Gravfält vid stenbrottet i Grythamn.
Från 299 kr
En grupp barn sitter i en hästdragen vagn som går på en räls.
Ånglok tillverkat av Orenstein & Koppel, O&K med tillverkningsnummer 930. Användes 1947 till 1959 på Ahrs Kalkbruk. 1961 kom det till ÖSlJ där det nu är Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ lok 5 "Hamra".
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Ånglok 1468 vid Ar kalkbrott. Tillverkades av Henschel & Sohn 1917 med tillverkningsnummer HS 15200 för tyska armén för användning i fält. 1919 kom den till Sverige och 1943 till Gotland och Ahrs Kalkbruk.
ÖLBC:s arbete med skrotstenskrossning vid Horns udde.
Stenring, fornlämning?, undersökt och borttagen 1951.
Ett av ångloken som användes vid Smöjen kalkbrott, här står det dock vid Storugns kalkbrott.
Okänt ånglok vid kalkbrott.
Kalkbrott på halvön Norsholmen på norra Fårö.
Ett av ångloken som användes vid Smöjens kalkbrott men står här vid Storugns kalkbrott.
Godsvagnar vid Ahrs Kalkbruk, Gotland.
Ett av ångloken som användes vid Smöjen kalkbrott men här stående vid Storugns kalkbrott.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.