Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Från 299 kr
Lastångaren Erik Sparre på nedgång, lämnar Vänersborg och går ut på Vassbotten. Erik Sparre byggd av stål på klink 1897 i Torskog. Tidiga hemorter var Hjertum, Ström. 1943 namnändrad till Håfredström I med Håverud som hemort. 1959 blir hon Erik Sparre igen. Slutar sina aktiva dagar som pråm. Ligger sedan 1967 sjunken i Beneboviken, Ryr.
Stadsvy från vänster kv Kassören/Lagermans text på putsen är bland annat "TVÄTTPULVER", "CAFÉ METROPOL", BAKPULVER. Köpmangatan vilken slutar i kv Läroverket/Hedbergska skolan. Bakgrunden till höger Västermalm/ GustavAdolfskyrkan. Text till bild "Sundsvall Utsikt från Gasverksskorstenen I". Vykortet ingår i en svit av tre vyer.
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 Två män står inne i en skofabrik. Mannen till vänster är klädd i vit, rutig skjorta och mörka byxor. Den andra mannen bär mörk, rutig kostym, vit skjorta och mörk slips. De lutar sig mot skohyllor medan de står upp och samtalar.
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 En liten pojke i åttaårsåldern klädd i randig T-tröja, ljusa byxor och mörka skor rider på en häst. Den leds av en tonårspojke klädd i mörk skjorta, mörka byxor och ljusa skor. I bakgrunden syns gamla hus med grästak bl.a.
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 Två kvinnor och två män står på golvet i inne i en fabrik där skotillverkning sker. De två männen och en av kvinnorna är klädda i vita arbetskläder. Den andra kvinnan är klädd i mörk, långärmad tröja, ljus knäkort kjol och mörka träskor. Maskiner står utplacerade i lokalen.
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 En man sitter i en matsal invid ett bord med en bricka fylld med tallrikar, bestick glas och en uppläggningsskål i metall. Han håller en pipa i sin vänstra hand. Han är klädd i en kort T-tröja. Mannen skrattar.
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 Elva personer sitter på en gräsmatta. Två av personerna är vuxna- en man och en kvinna. De övriga nio är flickor i yngre tonåren som är klädda i Blå stjärnan-tröjor. Två av flickorna bär glasögon. Mannen är klädd i ljus skjorta och ljusa byxor. Kvinnan är klädd i en uniform med basker till.
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 En man sitter vid ett bord och plockar med en påse med tobak. Han är klädd i en ljus skjorta. En bricka står framför honom på bordet. På denna står en tallrik, bestick, en uppläggningsfat i metall, en assiett, en använd servett och ett glas. På bordet ligger även en tändsticksask.
Avtackning av deltidsbrandmän. När man slutar får man en yxa samt den hjälm man använde i arbetet. Bakre raden, från vänster: Karl-Axel Sjökvist, Olle Eriksson, Berg och Jonsson Främre raden, från vänster: Olof Rydberg och Bertil Nordin Eventuellt sker avtackningen i samband med brandkårens årsfest. Festen hålls på övre våningen i Arbetareföreningens lokal på Nygatan (observera texterna på väggen).
Johannes Moberg, 1890 - 1986. Bodde på Åsvägen i Hedesunda. Jordbrukare, fotograf och missionsförbundare. Johannes exercerade 1911 i Gävle. Arbetade i Bomhus vid Korsnässågen sedan 1912. Det var då han blev intresserad av fotografering. En kamrat till Johannes, Albin Larsson från Västbyggeby, lärde honom fotografera. Johannes köpte sin första kamera 1913 hos handlare Karlsson i Gävle. Det var en lådkamera. 1915 var det mobilisering och Johannes hamnade i Mojärv vid midsommartid. "Då gjorde jag inte annat än fotograferade - jag tog 3000 bilder då". Det var dagsutrustningen när mobiliseringen var slut till en grosshandlare i Gävle. Därefter köpte han en ny kamera (10 X 15 format), den har han fortfarande kvar. Johannes Moberg fotograferade in på 1940-talet. Johannes har varit aktiv missionsförbundare. Många av hans bilder visar juniorläger i missionsförbundets regi. Johannes Moberg har också tillverkat den sk hedesundaskäppan. "-Ja, det har blivit några stycken, jag slutade räkna vid 600..."
August Melander har byggt om ladugården, bara det gamla kohuset är kvar. Men han har troligen återanvänt murarna från den förra ladugården, men murat igen portarna och tagit upp en ny gödseldörr och flera fönster spröjsade i tidens smak. Ladugården har också förlängts, den gamla slutade där ladporten börjar. Man byggde således en ny lada hitom den gamla, vilket innebar att ladugården förlängdes och tröskhuset och bodarna revas bort och gårdsplanen blev motsvarande plats större. Senare byggdes ytterligare en ladugårdslänga i anslutning till nya ladan. Ladugården har försetts med ett foderloft i trä med många spröjsade fönster. Det halmtäckta taket är flackare än det gamla kohusets, vilket gav sämre vattenavrinning, men det var modernt så här. Likaså det stora komplicerat spröjsade fönstret uppe i gavelspetsen.
