Ateljéporträtt av Oskar Träff. oskar sitter i en stol vid ett litet bord på vilket det ligger ett fotoalbum och står ett inramat fotografi med ett kvinnoporträtt. Oskar har högra handen vilandes i albumet och i vänstra handen håller han en cigarett.
Från 299 kr
Ateljéporträtt av Robert Nelson (född 1908) sittandes i en barnvagn, 1909-07-06 i USA. Son till Carl Nelson (född i Sverige, död i USA) och Alma Nelson (född 1881 i Kållered - död 1959 i USA). Hennes far var Karl Eriksson från Vommedal Östergård "Olas" och hennes mor var Alida från Hallen. Relaterat motiv: A1474.
Ateljéporträtt av Carl Nelson (född i Sverige, död i USA), okänt årtal. Gift med Alma Nelson (född Eriksson 1881 i Kållered, död 1959 i USA). Hennes far var Karl Eriksson från Vommedal Östergård "Olas" och hennes mor var Alida från Hallen. Carl och Alma hade en son, Robert Nelson. Relaterade motiv: A1474 och A2111.
Ateljéporträtt av Hilda Andersdotter (född 1862 i Livered "Majas", död 1944 i Livered). Gift med August Fredriksson år 1886. Ärvde och köpte delar av gården "Majas" och byggde nya byggnader (år 2020 rivna). Boningshuset "Majas", "Målarns" är idag: Streteredsvägen 36. Tidvis fanns här krogen "Majas".
Ateljéporträtt av Anders Petter Hansson (född 1825 i Sjösala, Fässberg, död 1875 i Livered "Majas"). Gift med Johanna Maria Andersdotter i Livered och fick fem (5) barn. Han utvidgade gården och byggde till husen i Livered. Fotot är en förstoring som finns i Hembygdsföreningens arkiv.
Ateljéporträtt av en ung August Bondeson iförd kolt, smala byxor, höga kängor och en mössa med skärm. En jaktväska hänger på ena axeln, i mungipan en pipa och i ena handen håller han ett fiskespö. Troligen var detta en av hans karaktärer som han uppträdde på soaréer under studietiden, då han sjön, spellade och berättade sagor och historier. Denne skomakarson från Vessige blev med tiden en känd folklivsforskare, författare och läkare.
Ateljéporträtt av Bengt Olsson (eventuellt Olausson), född 1858 i Sätila, död 1935 i Kållered. Hustrun Anna Kristina, född 1856 i Sätila, död 1936 i Kållered. Bengt var möbelsnickare, jordbrukare och biodlare. Paret och deras barn flyttade till Kållered genom att de köpte Torrekullagården cirka 1910. Barnen tog senare släktnamnet Benkel. Gården såldes cirka 1940 till Samariterhemmet i Uppsala och på jordbruksmarken "Nyhagen" byggdes det nya kvinnohemmet år 1945. Detta blev senare Torrekulla turiststation och vandrarhem. Relaterat motiv: A1651.
Ateljéporträtt av en ung okänd kvinna - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och dåtidens "kändisar" som kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior från ett negativ.
Ateljéporträtt av familjen Gustavsson, Varberg. Fadern var timmerman och ägde under åren 1866-1899 fastighet nr 124 i kv Timmermannen. I mitten sitter han, Johan Berndt, med makan Anna Mathilda (f. Johanssdotter, Reftele) och framför dem sitter de minsta barnen fr. v. Gunnar, Robert och Agnes. Av åldrarna att döma är det troligen sonen Gustaf Wilhelm som sitter på stolen och den äldste, kustroddaren Johan Anton August, som står mellan föräldrarna. De två andra sönerna hette Carl Viktor och Anders Bernhard. Det infällda porträttet visar en son som var död.
Ateljéporträtt av Johan Bernhard Ohlsson, som kallades "brännvinskungen" eftersom han 1880 bildade brännvinsbolaget Varbergs Spritbolag. Redan 1876 annonserade han om sin försäljning av starkvaror från nipperhandlerskan Albertina Westermans hus vid Bormästaregatan. Johan Bernard var gift med Augusta (Charlotta) Bengtsdotter. Hon startade "Glas-, Porslins- och Nysilfverhandel", vilken senare blev "Linda Hanssons bosättningsaffär". Johan Bernhard ropade 1886 in Rommelska gården i kv Köpmannen, där familjen sedan bodde. Ohlssons hade fyra barn, varav en dotter, Anna, som gifte sig 1906 med Donald Jobson. Efter Johan Bernhards död 1893 flyttade Augusta med barnen till Vasastan i Göteborg, men de återvände till Rommelska huset år 1900.
