Taket har rests på den gamla parstugan som flyttats från Östra Torp i Rystad. Här vid husets första placering i Valla friluftsområde. Bildens tidningsmän tillika ledarmöter i Vallastyrelsen närvarade. Till vänster Correns redaktionschef Ebbe Johnsson och till höger Östgötens chefredaktör Carl Hilmer Johansson. Foto 1948.
Från 299 kr
Den gamla parstugan på gården Östra Torp i Rystad öster om Linköping. Årsringarna i stugans timmer daterar de äldsta delarna till omkring år 1660. Här ännu på sin ursprungliga plats 1948, samma år som byggnaden nedmonterades för ny placering i Valla friluftsområde.
Ett oskarpt men smått historiskt ögonblick för Valla friluftsområde i Linköping. Takstolarna är resta på områdets första ditflyttade hus, det gamla häradsskrivarebostället från Stratomta strax öster om Linghem. Här på sin första placering i skogskanten till Vallaskogen. I ett senare skede har husets flyttats inom friluftsområdet. Foto 1948.
Den ålderdomliga parstugan på gården Östra Torp markerar sin utökade husplan med två högresta skortstenar. Här husets baksida där kammaren i något skede fått ökad takhöjd och fönster. Fotoåret 1948 monterades stugan ned för ny placering i Valla friluftsområde i Linköping.
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter för t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. T.v. fönster åt Vasagatan och t.h. åt Mäster Samuelsgatan.
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter om t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. I fonden fönster mot Mäster Samuelsgatan.
Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Gårdsinteriör från den så kallade Tornbergska gården i Linköping. Uthuslängan låg utmed Sankt Larsgatan. Den bortre byggnaden med adressen Sankt Larsgatan 30 inrymde vid tiden A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär. Gårdens huvudbyggnad låg bakom fotografens placering på adressen Storgatan 38. Vy från nordväst.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Överste Edvard Brändström i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Han inflyttade med sin familj till staden 1896. Skälet var hans placering vid Första livgrenadjärregementet. Från 1898 har han varit regementets chef. Nu väntar nytt äventyr för familjen. Inom kort ska Brändström ikläda sig rollen som svensk minister i S:t Petersburg.
Dold genom sin placering på gården till Repslagaregatan 13, stod bildens fantasifulla bostad i en alltmer forn prakt. Fotoåret 1955 i tydligt förfall i brist på intresse och hot om rivning. Villan var uppförd 1899 som bostad för länsveterinär Anders Bergstrand (1860-1923) med familj.
Motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som besväras av både rörelseoskärpa såsom emulsionsskador. Dessutom vet vi inte var bilden är tagen. Ändå en stilfull och sannolikt unik dokumentation som vore spännande om den kunde klarläggas. Vi undandrar oss spekulation förutom att sjön Roxens strand torde vara möjlig placering. Fototid omkring sekelskiftet 1900.
Den 14 meter höga kvarnen i Arkösund syntes tills den ödelades i en brand 1982 lång väg från havet och utgjorde en viktig del av Arkösunds siluett från sjösidan. Kvarnen hade flyttats från Öland 1861 för ny placering i Häggebo i Jonsberg. Vid mitten av 1930-talet flyttades den till Arkösund och läget på bilden och kunde invigas 1937.
Till hösten 1922 var Garnisionssjukhuset i Linköping färdigställt med placering mellan regementsområdet och länslasarettet. Redan tidigt ansåg dock arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att anläggningen blivit för stor för regementenas behov. En överenskommelse träffades med landstinget att även civila patienter skulle tas emot och byggnaden fick bland annat stor betydelse för länets vård av öron, näsa- och halssjukdomar. Foto 1925.
Gårdshus från Ekmanska gården i Linköping. Då som nu med ett naturligt något undanskymt läge. Med nu menas även husets senare placering i friluftsmuseet Gamla Linköping, dit gårdens samtliga byggnader återuppfördes i början av 1960-talet. Gårdshuset inrymde från 1905 verkstad för gårdens ägare tillika plåtslagaremästare August Leonard Ekman. Här på sitt ursprungliga läge 1950.
Gävle - Dala Göteborg, GDG bussar. Buss 1 fr vänster: Säffle Karosserifabrik, buss 2 troligen Arvika karosserifabrik, buss 3 Säffle karosserifabrik, buss 4 ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna. Den sistnämnda har en ovanlig utbyggnad av fronten och torde vara byggd på Volvochassiet B 627 som medförde sådana lösningar på grund av motorns placering i förhållande till framvagnen.
Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ, banvaktstugan vid Stenberget på linjen mellan Våmbsklevens hållplats och Billingens hållplats. 1870 års Varnhemsväg korsar järnvägen. En av arbetlagsledarna för SAJ banbygge 1902 - 1904 var Gustav Karlsson. Han blev senare banvakt med placering i banvaktstugan vid Stenberget där han tjänstgrorde fram till 1945.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den inbördes placering av projektor, skärm och åskådare vid påsiktsprojektion respektive genomsiktsprojektion.
Anders Peter Karlsson f. 5/4 1847 i Undenäs. nr 1. Augusta Persdotter f. 3/4 1849 i Älgarås. nr 4. Son, Gustaf Adolf Andersson f. 6/3 1873, död 1954. nr 2. Hans hustru, Hanna Jonsson f. 29/5 1874, död 1958. (Fosterdotter Sally Henrietta Hjertén). Siffrorna anger placering på bilden fr.v. 3 och 5, tjänstefolk. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Timmerränna och kvarn vid Mångmanån. Mångmanån har en total fallhöjd i storleksordning 120 m. Vid regleringen av ersättningar till markägarna vägdes även värdet av denna in i förhandlingen. Mångmanån påverkade även kraftverkets placering i Ångermanälvens fåra, så till vida, att man ville utnyttja även dennas vattenvolym. Uppgifter: Lars Sälldén, Figeholm
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.