Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är köket med matsalbordet i förgrunden och uterummet till vänster.
Från 299 kr
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är vardagsrummet med ett fönster som även är bildskärm och en special designad soffa.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är vardagsrummet med sin öppnaspis och soffan i bakgrunden.
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Lidhult har medeltida anor och på 1300-talet fanns här en träkyrka med ett krucifix, en unik mässhake och en S:t Olofsskulptur. När Halmstad-Bolmens järnväg invigdes 1889 blev det en början till Lidhult som stationssamhälle. Då tillkom marknader, affärer och mindre industrier. Industrisamhället kom till när LMV, nu under namnet Cargotec, 1949 startade sin tillverkning av truckar. På 1940-talet byggdes även ett sågverk. Bröderna Jonssons Träindustri utvecklades efter hand till nuvarande Lidhults kök. Järnvägen lades ner 1966.
Öströö slott i Dagsås som ligger vid Ottersjöns norra strand. Godset har medeltida anor och de äldsta delarna i nuvarande mangårdsbyggnad kan härstamma från 1500-talet. Det har varit säteri. Tornet till vänster uppfördes på 1860-talet i italiensk-inspirerad stil och 1916-1917 omgestaltades hela byggnaden till den vid tiden moderna italienska villastilen. Arkitekt Georges Ludvig Robert von Dardel ledde renoveringen. En envånings länga innehållande kök byggdes till mellan tornet och bostadshuset. Byggnaden omges av en muromgärdad före detta park, terrasserad ned mot sjön.
Trysunda fiskeläge. Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. Karaktäristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren. Skolan uppe strax till höger om flaggstången Byggnader: Boningshuset ombyggt två gånger, inrymmer kök och kammare i bottenvåning och samma i övervåning. Till höger Hugo Lundgrens sjöbod. Inrymmer bod, bodsvale, båthus och skull med rum.
Personalen på gamla ålderdomshemmet Torpagården Vänersborg,i köket Lilla Torpa. Sittande från vänster. 1. - 2. Larina Andersson 3. Alfred Andersson 4. Kollis. Stående 1. Biträde 2. Bagerska Beda, hade bageri, tvätteri och kök. 3. Ingeborg Pettersson 4. - 5. - 6. - 7. - 8. Ella Andersson 9. - 10. Helge 11. Byggmästare från Vara bodde på ålderdomshemmet 12. Moster Rut Pettersson (gift Brodin) 13. - 14. Hulda Andersson 15. Per Pettersson (gift med Ingeborg Pettersson).
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen – därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Svenna-Pers stuga från sydöst. T.v Per Johan Seger. Invid stenmuren t.h. syns brunnen med en vattenhink på brunnskaret. Byggnaden var inredd med stuga, förstugam förstugekammare (förr bod och på sistone apterad till kök) samt på andra sidan därom ett brädskjul, avsett till ved och förvaring av diverse. Bland den utanför stående lösegendomen märks främst en dragkärra (utan hjul), en läm, kar, kistor och lårar.
Badrestaurangen, Mösseberg. Byggnaden revs 1961-62, men restaurangrörelsen hade upphört tidigare. Restaurangens kök omkring 1915. Kökspersonal och troligen även elever. Restaurangen hade tre olika matsalar. Kl. 1 för mera välsituerade gäster. Kl. 2 var för inskrivna badgäster, som begärt denna klass samt för läkare och sköterskor. Kl. 3 avsåg personal i parken, baderskor, städerskor och övriga av Sanatoriets personal samt dessutom för s.k. fribadare d.v.s. mindre bemedlade, vilka fick bad och behandling utan att själva betala.
Orig. text: 19 maj. Polis Eric Svensson, gården Nygatan 64. Mamsell Agardhs skola, Barnhemsgatan 1. Sett från Nygatan. Mamsell Agardhs skola: Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.
Gruppbild av kvinnor vid Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Interiör från bostad i Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.