urklipp, fotografi
Från 299 kr
fotografi, avfoto
Bulladugården kan vara byggd av Allmodin 1880, men ser nästan lite för tagen ut för att bara vara 35 år gammal. Den bortersta delen med papptak är tillfogad senare, liksom fönstren. I mitten är det sannolikt dubbla kohus med hoimd till vänster. Närmast hitåt kan det vara lada. Stallet ligger nog i den nybyggda delen.
Gårdsplanen var nästan helt kringbyggd, vilket förstärks av magasinsbyggnaden. Magasinet låg på loftet med trappa upp på högra gaveln. Nere i mitten fanns sannolikt en vagnbod, medan utrymmena på gavlarna är mera svårtolkade. Tröskvandringen är urriven och tröskhuset användes till förvaring av arbetsvagnar och redskap, vilket var mycket vanligt.
Det var nästan otänkbart att inte ha en smedja på gården. Att vara smidkunnig var en nödvändighet. Det var så mycket järndetaljer till redskap och verktyg som man måste göra och laga, så man var här mycket ofta. Denna vackra smedja är troligen från 1870-talet. I dörren står Lars Nilsson 42 år och hans mor Stina Greta Persdotter 69 år.
Här har man lagt spåntaket nästan färdigt och det ser ut som an har gjort ny locklistpanel på gavelfältet också. Man har slagit några spikar i taket och lagt stegen emot, så man har nåt stöd att stå mot. Vilka gubbarna är går inte att se.
De två vagnarna med bruden Anna Jakobssons hemgift från Kauparve har nyss kommit fram till hennes nya familjs gård Hallsarve Karlssons. Det är högtidligt, man är klädda i fina kläder, de flesta har vita skjortor och kravatter. Ladugården här på Hallsarve står inte efter den på Kauparve, den är nästan identisk så när som på halmtaket, byggd 1910. Se Bild 490.
Märkligt att man kunde veta att denna rissträng var lagd 1829, den skulle vara nästan 100 år på bilden! Men träet är vitt i den, så den är klart gammal. En "modernare" tun står bakom då man troligen tyckt att bryttunen tjänat ut.
Utsikt från Svartöberget. Järnvägsstation på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Fark 5 nr.26.
Svartön stjärtståret. Bangård på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Provtagning av malm på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Vy över Vänersborg med den ännu inte helt utfyllda Lilla Vassbotten närmast i bild. På bilden kan man se att Wermlandsbankens hus nästan är färdigbyggt, fast fönster saknas fortfarande. Fotografiet är sannolikt taget 1916 eller våren 1917. Anmärkningsvärt är att fotografen har placerat sig uppe i den helt nybyggda järnvägsbron när denna varit i uppfällt läge.
Röda korspersonal 1914-1918 ateljébild, Dr. Eneroth tjänstgjorde nästan hela tiden som chefsläkare på invalidtåget, 1 Axel Jonsson redogörare, 2 Bror Sjökvist sjukvårdare, 3 Elin Wenster sköterskebiträde, 4 Nanny Hägg tolk, 5 Gösta Norberg sjukvårdare, 6 Dr. Carl Ekeroth, 7 Helga Dahl sköterskebiträde, 8 Gunnar Euren sjukvårdare, 9 Gunhild Skantze sjuksköterska, 10 Gerda Ekelöv, 11 Oskar Bergström sjukvårdare, 12 Henry Persson, 13890.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bildexempel, 2 tagningar från nästan samma punkt. För exempel 1 se SKC6209.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bildexempel, 2 tagningar från nästan samma punkt. För exempel 2 se SKC6210.
En av få stadsvyer i Kalmar som ser nästan likadan ut idag som när bilden togs. Bilden är tagen från Olof Palmes gata mot Larmtorget, med Teatern på vänster sida och Frimurarhotellet till höger. Samtliga byggnader som syns tydligt är bevarade.
Bilden visar en stor ansamling av Fylgias besättning som vill möter mannen från ursprungsbefolkningen som står på relingen. Nästan alla män tittar rakt in i kameran som fotograferar sceneriet och inte på besökaren. De är alltså medveten om att de blir fotograferat med indianen, vad som antagligen var syftet.
Sara Vedberg, född i Bogshult, Daretorp, medlem i missionsförsamlingen. I många år hushållerska i U.S.A. Flyttade på äldre dagar hem till Bogshult. Blev nästan 100 år gammal. Hennes bror var pastor Justus Vedberg som ofta predikade i missionshuset, när han besökte barndomshemmet. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
'Grovt utskuren sjökomodell, i cellplast. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.