Det är synd att det inte finns något årtal för den här bilden. Lauboken uppger att den nya manbyggnaden skulle vara uppförd 1929, men Masse slutade fotografera 1922, han tog nästan inga bilder efter 1918. Så detta stora och ovanliga hus måste vara byggt tidigare, troligen senast 1919. Det ser också helt nytt ut, man verkar inte ha hunnit flytta in, inga livstecken syns i fönstren och sockeln är ännu inte putsad. Gården är heller inte färdigstädad efter bygget. I regel brukar ett bakbygge innehålla brygghus, men här står det att byggnaden t v hyser brygghuset och en smedja, den sistnämnda säkert vid hitre gaveln. En liknande manbyggnad uppförde Emil Kristiansson på Fies södra part 1914, se Bild 735, 737.
Porträtt av Adelaide Peyron med döttrarna Elisabeth och Sigrid. Enligt uppgift ska fotografiet vara taget i Paris 1860. Från år 1852 var Adelaide gift med Sigge Sparre och familjens östgötska anknytning ligger främst i makarnas ägarskap av godset Bjärka-Säby söder om Linköping, där man även hade sin hemvist under åren 1860-68. I moderns knä sitter Elisabeth, familjärt kallad Bibi. Född i Stockholm 1859 och uppvuxen i nämnda Bjärka-Säby och vidare Kristianstad, som var familjens hemort från år 1868. Gift i Stockholm 1889 med kapten Albin Vilhelm Holmberg. Till höger ses makarnas förstfödda barn, dottern Sigrid. Hon föddes i Malmö 1853 och kom vidare i livet att gifta sig med överståthållaren Robert Dickson. Förutom döttrarna Bibi och Sigrid hade makarna två söner. Mest bemärkt av barnen blev sedermera sonen Sixten som gått till historien med sin kärleksrelation till cirkusartisten Elvira Madigan som slutade i gemensamt självmord i ett skogsområde på ön Tåsinge i Danmark den 19 juli 1889.
Hovkamreraren Gustaf Adolf Stockhaus i linköpingsfotografen Rydholm ateljé omkring 1865. Stockhaus var då i 75-årsåldern och kunde blicka tillbaka på ett innehållsrikt liv. Han såg dagens ljus redan 1792 som son till bruksinspektor Pehr Stockhaus och hustrun Charlotta Norberg. Fadern var vid tiden knuten till Hagby bruk i Nora. I vuxen ålder kom Stockhaus att delvis gå i faderns spår. Sin första tjänst utanför föräldrahemmet var som bokhållare vid Baggå bruk i Skinnskatteberg. Därefter följde arbete som bruksinspektor vid Gladhammars koboltgruva, varefter han via en tid i Västrum flyttade till Malma säteri i Västra Ryd, Östergötland. I samband med detta hade han 1828 ingått giftermål med Christina Maria Dandenell. Hustrun avled emellertid redan 1830 i sviterna av nedkomsten av makarnas första och enda barn. Ny hustru fann Stockhaus 1832 i Maria Wilhelmina Göhle. Makarna bodde på Malma tills de på ålderns höst sålde gården för ett något enklare hem i Tranberga i Torpa socken. Här slutade de sina dagar 1877 respektive 1878.
"Jättesten på Rossö. Jättestenen ligger ensam på sluttningen mot sjön. Varför den har fått detta namn beror på en gammal sägen om jätten Rossö. Det var nämligen två jättar som bodde på var sin sida om sundet och en vacker dag så kommo de i luven på varandra och det slutade med att de kastade sten över sundet. Denna sten, är som det heter, kastad rätt över sundet och som det synes rätt så långt upp på land. Det lustiga med historien är att precis rätt över sundet ligger en sten lika ensam som denna och ungefär lika stor, så att den eller de som har satt ihop denna historia tycks nog ha demonstrerat den rätt så bra. Dessa stenar har narturligtvis blivit flyttade av isen när Sveriges skridjökel gick fram. Här har jag emellertid krånglat mig upp och satt mig på stenen när min kamrat tog filmen."
Stationen byggd 1909 . En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Större ombyggnationer har gjorts 1926-27. En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Stationshuset finns kvar 1997 som busstation och galleri. "I Signalen 1945, nr 22, s. 20 finns ett litet reportage från Mölle station. En uppgiftslämnare skriver: "Järnvägen invigd den 30 april 1910. Stationshuset byggdes av arkitektfirman Ewe & Melin i Malmö. I mitten av 1920-talet var personalstyrkan 10 personer. Fram till 1937 trafikerades banan med ånglok. Banan elektrifierades 5 nov 1989. Spåren slutade framför huset, det vill säga huset ligger med långsidan mot spåren. En liten bit av plattformen finns kvar samt två ledningsstolpar. Lastkajen finns också. I station finns bibliotek. Väntsalen används till bland.annat konstutställningar. Utanför stationshuset, gatusidan, har bussen till Höganäs sin hållplats. -- Mölle byaförening är mycket aktiv och värnar om stations området. Bland.annat finns en boulebana vid "plattformskanten" "enligt Banvakt.se
Män ute på gården till Varbergs Mekaniska Verkstad i arbete med en lyftkran. Träbyggnaden ligger utmed Kungsgatan och i bakgrunden syns de s k Tvillinghusen, som ligger på var sida om Eskilsgatan. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen, men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.