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Ateljéporträtt av Bib Adelsköld. Hennes egna kommentar om bilden: "Stockholm 1900 "Amaranthen". Vitt siden, mjukt blankt guldskärp af "min brors uniformsskärp", hvita cgiffonärmar, hvit chiffonkjol med volang under klänningenm små guldskor. Tappade nästan underkjolen då jag just skulle niga för "Farfar" = kung Oscar. Jag klef ur underkjolen och tog den på armen och då spelade musiken upp: "Lotta, Lotta tappar kjolen, laga att hon inte tappar mer" - och alla sjöng!!! Så dansade vi fram till "Farfar Oscar" och öfrig Kunglighet, stannade och bockade och neg. Det var i Grand Hotells fästvåning. Bib Adelsköld 18 år. Detta foto togs när jag satt mellan tagningarna. Då jag såg copian till detta profkort köpte jag plåten och slog sönder den."
Ateljéporträtt som bär 1870-talets särmärken i form av tidens mode i klädedräkt och håruppsättning. Här förmedlat av fru Selma Harling, född Zanderholm. Harling efter sitt giftemål med järnhandlaren i Linköping Otto Harling och flicknamnet efter fadern, målarmästaren Johan Zanderholm. Född 1839 som yngst i en rad systrar blev de tidigt moderslösa. Fadern gifte som brukligt om sig i hast men blev efter blott ett halvår ånyo änkling. En äldre fosterdotter tillsammans med en inflyttad syster till målarmästaren tycks vidare stått för barnens husliga uppfostran. Vid tiden för fotografiet var Selma relativt nyligen gift och bodde med maken i en centralt belägen stadsgård nära domkyrkan. Där skulle hon komma att framleva sitt barnlösa äktenskap och större delen av sin långa änkotid. Hon avled av hög ålder 1930.
Ung och till synes självsäker möter oss Eva Huitfeldt i ett ateljéporträtt framtaget i Göteborg vid 1860-talets senare hälft. Kopplingen till staden får vi här lämna därhän, källorna placerar henne i andra landsändar. Född i Umeå 1845 under fadern Åkes tjänstgöring som regementsläkare och som barn inflyttad till Linköping. Modern, Elina Rosenborg, avvek efter en tid och föräldrarna drev vidare igenom en vid tiden sällan förkommande skilsmässa. För kännedom blev hon senare gift Taube och bosatte sig i New York. Eva var paret enda barn och hon kom att växa upp och i Huitfeldtska gården utmed Ågatan nära gatans möte med Gråbrödragatan. Hon skulle framgent komma att ärva gården och där residera till sin död 1929. Upplysningsvis köptes gården efter en tid av Folkets Husföreningen som lät uppföra (gamla) Folkets Hus. Den gamla gårdens huvudbyggnad hade dessförinnan plockats ned och kom att bli det första huset att flyttas till kultureservatet Gamla Linköping.
Ur Emily Jobsons (f. Matton) fotoalbum. Ateljéporträtt av vice konsul Harry Bagge, som egentligen hette Karl Gustaf Henrik. Hans far Peter Samuel Bagge (1806-1855) var en förmögen man och ägde flera tomter i nuvarande kv Lagmannen, där han anlagt vad som då ansågs vara Varbergs vackraste trädgård. Han var vice konsul för flera länder och Harry blev dansk vice konsul, bankdirektör för Varbergs Sparbank och han var tidvis ledamot/ordförande av stadsfullmäktige. Harry Bagge var också mycket intresserad av jordbruk och gjorde studieresor till bl a Skottland, varifrån Jobson hade sina rötter. Bagge bedrev lantbruk på sin egendom Eckregården. Han gifte sig 1866 med Hilma Sellgren (f. 1843) , vars far också var rådman, och de fick 9 barn varav ena dottern blev Hugo Gerlachs andra fru.
I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av Alma Gerlach, dotter till handlanden A J Lindgren. Alma gifte sig med ingenjör Hugo Gerlach 1883 den 20 februari. Gerlach var en för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900, ursprungligen verksam inom stenhuggaribranschen. När Alma vid endast 29 års ålder avled 1891 lät han uppföra en gravvård över henne som av lokalpressen 1894 beskrevs ingående och ansågs vara "Hallands dyraste och vackraste". Sockelstenen var Sörviksten och den svarta graniten från Sågaretorp, båda Gerlachs egna stenhuggerier. Poleringen skedde däremot i Stuttgart och järnhägnaden var också tillverkad i Tyskland; Hugo Gerlach föddes i tyska Reppen. Tidningen skrev: "Men det var en mycket god kvinna som fick sin vilostad här under och hon förtjänade att ej genast bli bortglömd. En donation å 2000 kronor för välgörande ändamål inom staden bär hennes namn." I Emily Jobsons album sitter makarna Gerlachs visitkort tillsammans med bankdirektör Harry Bagge och hans hustru Hilma. Året efter Almas död gifte Hugo Gerlach om sig med deras 15 år yngre dotter Hilma Anna Leontina Bagge (f. 1869).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.