Mellan vad som kan kallas Odd Fellows hus och Linköpings posthus låg tills det revs under 1930-talet S:t Lars församlings gamla komministergård. Med tiden hindrade huset en önskad breddning av S:t Larsgatan, vid sidan av Postverkets vilja till utbyggnad. Fotoåret 1927 var byggnaden ännu i bruk som komministerbostad i husets övre våning och affärsverksamhet i gatuplanet för Linköpings Nya Hattfabriks Modemagasin.
Från 299 kr
Ombergs turisthotell som det tog sig ut före en förstörande brand 1912. Den odaterade bilden kan förutom det uppenbara även beläggas till tiden före den utbyggnad som tillkom 1897. Sammanräknas hotellets uppförande under åren 1892-93, kan således en fototid till omkring år 1895 säkerställas.
Han kallade det gärna Bjerga, ägaren och byggherren för fastighetens utbyggnad, Anton Ridderstad. Eftervärlden har lagt till benämningen Berga slott, måhända väl storvulet, men ändå en byggnad utöver det vanliga. I senare tid integrerad i stadsdelen Berga söder om centrala Linköping. Här 1928.
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
I utkanten av Linköpings länslasarett 1925, där det stora sjukhuskomplexet anas bortom trädraden i bildens bakgrund. Sjukhuskapellet med entrégrind mot Smedstadsvägen var en av flertalet byggnader som vid sidan av själva sjukhuset tillkom vid 1920-talets omfattande utbyggnad. För kapellets ritningar, likt för övrig nyproduktion, stod Axel Brunskog. Anläggningen gavs sammantaget ett nyklassicistik prägel.
Linköpings Elementarläroverk från Vasavägen i Linköping. Fotoåret 1913 var skolans utbyggnad utmed nämnda gata nyligen invigd. Arkitektuppdraget hade gått till Axel Brunskog och ritningarna var godkända redan 1909. Byggstarten lät dröja och konflikter på arbetsmarknaden försenade processen ytterligare. Först en bit in i 1912 kunde byggnadskroppen invigas av biskop John Personne. Under 1940-talet tillkom skolans rådande namn, Elsa Brändströms skola.
Huvudverkstaden, södra lokverkstadsskeppet. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Huvudverkstaden, nya vagnverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Gävle - Dala Göteborg, GDG bussar. Buss 1 fr vänster: Säffle Karosserifabrik, buss 2 troligen Arvika karosserifabrik, buss 3 Säffle karosserifabrik, buss 4 ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna. Den sistnämnda har en ovanlig utbyggnad av fronten och torde vara byggd på Volvochassiet B 627 som medförde sådana lösningar på grund av motorns placering i förhållande till framvagnen.
Huvudverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Station av II klassen. Nytt stationshus, Arkitekt Folke Zettervall. K-märkt 1986. Stationen anlades 1873. Nytt stationshus 1902, då även spårområdet utvidgades. 1916 och 1943 har utbyggnad av bangården skett. Stationens namn ändrades till "Avesta Central" 31.5.1970, till "Avesta-Krylbo" 1.6.1986 och till "Avesta Krylbo" 29.5.1988
Strömsbro utbyggdes kraftigt år 1776. 1850-talet togs förslaget upp om en utbyggnad och planering av Strömsbro i ett rutnät med raka gator och torg när Gefle Manufactur AB etablerade sig och det behövdes planera för bostäder och lokaler för hantverk och handel.
Bostadshuset till en gård i Knipered, sett genom portlidret. Huset ligger på en högre nivå än uthusen och på sättmuren står en rad buskar. Ingången är försedd med en s k skunke; en grund utbyggnad med rundat valv som sedavnligt har väggfasta bänkar längs sidorna.
Exteriörbild av Simlångsdalens Gästgivaregård. Byggnaden har valmat mansardtak med entrén i en liten utbyggnad. Ovanför denna sitter en fasadskylt, "Gästgivaregården". Tomten hägnas av en stenmur som vinklas vid infartsöppningen, flankerad med krukor på fot. På ömse sidor är rabatter anlagda i murhörnen. Framför byggnaden är en gårdsrundel anlagd med flaggstång mitt i rabatten.
Mangårdsbyggnaden på Svärtingskulla (Evalds), Ås socken, med en stenglagd gårdsplan. Familjens äldsta två söner står framför huset, hållande var sin häst, och på en trädgårdssoffa sitter de äldsta två systrarna i likadana rutiga klänningar. Huset är ståndsmässigt med en rikt uppglasad utbyggnad, pilasterliknande portomfattning med överstycken dekorerade med kryss och guttae (droppliknande utskärningar) nedtill, samt skärmtak med figursågad dekor undertill. (Möjligen en förläggargård)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.