, 1936
Strandbruket i Marstrand, 1936
Blöt flicka stiger upp på klipporna i Smögen, 1936
Familjen i badet i Smögen 1936
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.