Västanfors blev det största av de Folke Zettervall ritade vid statsbanan Frövi-Krylbo år 1900. Stationshus. Stationen anlades 1900. Namnet ändrades 1947 till Fagersta Central.1917-18 utvidgades bangården med två spår och 1945 med ytterligare ett.
Från 299 kr
Stockholms Roslagens Järnvägar, lok SRJ 33 drar här ett gruståg vid arbetet med byggandet av Väderstad - Skänninge - Bränninge Järnväg. Här vid viadukten över statsbanan Mjölby - Hallsberg på linjen mellan Skänninge och Ingridsdal där man stannat för fotografering.
Vy över Lugnet längs Statsbanan Malung-Vansbro, till vänster om järnvägsspåret går landsvägen mellan Vanbro och Malung. Vattendraget i bild är Västerdalälven och i bakgrunden längs med denna syns Lugnets grusgrop. På linjen mellan Nordanåker och Grimsåker.
Landshövdingen i Kopparbergs län Bernhard Eriksson till vänster samt Generaldirekören för Statens Järnvägar Axel Granholm promenerar i Malung på väg mot invigningsmiddagen för Statsbanan Malung-Vansbro. Denna hölls i biograflokalen.
Två av medaljörerna från invigningen för Statsbanan Malung-Vansbro förmannen Martin Johansson och förmannen Sven Valter Svensson tillsammans med Överstelöjtnant Ad Nordberg. De är på väg till biograflokalen i Malung där invigningsmiddagen hölls.
Arbetaren J.V. Svensson tar emot medalj. Utdelningen skedde i samband med invigningen av Statsbanan Malung-Vansbro vid Malungs Station. Till vänster i bild ser vi Stadsrådet Kommunikationsminister Henning Leo och i mitten Generaldirektören för Statens Järnvägar Axel Granholm.
Landshövding Bernhard Eriksson samt förre landshövdningen Herman Kvarnzelius närvarar vid invigningen av Statsbanan Malung-Vansbro på Vansbro Station. Kvarnzelius syns i mitten av bilden och till vänster om honom går Eriksson.
Album med fotografier från Bohusbanan. 1:a av de tre 32 meters fasta brospannen över Göta älv. För statsbanan genom Bohuslän upplagd på pråmställning. Utfört vid Göteborgs Mekaniska Verkstad 1908
Album med fotografier från Bohusbanan. 1:a av de tre 32 meters fasta brospannen över Göta älv. För statsbanan genom Bohuslän under upplyftning på pråmställning. Utfört vid Göteborgs Mekaniska Verkstad 1908
Rallarlag vid bygget av stadsbanan Ljusdal-Hudiksvall. Loket på bilden är SJB 6 "Jemtland". (Statens Järnvägsbyggnads) Överfördes till SJ 1889 som SJ Ä 510 "Jemtland". Slopat 1898, Skrotat 1898.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Från järnvägsbygget (Sundsvall - Torpshammar), vid Nedansjöby, som byggdes om från smalspårig (1067 mm) till normalspårig (1435mm), när Statens Järnvägar (SJ) köpte upp järnvägen av Sundsvall - Torpshammars Järnväg (STJ) Mellan år 1884 - 1886. Det sista smalspårståget gick mellan Sundsvall och Högom 11 juni 1886. 12 juni kunde så Statsbanan Sundsvall - Torpshammar öppnas för normalspårig trafik.år 1884 - 1886..
Från vänster till höger ser vi: Landshövdingen i Kopparbergs län Bernhard Eriksson, Statens Järnvägars genraldirektör Axel Granholm, Statsrådet Kommunikationsminister Henning Leo samt Kommunalfulllmäktiges ordförande i Malung T.O. Halvarsson. De är på väg till invigningsmiddagen för Statsbanan Malung-Vansbro som hölls i Malungs biograflokal.
Loket troligen ett byggnadslok SJ Bycf tillverkat av Orenstein & Koppel på en decauvillebana. (När man pratar om Svergies decauvillejärnvägar menar man i allmänhet permanenta eller tillfälliga banor med spårvidden 600 mm De färdiga rälsbitarna för provisoriska banor är jämförbara med de rälslängder som används på en modelljärnväg.) Statsbanan: Morjärv-Lappträsk Kajbyggnaden vid Räcktjärvändan.
Järnvägsbron över ån Noret i Äppelbo längs Statsbanan Malung-Vansbro. Namnet Hunån är det namn som numera används i folkmun för det sjö och å-system som rinner från Ladtjärnen i Malungs kommun ner till Västerdalälven söder om Äppelbo. Före Busjön vid Äppelbo heter ån officiellt Hunan och därefter Noren innan den rinner ner i Västerdalälven.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.