Ett vardagligt motiv från Linköping 1927. Bakom kameran stod den fotointresserade, nu pensionerade, generalmajoren Fritz Lovén, som gärna dokumenterade förändringar i sin hemstads stadsbild. För denna tagning var det sannolikt det nyinvigda Delfinpalatset som tilldrog hans intresse. I ögonblicket fick han även med en del av Trädgårdstorget i förändring. Det nyuppförda huset hade placerats vid sidan av gatusträckningen och öppnat upp torgets yta och som nu kunde göra platsen rektangulär.
Från 299 kr
Parti av Storgatan i Linköping 1956. Närmast till vänster Storgatan 7 som vid tiden inrymde Nya Trikå- & Kortvarumagasinet. Vy från sydväst.
Parti av Storgatan i Linköping 1949. Närmast ses den så kallade Wadellska gården som vid tiden inrymde varuhuset NEA.
Nygatan 16 i Linköping från gårdssidan. Ett av otaliga trähus från 1700- och 1800-talen som ännu fotoåret 1929 präglade staden.
Follingegatan i Skänninge har till våra dagar mycket av sin småstadscharm bevarad. Vyn från korsningen av Bjälbogatan är lätt igenkännlig trots att flertalet mannaminnen passerat sedan bilden togs. Notera rådet som annonseras på fasaden till Follingsgatan 33 till höger. Tidlöst må sägas även för den devisen.
Panorama över Linköping 1898. Av bildens myckna information kan man notera att Linnéskolan höll på att färdigställas vid tiden.
Linköping från utsiktstornet Belvederen. Vy mot norr med ett blickfång från Kanbergets höjder i vänster bildkant till Jonn O Nilsons hus invid Stora torget till höger. Odaterad bild från omkring sekelskiftet 1900.
Bostadshus på Nelinsgatan inom kvarteret Stadsrådet i Norrköping. Byggnaden revs 1952 i samband med framväxten av Söderstaden.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri. Uppförd under 1800-talets andra hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Parti av Ågatan i Linköping 1921. Vy mot öster vid gatans korsning med Apotekaregatan. Närmast till vänster ses den s.k. Huitfeltska gården. Byggnaden plockades ner 1949 och kom att bli det första huset i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vid tiden för bilden stod närmast all bebyggelse inom kvarteret Apoteket inför rivning. I dess ställe planerades affärs- och kontorskomplexet Filbyter att uppstå. Närmast ses Hushållningssällskapets fastighet, uppförd 1878 och länge inrymmande den av Peter Mathias Sahlström redan 1839 grundade bokhandel.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Linköping tidig vår 1907. Den som är förtrogen med staden hittar igen vyn från mötet av Järnvägsavenyn och Vasavägen med S:t Larsgatan. Det vackra hörnhuset hade stått klart 1905, uppfört i jugendstil efter ritningar av firma Pihlström & Eklund. Entreprenaden omfattade även den tillbyggda industridelen till vänster. Beställare av husen var Linköpings Litografiska AB som önskade en bostads- och affärsdel invid en modern industrilokal. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan som vid tiden precis fått ny och ännu gällande tornhuv.
Stora hotellet i Linköping från en tid före hotellet påbyggdes med en våning. I byggnadens markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.
Parti av Djurgårdsgatan i Linköping med fastigheten Djurgårdsgatan 27 centralt i bilden. Utblick norrut från gatans korsning med Träng- respektive Lasarettsgatan. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Stilla gatuliv utmed Storgatan och över Stångebro närmast betraktaren. Ett nedslag från sommaren 1902 där vi bland annat kan konstatera att en ny lasttrappa anlades mellan brospannet och fattighusets välordnade trädgård. I bakgrunden stadens bägge kyrkotorn, där S:t Lars ännu kröntes med sin äldre spira.
Follingegatan i Skänninge 1952, vy mot norr. Närmast till vänster Follingegatan 30, den så kallade CH-gården. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Bergslagsgatan 57 i kvarteret Beckershov, Norrköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.